≡ Menu

Kungl Krigs­veten­skaps­akademien grundades 1796 av general­löjtnanten, friherre Gustaf Wilhelm af Tibell.

Akademien ska främja vetenskaper av betydelse för fäderneslandets försvar samt följa och bevaka forskning och utveckling av betydelse för rikets säkerhet och försvar.

Akademiens vilja är att, som en oberoende institution, bidra till och delta i försvars- och säkerhetsdebatten.

Tibellska fonden är öppen för att stödja Akademiens verksamhet som ett vetenskapligt instrument inom säkerhets- och försvarsområdet.

Stöd Akademien! Lämna ett bidrag till Tibellska fonden!

Klicka på bilden för mer information.

K O M M A N D E   M Ö T E N
H A N D L I N G A R  &  T I D S K R I F T
F Ö R S V A R  &  S Ä K E R H E T

Referat från höstsymposiet 27 oktober 2016

av Tommy Jeppsson och David Bergman

Temat för höstsymposiet ägnades ämnet Framtida militära koncept.

Projektledaren för Kv 21, hedersledamoten Frank Rosenius, inledde med att relatera till omvärlds- och teknikutvecklingen. Rosenius tryckte på att frånvaron av ett civilt försvar med nödvändighet ej kan ge det erforderliga stöd till Försvarsmakten som denna i hög utsträckning är beroende av. I tillägg saknar Försvarsmakten förmågor som gör att ett frågetecken kan sättas rörande realiserbarheten av Försvarsbeslutet 2015.

En återkoppling av vad som åstadkommits inom ramen för Kv 21 liksom en redovisning av det fortsatta arbetet gjordes av ständige sekreteraren, ledamoten Björn Andersson.

Ledamoten Anders Carell presenterade kort de tre koncepten. Han tryckte på vikten av att dessa är renodlade i syfte att utifrån dessa kunna dra slutsatser som sannolikt kommer att leda fram till rekommendationer som innebär att delar av de tre koncept som kommer att återfinnas i det som slutligt framläggs som rekommendation. Det som presenterades under symposiet var en beskrivning av respektive koncept.

För det första konceptet, benämnt Defensiv tröskel, redogjorde ledamoten Jörgen Ericsson. Innebörden av detta är en prolongering av försvarsbeslutet 2015, men för att innehålla intentionerna i detta krävs en försbudget som utgör 1,2% av BNP. Antaganden som ligger till grund för detta koncept är bl a att ett totalförsvar existerar.

Den militärstrategiska ambitionen innebär en defensiv tröskeleffekt vars mål är att en antagonistisk aktör tvekar och avstår från att iscensätta ett angrepp. Operativt är nyckelorden tidigt möta, skydda egen styrketillväxt, lokal kraftsamling, bevara stridsvärdet, slå en kvalificerad motståndare/ avvärja angrepp med stöd av tredje part samt att återställa ursprungssituationen.

Personalförsörjningen av konceptet bygger på en blandning av frivillighet och plikt där huvuddelen utgörs av pliktpersonal. Grundutbildningen utgör nio-tolv månader och Försvarsmaktens infrastruktur har utvecklats, innehållande ett system för resursspridning.

Konceptet innehåller en något förstärkt armé med en kärna av två brigader. En ytterligare artilleribataljon har organiserats. Marinen innehåller sju korvetter varav fem har tillförts luftvärnsrobot, fyra ubåtar, fem minröjningsfartyg och en amfibiebataljon. Flygvapnet har sex stridsflygdivisioner med sextio JAS 39 E och tjugo – trettio JAS 39 C/D. Konceptet innehåller kvalificerade vapensystem för luftstrid och sjömålsbekämpning och flygförbanden kan stödjas från flera tillfälliga baser.

