Sårbarheten i det svenska samhälletBakgrundHans Majestät Konungen uppdrog under våren 1999 åtta av sina Kungl.Akademier att inför millennieskiftet hålla var sitt seminarium på Kungl Slottet med ämne inom akademiernas intresseområde. Kungl.Krigsvetenskapsakademien valde ämnet "Sårbarheten i det svenska samhället" med följande programförklaring: Hur rädda skall vi vara inför framtiden? Hur blir det med vår nationella säkerhet? Samhället förändras, internationalisering, global integration och teknisk utveckling påverkar oss. Samhället blir mer känsligt för störningar. Att utveckla ett robust och säkert samhälle och skydda viktig infrastruktur och försörjning och inte minst kraven på att förmedla en riktig och säker information utgör väsentliga inslag i vår nya säkerhetspolitik. - Allmänhet, politiker och beslutsfattare måste bli mer medvetna om hur sårbarheten förändras. Samverkan mellan totalförsvarets militära och civila delar behöver förstärkas. Några ledamöter i Kungl. Krigsvetenskapsakademien analyserar och diskuterar.
Panelen bestod av:
Seminariet ägde rum i Bernadottebiblioteket på Kungl Slottet den 30 december 1999. 150 personer med Konungen och Drottningen i spetsen deltog i seminariet, som direktsändes i Sveriges Television. Seminariet leddes av professor Carl-Olof Ternryd. Nedan ges ett reportage från seminariet, publicerat i "Bilaga till 1999 års verksamhetsberättelse för Kungl. Hovstaterna. Text av Eva Cederquist, Medieva. Den fullständiga dokumenationen av seminariet har publicerats i KKrVAHT nr 2 2000. Sårbarheten i det svenska samhälletDet moderna samhället är mycket känsligt för störningar. Att skydda viktig infrastruktur och försörjning samt kunna förmedla säkerställd information är därför avgörande punkter i Sveriges nya säkerhetspolitik. Kungl Krigsvetenskapsakademien menar att det också krävs en förstärkt samverkan mellan totalförsvarets militära och civila delar. Under senare år har vi fått många konkreta exempel på det moderna samhällets sårbarhet: Omfattande elavbrott, oljekriser, avancerade bank- och databedrägerier, gasattentatet 1995 i Tokyos tunnelbana, bombangreppen mot Tjetjenien. - Uttrycket "det händer inte här" är sedan en tid överspelat. Det är nu viktigt att diskutera hur sårbarheten kan komma att utvecklas i vårt samhälle den närmaste tiden framöver. Kungl Krigsvetenskapsakademien vill här verka för en öppen och fri debatt, säger Akademiens tidigare styresman Carl-Olof Ternryd. Psykisk sårbarhetSårbarhet och säkerhet hör ihop. En av dem som under lång tid skrivit om de svenska säkerhetsproblemen är Johan Tunberger, Försvarets radioanstalt. Han anser att sårbarheten i dagens samhälle speglar en insikt om att vi alla är mer eller mindre beroende av globala system av olika slags produkter, energi och information. Störningar inom dessa system kan leda till allvarliga säkerhetspolitiska konsekvenser. - Sårbarhet har en psykologisk effekt; det handlar mer om mjukvara än om hårdvara. Människor är i dag mer psykiskt sårbara än tidigare generationer. Vi svenskar är också dåligt förberedda att tackla de här svåra frågorna. Mordet på Olof Palme respektive Estonia-katastrofen visade på en utbredd oförmåga att hantera nationella kriser. Enligt Johan Tunberger motsvarar det civila samhället den nationella mjukvaran; det är viktigt att vi kan lita på varandra och på de avtal och institutioner som finns. Samtidigt måste vi kunna känna oss säkra på att den tilliten inte missbrukas av andra, säger han. - I dag kan vi se en bredare hotbild mot det civila samhället, där inte bara militära utan också ekonomiska och miljömässiga faktorer spelar en stor roll. Skulle något oförutsett inträffa som påverkar landets tekniska system, kan konsekvenserna bli mycket allvarliga, exempelvis för sjukvården, säger Bo Riddarström, Överstyrelsen för civil beredskap. Samtidigt är dessa system svåra att skydda i alla avseenden, vilket i sig skapar en sårbarhet: Utan el - ingen TV, utan TV - ingen el. Utan näringsliv - ingen försörjning, ingen försörjning utan transporter. Vanliga människor drabbas i dag i hörgre utsträckning än tidigare av konflikter och katastrofer. Och även om vi inte drabbas direkt, kan vi drabbas av att andra drabbas. Bo Riddarström talar om asymmetri; det faktum att en liten grupp människor kan orsaka gigantiska problem för ett flertal andra. Mot detta slags hot är det svårt att skydda sig konventionellt; man måste i stället försöka hitta nya