Årsberättelse 1997-1998av Akademiens sekreterare, generalmajor Lars Andersson. Årsberättelsen gäller verksamheten 1997-11-13 - 1998-11-12. Akademiens sammansättning
|
| Styresman | Viceamiral Peter Nordbeck |
| Andre styresman | Riksarkivarie Erik Norberg |
| Sekreterare | Generalmajor Lars Andersson |
| Andre sekreterare | Överste 1. gr Rolf Öhman |
| Redaktör | Överste Bo Hugemark |
Akademiens presidium
- Styresmannen, ordförande
- Andre styresmannen
- Sekreteraren
- Generalmajor Jörn Beckmann, ordf avd I
- Viceamiral Frank Rosenius, ordf avd II
- Generalmajor Tomas Warming, ordf avd III
- Direktör Gert Schyborger, ordf avd IV
- Överste 1. gr Ragnar Söderberg, ordf avd V
- Överingenjör Tor Larsson, ordf avd VI
Akademiens verksamhet
Inriktning
I avslutningen av förra årets årsberättelse anmäldes
att strävan inför 1998 måste vara att i än högre grad
försöka uppfylla inriktningen för 1997 års verksamhet.
Inriktningen för 1998 har alltså varit densamma som för
föregående år, nämligen att:
- uppnå en ökad samverkan mellan avdelningarna till förmån
för en helhetssyn över hela totalförsvaret,
- öka den utåtriktade verksamheten mot målgrupper utanför
Akademien,
- stimulera till ökat deltagande i Akademiens verksamhet, främst vad
gäller de yngre ledamöter som idag brottas med problemen inom
totalförsvarets olika områden.
Inriktning
Under förra året visade det sig att arbetet med Akademiens höstsymposium innebar en ökad samverkan och ett ökat samarbete mellan avdelningarna samt att Akademien nådde en vidgad krets i sin utåtriktade verksamhet. Vidare innebar satsningen på en egen hemsida på Internet och på att utomstående inbjöds till avdelningarnas årsberättelser och inträdesanföranden att intresset ytterligare ökade för Akademiens verksamhet. För att stimulera ledamöterna till ökat deltagande i Akademiens olika aktiviteter har olika åtgärder diskuterats, men inga bra förslag, som tidigare inte prövats, har framkommit. Här krävs ökade ansträngningar om den stora kunskap och erfarenhet som finns hos icke deltagande ledamöter skall kunna bringas till nytta för Akademien och för totalförsvaret.
Mot den här bakgrunden har alltså arbetet inriktats mot samma mål som förra året. Ett höstsymposium har anordnats och regelmässigt inbjuds nu myndigheter, organisationer och företag med totalförsvarsintresse till årsberättelser och en del av inträdesanförandena.
Akademiens verksamhetsidé I 202 år har Akademiens valspråk varit "Fäderneslandets försvar". Som verksamhetsidé något kortfattad, men klar, entydig och flexibel. I Akademiens stadgar har valspråket kortfattat utvecklats i § 1:1: "Akademien skall främja vetenskap av betydelse för fäderneslandets försvar". Under 1900-talet har fäderneslandets försvar inneburit ett försvar mot inkräktare över landets gränser. Säkerhetspolitik, strategi, operationskonst, taktik, teknik och samordning inom totalförsvaret skulle främjas för att säkerställa ett fritt och oberoende Sverige inom säkra gränser.
Den ökade internationaliseringen innebär emellertid att det svenska totalförsvaret mer och mer tas i anspråk för uppgifter utanför landets gränser, antingen för fredsfrämjande och humanitära insatser eller för samövningar inom ramen för Partnerskap för Fred (PfP). Frågan, som diskuterats i Planeringsutskottet, är om det gamla valspråket måste ändras eller kompletteras med hänsyn till 1990-talets förändrade förhållanden. Resultatet av diskussionerna är att det gamla valspråket fortfarande kan gälla som en övergripande idé för Akademiens verksamhet, men bör kompletteras med något om att även de internationella insatserna görs för att främja försvaret av vårt territorium. Hur kompletteringarna skall formuleras är inte klart, men det är viktigt att de görs bl a för att det inte skall råda något tvivel om att t ex belöningar som utdelas för internationella insatser är ett sätt att främja fäderneslandets försvar.
