Sårbarheten i det svenska samhället

Sammanfattning av artikel i KKrVAHT nr 2 2000.

Det råder inget tvivel om att vi var mer stryktåliga förr i världen. Under andra världskriget fanns det varmvatten i Stockholms hyreshus endast en eller ett par gånger i månaden. Vad skulle dagens tonåringar, som duschar flera gånger om dagen och alltid skall ha nytvättade jeans, säga om det?

Johan Tunbergers exempel kan tyckas banalt, men det illustrerar väl hur vår moderna livsstil gör oss beroende. Tunberger forsätter: "Psykologiskt tror jag att vi svenskar som nation är mer sårbara än många andra. Vi uppfattar oss själva leva i ett rätt idylliskt folkhem. Reaktionerna vid Estonia-katastrofen eller mordet på Olof Palme vittnar dock om hur illa rustade vi är som nation för att klara av kriser och svåra trauman.

Kungl Krigsvetenskapsakademiens seminarium, som hölls på Kungl Slottet den 30 december 1999, behandlar översiktligt och populärt några av de hot som inte är av utpräglad militär natur. Militärt våld är ju ändå bara ett medel för att uppnå ett mål. Målet kan vara att dominera en stat och fienden kan lika gärna välja hacka sig in i vårt känsliga informationssystem och därmed orsaka kaos. Manuel W Wik beskriver vilka vådliga följder ett av fienden iscensatt strömavbrott kan få.

Samhället förändras, internationalisering, global integration och teknisk utveckling påverkar oss. Samhället blir mer känsligt för störningar. Att utveckla ett robust och säkert samhälle och skydda viktig infrastruktur och försörjning, och inte minst kraven på att förmedla en riktig och säker information, utgör väsentliga inslag i vår nya säkerhetspolitik. Allmänhet, politiker och beslutsfattare måste blir mer medvetna om hur sårbarheten förändras.

Läs ett längre referat av seminariet.