säkerhetsformer, exempelvis öka sin krishanteringsförmåga, säger han. Den ultimata sportenInom det militära försvaret har vapnens precision och räckvidder blivit allt bättre. Samtidigt innebär detta att civila och militära mål av stor betydelse också blivit sårbarare. Viceamiral Dick Börjesson hävdar att det i försvarshänseende inte räcker med att vara rörlig, det är också viktigt att kunna skydda sig på ett adekvat sätt. Vid exempelvis telekrigföring riktar sig hotet mot de ledningssystem som bygger på teleteknik. - Med smygteknik kan man till exempel dämpa ned de signaler som varje förband ger ifrån sig. Inom svenska flottan byggs för närvarande världens mest avancerade örlogsfartyg: ett sätt att minska sårbarheten för denna typ av stridskrafter. Samtidigt finns fortfarande gamla vapensystem och massförstörelsevapen kvar. Dick Börjesson och Johan Tunberger säger sig i detta avseende vara rimligt förtröstansfulla då det gäller hot från stater, däremot finns en annan dimension av hot som oroar dem. Det är terrorister och enfrågeextremister i kombination med en ny arsenal av kraftfulla vapen. Vi ser tendenser även i Sverige med maffialiknande strukturer som MC-gäng och nynazister. För många av dem tror jag kampen mot omgivningen tar över och blir den ultimata sporten, som någon har kallat krig. Kriget blir viktigare än det mål man ursprungligen sade sig kämpa för, menar Johan Tunberger. Det är viktigt att samhället försvarar sig på ett sätt så att de värden vi vill försvara inte går förlorade. Samtidigt lever vi i en paradoxal situation där vi tvingas väga individens integritet mot det individuella behovet av skydd. - Hur vi hanterar det dilemmat blir avgörande för hur vi skall kunna värna de grundläggande värdena i vårt samhälle. Skall allt vara fritt, eller skall vi ha ett slags storebrorssystem. Detta är en samhällsutmaning av första rang. Ny försvarsmodellDet svenska försvaret förbereder för närvarande övergången från ett invasionsförsvar till en försvarsmodell som bättre skall möta framtidens krav. - Eftersom detta är mycket dyrbart, har vi inte längre råd att utveckla de vapensystem vi tidigare utvecklat med framgång. Vi blir mer och mer beroende av utlandet och kommer därför också att få vapensystem som blir alltmer lika andra länders. Det gör att behovet av överlägsen utbildning respektive taktik blir allt viktigare, säger Dick Börjesson. Den tekniskt höga nivån betalas med ett lägre antal förband. Men lägre beredskap och förkortade utbildningar ger samtidigt en ökad sårbarhet, säger han. - Med färre svenska förband finns risken dels för att de inte är på rätt plats den dag de behövs, dels för att vi tror att de inte kan vara det. Detta kan minska tilltron till den svenska försvarsförmågan och det är en allvarlig utveckling. Militär respektive civil sårbarhet hänger ihop; vi måste beakta båda om vi vill bygga ett robust samhälle. Den säkerhetspolitiska situationenDen svenska Försvarsberedningen har beskrivit Sveriges säkerhetspolitiska situation som att det inte föreligger något invasionshot under den närmaste tioårsperioden. Robert Dalsjö, som förbereder sin doktorsavhandling inom det säkerhetspolitiska området, anser också att det säkerhetspolitiska läget är mycket bättre nu än för 10-15 år sedan. - Europa är inte längre delat med våld, Sovjetdiktaturen är borta och världspolitiken domineras av en grupp demokratiska stater med insikt om att uppblossande problem måste lösas gemensamt. Samtidigt kan man inte vara säker på att den goda situationen består för evigt. Robert Dalsjö nämner fyra potentiella risksituationer han menar skulle leda till att sårbarhetsfrågorna accentuerades. Att en internationell krishantering, som den i Kosovo, misslyckas och leder till en allvarlig förtroendekris för detta krishanteringssystem, att terrorister får tillgång till robotar och kärnvapen, att en storkonflikt utbryter i Asien och får förödande konsekvenser för världsekonomin, att förfallet i Ryssland fortsätter, vilket skulle kunna leda till inbördeskrig alternativt till våldsamheter utomlands, säger han. - I samtliga fall skulle konsekvenserna för svensk del dämpas av att vi ingår i en större helhet som EU och PfP, Partnership for Peace, samt dessutom har band till NATO. Om det västliga samarbete vi är en del av däremot brister på något sätt, är vi tillbaka till det europeiska säkerhetsläge som rådde innan 1975. Frihandel och säkerhetspolitikDet moderna samhället är också starkt beroende av