 |
Sekreteraren, generalmajor Lars Andersson föredrar utdrag ur årsberättelsen på högtidssammankomsten den 12 november 1998. |
Akademiens tema Akademiens verksamhet brukar bedrivas inom ramen för ett årligt tema. Syftet är att på så sätt samla avdelningarnas verksamhet mot ett gemensamt mål, men också för att få ett ämne allsidigt belyst från alla Akademiens olika kompetensområden. Som årets tema valdes efter ingående diskussioner: "Internationella insatser - ett medel för vår säkerhetspolitik?" Frågetecknet var viktigt och krävdes av en del ledamöter i Akademien, som ifrågasatte den säkerhetspolitiska betydelsen av internationella insatser. Utvecklingen under året både internationellt och vad gäller det svenska försvaret har visat att Akademien lyckades välja ett högaktuellt tema. Internationellt fortsätter det svenska engagemanget i Bosnien, förstärks den svenska insatsen i Makedonien och diskuteras ett svenskt deltagande, om en insats blir aktuell i Kosovo. Sveriges deltagande och även initiativtagande ökar inom ramen för PfP. I Sverige har krisen inom Försvarsmakten nått sin kulmen. ÖB har på Regeringens uppdrag sett över den planering som låg till grund för FB 96. ÖB lämnade den 12 oktober i år in sitt förslag som innebär en ominriktning av Försvarsmakten och där ÖB skisserar tre alternativ för den långsiktiga utvecklingen. I ett av dessa alternativ ligger tyngdpunkten på att kunna delta i internationella insatser.
Denna osäkerhet om försvaret i framtiden innebar att diskussionerna och debatten inom ramen för Akademiens tema inte enbart kunde föras runt förhållandet mellan säkerhetspolitik och internationella insatser utan även måste innefatta det svenska försvarets inriktning i framtiden för att möta de krav som dessa insatser och det nationella försvaret ställer på personal, utbildning, utrustning, organisation m m.
Avdelningarnas årsberättelser Samtliga avdelningar har valt att presentera årsberättelser som behandlar årets tema. Självfallet har de olika avdelningarna behandlat ämnet med utgångspunkt från sina respektive kompetensområden. Inom avdelningarna I-III d v s de som representerar Försvarsmaktens försvarsgrenar, har främst frågor behandlats som rör utformningen av Försvarsmakten i allmänhet och den egna försvarsgrenen i synnerhet. En fråga som ofta kommit upp då årsberättelserna redovisats är vad som skall vara Försvarsmaktens huvuduppgift; det nationella försvaret av territoriet eller de internationella insatserna? I avd II (sjökrigsvetenskap) årsberättelse präglas uttrycket "Försvara freden först och territoriet sedan" för att uttrycka sambandet mellan dessa två viktiga uppgifter. Ett annat område som behandlas är vilka krav i olika avseenden som deltagande i internationella insatser ställer. Alla är ense om att de enheter som skall delta internationellt måste ha hög kvalitet vad gäller personal, utbildning och utrustning samt att de måste vara anpassade till internationell, då främst NATO:s, standard vad gäller stabsarbetsmetodik, samverkan m m. Allt detta ställer krav på utbildning och övning, som måste anpassas till de internationella uppgifterna. Alla är överens om att deltagandet i PfP är oerhört viktigt för att vi skall kunna samverka och samarbeta under de svåra förhållanden som kan uppstå under t ex en fredsframtvingande operation.
Det kan dock konstateras att alla de tre "militära" avdelningarna i Akademien i sina sammanfattningar anser att det inte råder några avgörande motsatsförhållanden mellan de krav som en utökad internationell verksamhet ställer och en försvarsmaktsstruktur som är väl anpassad för våra nationella behov. I debatten i samband med redovisning av årsberättelserna har kritiska röster sagt att det kanske är alltför lätt att negligera skillnaderna i krav då alla så gärna vill vara med och delta med sina enheter.
Vad gäller den civila delen av totalförsvaret har den behandlats i avdelningarna IV och V årsberättelser. Avdelning IV (militärteknisk vetenskap) behandlade främst försvarsindustrifrågor. Särskilt framhölls att försvarsindustrins behov av internationellt samarbete ökar i takt med att det krympande svenska försvarets order minskar. Detta är en utveckling som startat och som kommer att accelerera i framtiden. Sannolikt innebär detta en standardisering av materiel som på sikt underlättar samarbetet mellan enheter från olika länder vid internationella insatser.
Avdelning V (annan vetenskap av betydelse för totalförsvaret) årsberättelse var inriktad på att behandla temat ur en civil synvinkel. Då det gäller de direkt stödjande humanitära insatserna har främst Räddningsverket stått för dessa, men även Polisen och Socialstyrelsen har ställt resurser till förfogande. Det konstaterades att samarbetet mellan Räddningsverket och Försvarsmakten har fungerat mycket bra både på hemmaplan och i Bosnien. Vidare har ett samarbete på utbildningsområdet inletts på SWEDINT där bl a Räddningsverket, Rikspolisstyrelsen SIDA m fl gemensamt deltar i tillämpningsövningar och spel med personal från såväl Sverige som andra länder för att förbereda deltagarna för internationell insatssamverkan.
