Sammanfattning av Helge Löfstedts artikel i KKrVAHT nr 1 2001.
Förmåga att möta de hot eller insatser med fjärrstridsmedel som kan bli verklighet i framtiden ingår som väsentlig del i uppgifterna för Försvarsmakten. Ryssland kan ses som den främsta källan till säkerhetspolitisk osäkerhet i närområdet. De ryska flygstridskrafternas förmåga har under 1990-talet, liksom för resten av den ryska krigsmakten, uppvisat en nedåtgående trend. Denna kan dock brytas.
Det sker en snabb utveckling inom området precisionsstyrda vapen. Ryssland har resurser och kunnande för att följa denna i väsentliga delar. När så sker, och om det ryska flygvapnet utvecklar normalt materielunderhåll och normal flygträning, kan bekämpningskapaciteten öka kraftigt, vilket gäller även styrkan i närområdet. Detta trots att dagens flygplan måste utnyttjas. I artikeln resonerar överingenjör Helge Löfstedt fram bedömningar enligt nedanstående tabell.
Möjlig utveckling av ryska attack- och bombregementen med jaktstöd i närområdet
| Omkr 2000 | Omkr 2005 | Omkr 2010 | Omkr 2015 | |
| Antal regementen möjliga för eventuell insats | ? | 1-? | 1-6 | 1-6 |
| Bekämpningskapacitet per regemente (relativ ökning) | 1,0 | 1,5 | 3 | 5 |
| Andel styrda vapen | 5 % | 10 % | 25 % | 50 % |
| Jaktstödets kapacitet (relativ ökning) | 1,0 | 1,1 | 1,3 | 1,5 |
Den ökade kapaciteten kan bli ett hot först efter påtagliga politiska förändringar. Det innebär att försvarsåtgärderna i första hand blir politiska - stöd till Rysslands demokratiska utveckling. Men ett väpnat luftförsvar behövs som sista utväg.
Läs artikeln i sin helhet i HTML-.eller PDF-format.