Ledamoten Anders Carell redovisade nästa koncept, Uthålligt försvar, där den strategiska idén ganska utrerat bygger på ett uthålligt motstånd med militär närvaro över ytan, där angriparen påverkas under lång tid och där Sverige ej är beroende av andra makter. Således en mycket tydlig viktläggning vid markstriden.

Den operativa idéns kärna innebär motstånd i hela landet, ett asymmetriskt uppträdande och att påföra motståndaren ständiga personalförluster.

Personalförsörjningen grundas på allmän värnplikt med en grundutbildning på mellan fem-tolv månader. Kärnan i konceptet, markstridsbataljonerna antas ”leva” i femton år.

Försvarsmaktens kärna är femhundra infanteribataljoner och ett Hemvärn med lika många hemvärnskompanier, där varje bataljon har sig underställt ett hemvärnskompani. Bataljonerna med ingående hemvärn kan karakteriseras som ett lätt infanteri men med spetsteknologi inom vissa systemområden.

Militär- och Försvarsområden leder på högre respektive lägre regional nivå och varje bataljon genomför striden inom ett definierat område där eldöverfall, minstrid, pansarbekämpning och fördröjande fältarbeten utgör grundkomponenter i stridens genomförande och där också teknologisatsningarna sker.

Marinen presenterades bestå av fem korvetter, tre ubåtar, fem minjaktfartyg och en amfibiebataljon för i huvudsak, ubåtarna undantagna, kustnära operationer.

Flygvapnet består i konceptet av fyra stridsflygdivisioner med fyrtio JAS 39 E och 4 luftvärnsbataljoner där en avvägning skett till förmån för luftvärnsfunktionen.

Sammanfattningsvis ett tydligt nationellt perspektiv optimerat mot ockupation och strid under enkla och svåra förhållanden.

För Det sist presenterade alternativet, Proaktiv tröskeleffekt, redogjorde kommendörkaptenen Evorn Mårtensson. Kärnan i vad som presenterades var att tidigt och offensivt möta angrepp på djupet och med sensorer och offensiva vapensystem kunna påverka en motståndare mycket tidigt i en konflikt, och även utanför vårt eget territorium.

De bärande delarna i alternativet presenterades som teknikfokus samt ett offensivt tankesätt. Genom ett antal offensiva vapensystem skall en proaktiv tröskeleffekt uppnås eftersom en angripare då vet att:

  • Ett angrepp kommer att eskalera bortom den konfliktnivå som han inleder med och
  • Detta kommer inte att vara avgränsad till territorium utan kunna expandera till angriparens Detta gör även att vi tidigt kan komma innanför en motståndares beslutcykel och därmed förhindra honom att utföra sina operationer.

Ett stort antal tekniska system nämndes. Mest framträdande för resonemanget var MLRS/ATACMS-markmålsrobotar, men även framtida utveckling av Elektromagnetiska vapen (EMRG), Hyperhöghastighetsvapen (HVP) samt laservapen (IR/EO-störning) behandlades.

Specifikt för stridskrafterna angavs i förslaget ett utökat antal bekämpningsregementen med utöver artilleri även innehållande markmålsrobotar med lång räckvidd. Vad gäller flyg- samt marinstridskrafter skilde dessa sig från alternativet Defensiv tröskel, genom en utökad förmåga till flygspaning samt tillförd förmåga att kunna bära markmålsrobotar både på flyg samt ubåt.

Ledningsmässigt talades om ett distribuerat beslutsfattande på grund av den höga hastighetomsättningen från sensorer samt sårbarheten för störningar eller friktioner.

________

Även om skaran åhörare inte var direkt mångtalig så signalerade antalet frågor ett stort intresse för det redogjorda och kvaliteten på det underlag som presenterades bådar gott för det fortsatta arbetet.

 
Tommy Jeppsson är överstelöjtnant, ledamot av KKrVA och redaktör för dess Handlingar och Tidskrift. David Bergman är kapten, försvarsmaktsdoktorand och f n studerande vid FHS.

Kommentering är avstängd / ej aktuell.