Vidare redovisades den stora bredd som internationella insatser från det civila totalförsvaret har. Alltifrån återuppbyggnad av samhällsstrukturer till stöd för en demokratisk utveckling. Även denna del av insatsverksamheten har stor säkerhetspolitisk betydelse även om den sker mer i skymundan och inte får samma uppmärksamhet som militära insatser och direkt katastrofhjälp.
I årsberättelsen framhålls de positiva samband som finns mellan uppgifter, resurser och beredskap i fråga om internationella hjälpinsatser och det svenska samhällets uppgifter, resurser och beredskap för allvarliga påfrestningar på det svenska samhället. Den grundläggande resursbasen för hjälp- och utvecklingsinsatser i andra länder är de personella och materiella tillgångarna inom vårt eget land i fred och för höjd beredskap. Omvänt kan den kapacitet, som formats och kompletterats för internationella hjälpinsatser samt de erfarenheter som förvärvats under olika insatser, tas till vara för räddningstjänstinsatser och andra hjälpinsatser inom Sverige när förhållandena så kräver.
Redovisning av avdelning VI (säkerhetspolitisk vetenskap) årsberättelse återstår. Den kommer att ge en på säkerhetspolitisk grund samlad syn på våra internationella insatser idag och i framtiden.
Samtliga årsberättelser redovisas i Akademiens Handlingar.
Akademiens höstsymposium
Årets symposium genomfördes den 22 oktober i år. Som tidigare
framgått var årets tema "Internationella insatser - ett medel för
vår säkerhetspolitik?" och detta var också symposiets rubrik.
Symposiet genomfördes som ett heldagsarrangemang och var indelat i tre block.
- Block 1: Den säkerhetspolitiska situationen.
- Block 2: Analys av befintlig kompetens och kapacitet för vår medverkan.
- Block 3: Relationen i framtiden mellan svenskt försvar och internationella insatser.
I diskussionen som följde inledningarna i varje block fanns inlägg som hävdade att det nationella försvaret även i framtiden måste vara förstahandsuppgiften och ligga till grund för försvarets utformning. De flesta som uttalade sig ansåg dock att de internationella insatserna hade en stor och ökande säkerhetspolitisk betydelse, men att ett större intresse borde ägnas åt den säkerhetspolitiska utvecklingen i närområdet, runt Östersjön och vilka följder denna utveckling kan få vid framtida svenska internationella insatser.
En annan punkt som diskuterades handlade om vilka svenska enheter som efterfrågas då en internationell insats görs. Hittills har det, utöver civila insatser, främst varit observatörer, arméenheter och transportflyg. En del ansåg att detta rimmade illa med den tänkta ominriktningen av Försvarsmakten med en stark nedskärning av arméförband och i stort sett ett bibehållande av marin- och flygförband. Marin- och flygförband som inte var efterfrågade internationellt borde inte heller prioriteras i det nationella försvaret eftersom traditionellt invasionsförsvar inte var aktuellt i framtiden. Denna uppfattning ifrågasattes i andra inlägg och debatten om dess frågor var livlig.
I slutdebatten återkom man till frågan om inte genomförandet av internationella insatser tär på vår förmåga att försvara Sverige. Detta särskilt som denna uppgift inte längre är underordnad den andra och ökad vikt läggs vid den. De flesta som yttrade sig ansåg dock att rubrikens frågetecken kunde rätas ut till ett utropstecken. Internationella insatser är och blir i ökande grad en viktig del av vår säkerhetspolitik Man framförde att det är klart bättre att stämma i bäcken än i ån. Vi stöttar därigenom organisationer som verkar för fred och efterlevnad av mänskliga rättigheter och främst av dem FN. Småstaten tjänar på att dessa upplevs som starka.
I symposiet deltog omkring 140 personer från olika myndigheter, organisationer och företag. Ledamöter ur Akademien svarade för inledningarna till blocken. God tid för debatt fanns avsatt. Ansvarig för symposiet var vår hedersledamot Carl-Olof Ternryd med hjälp av ledamoten Swen Persson. Akademien tackar de två för ett utmärkt arbete.
Inledningar, kommentarer och diskussioner kommer att publiceras i Handlingar och Tidskrift.
Akademiens hemsida Akademiens hemsida har under året ytterligare utvecklats. Den har nu försetts med länkar nationellt och internationellt så att man via hemsidan enkelt kan få en mycket bred försvarsinformation. Vidare har informationen till både ledamöter och allmänhet förbättrats och breddats. Just nu övervägs om vissa avsnitt ur Handlingar och Tidskrift skall publiceras på sidan.
Hemsidan har recenserats i tidningen Internet World och ansetts som den bästa sidan inom försvarsområdet. Framförallt fick det omfattande länksystemet, som underlättar sökning, mycket beröm. Under oktober månad hade hemsidan 657 besökare.
Handlingar och Tidskrift
Utgivningen har under året varit ryckig och släpande. Orsaken
är svårigheter att i tid före planerad utgivningsdag få
in användbara och korrekturlästa manus. Detta innebär
svårigheter för annonsering och vissa klagomål från
prenumeranter. De ökade kostnaderna för tryckning och distribution
är också ett problem. Akademiens redaktionsutskott som bl a har till
uppgift "utöva tillsyn över utgivningen" arbetar med att
lösa problemen.
Belöningar
Albergerska Stiftelsen
Löjtnant Johan Eklöf
Insamling och strukturering av underlag avseende utländska minors
konstruktion och verkningssätt. Eklöf har bedömts som
arméns främste expert på detaljer rörande
konstruktion och verkningssätt inom området utländska minor.
Han har utvecklat sina kunskaper bl a vid uppdrag i Moçambique och Angola.
Till stor del ligger hans insatser till grund för Försvarsmaktens
ansträngningar att skapa en internationell am-röjpool till stöd
för det civila samhället.
Kr 30.000 samt belöningsmedalj i silver.
Albergerska Stiftelsen
Avdelningsdirektör Mats Björe
System för sökning och strukturering av öppen information.
Björe har på ett framsynt sätt byggt upp ett system för
inhämtning och sammanställning av information lagrad på
Internet. Genom att anpassa det till att täcka allt från
långsiktiga till akuta underrättelsebehov har han skapat ett
system på internationell nivå samt bidragit till att den svenska
underrättelsetjänstens resultat avsevärt förbättrats.
Kr 40.000 samt belöningsmedalj i silver.
Överingenjör Anders Lönnö
Materielutveckling av fartygsskrov i kolfiberarmerad plast. Vid
konstruktion av korvett typ Visby, stridsbåt 90 E och kustartilleriets
svävare har krav på hög hållfasthet, låg
vikt och låg radarsignatur kunnat förenas genom ett nytt
materieltänkande. Lönnö har tagit initiativet till och
lett denna utveckling av fartygsskrov i kolfiberarmerad plast. Han har
engagerat institutioner som KTH, FOA och Karlskronavarvet i arbetet och
själv stått för ett antal uppfinningar.
Kr 40.000 samt belöningsmedalj i silver.
Avdelningsdirektör Karl Gustav Palmér
Beredskapshänsyn i samhällsplanering och samhällsutveckling.
I ett engagerat och långsiktigt arbete har Palmér arbetat
för att beredskapshänsyn skall få genomslag i den planering
som bedrivs av samhällsplanerare och beslutsfattare. Genom att driva ett
stort antal olika projekt har Palmér nått vida kretsar och förankrat
synen på totalförsvaret som ett fredssamhälle kompletterat med
de resurser som tillkommit genom beredskapsåtgärder.
Kr 20.000 samt belöningsmedalj i silver.
Kapten Sven Hallberg
Sambruk av offentliga sektorns flygresurser. Hallberg har under lång
tid aktivt verkat i debatten om nyttjande av den offentliga sektorns
flygresurser, särskilt helikoptrar. Särskilt har han talat
för att Försvarsmaktens helikopterresurser såväl i
fred som i krig skall nyttjas och lokaliseras över hela landet. Han har
lyft fram debatten om sambruk samt engagerat och påverkat beslutsfattare.
Kr 20.000 samt belöningsmedalj i silver.
Forskningsbidrag från Akademien
Fil Kand Andreas Andersson
Bidrag för studier vid University of Essex med syfte att
konstruera ett analytiskt instrument som medger möjlighet att
utifrån vissa utgångsvärden med viss sannolikhet kunna
förutsäga vilken konflikt som sannolikt kommer att tilldra sig
resurser i form av en fredsbefrämjande operation.
Kr 15.000.
Andra belöningar
Andre sekreteraren, översten av 1. gr Rolf Öhman
Öhman (se bilden) har varit ordförande i avdelning V under åren
1992-1995 och tjänstgjort som Akademiens andre sekreterare sedan 1991.
Belöningsmedalj i guld.
Öhman (se bilden) har varit ordförande i avdelning V under åren 1992-1995 och tjänstgjort som Akademiens andre sekreterare sedan 1991.
Belöningsmedalj i guld.
 |
Andre sekreteraren, översten av 1. gr Rolf Öhman. |
Viceamiral Frank Rosenius
Generalmajor Tomas Warming
Rosenius har varit ordförande i avdelning II (sjökrigsvetenskap) i
5 år.
Belöningsmedalj i silver.
Warming har varit ordförande i avdelning III (luftkrigsvetenskap) i 2 år.
Akademiens minnesmedalj.