att export, import, utrikeshandel och handelspolitik fungerar väl. Bo G Hall, Kommerskollegium, har under lång tid arbetat med frågor om svensk utrikeshandel och handelspolitik, speciellt mot gränsområdet säkerhetspolitik. Då det gäller leveranser och transporter har svenska företag tagit fasta på den gynnsamma utvecklingen inom varuhandeln och många arbetar i dag gränslöst, säger han. - Olika länder har specialiserat sig på olika produkter. Men nationellt innebär denna nischning en ökad sårbarhet. Samtidigt måste vi kunna lita på att frihandeln håller även i kristider. Bo G Hall ger ett konkret exempel: Samtidigt som den svenska handelsflottan aldrig varit så stor som i dag, är bara tio procent av svenskägt handelstonnage svenskflaggat. - Eftersom övriga 90 procent inte har någon svensk flagga i aktern, är de inte gripbara i säkerhetspolitiska krislägen. InformationskrigföringRegeringen har nyligen givit Försvarsmakten i uppdrag att inkludera informationsförsvar och informationskrigföring i det moderna försvaret. Manuel W Wik, Försvarets materielverk, följer de nya möjligheter, men också hot som informationsteknologin för med sig. Ett problem är att dagens jättelika system inom data, el och tele enbart kan skötas av ett fåtal personer, som dessutom ofta arbetar fjärrmanövrerat. - Det ger en ny form av sårbarhet, eftersom systemen även kan exploateras av onda krafter. Jag har sett detaljerade handböcker som visar hur man på bästa sätt förstör en nations infrastruktur på informationssidan, säger han. Elkraften försörjer en rad viktiga funktioner i samhället, som larmsystem, hälso- och sjukvård, transporter, värme, media och näringsliv. Manuel W Wik ger ett drastiskt exempel på vad ett omfattande elavbrott kan ställa till med - hur i stort sett hela samhället slutar att fungera. - Snart börjar rykten spridas om allvarliga tekniska fel och om krismöten på regeringsnivå. I stället kan det vara så illa att vi fått ett ultimatum från en angripande nation om att gå med på vissa krav; att vi har angripits av en osynlig inkräktare utan traditionella stridsvapen. I USA har FBI räknat ut att summan för databrottslighet uppgår till tio miljarder dollar årligen. Vad gör då Sverige för att gardera sig mot den här typen av problem? Regeringen för bereder för närvarande en IT-proposition, där man trycker hårt på informations- och datasäkerheten, säger han. - Det är en mycket viktig del av vår säkerhetspolitik. Vi måste nu sträva efter att inta en världsledande position inom delar av detta område respektive bygga upp ett civilt och militärt informationsförsvar. Dessutom måste vi komplettera mark- och luftstridskrafterna med informationsstridskrafter. Specifikt IT-försvarVårt beroende av samhällets infrastruktur är gränssättande för hur vi kan hantera manipulation inom IT-världen, säger Bo Riddarström. Eftersom IT-användningen medför ökad välfärd inom många områden, måste vi lära oss att leva med riskerna. - Det handlar mycket om hur vi använder de här systemen. Det går inte att skydda sig rent tekniskt, men vi kan höja rösten. För vår nationella säkerhet är det nödvändigt med en samlad strategi. Det militära etablissemanget är utformat att verka under kaotiska förhållanden. Varje förband har egen datakraft, elförsörjning och telekommunikationer. Samtidigt är det nödvändigt med såväl nationell som internationell samverkan, där kunskap och underrättelser utgör en viktig del, säger Dick Börjesson. - För att undvika ryktesspridning är det av stor vikt att en ledningsorganisation kraftfullt tar tag i de här frågorna, att det finns en omedelbar handlingsberedskap. Dick Börjesson förordar specifika IT-förband, som måste vara i daglig verksamhet för att vara uppdaterade. Här ser han ytterligare en möjlighet att knyta ihop det civila respektive militära försvaret. Ett annat sätt att minska risken för dataintrång är att motstå frestelsen att bytta enorma datasystem. Ett flertal kompletterande system ger bättre motståndskraft. Alltför stora datasystem tar också lång tid att bygga upp och blir därför snabbt omoderna. Ytterligare ett motmedel är att sektionera system och bygga murar och portar som kontrollerar ingångarna. Detta görs redan nu, men vi måste bli bättre på det, eftersom motmedelstrappan hela tiden höjs, menar Manuel W Wik. Integrerad ledningsförmågaHur skall vi då utveckla vår förmåga att hantera kriser? Dick Börjesson hävdar att vi måste ha en integrerad militär och civil ledningsförmåga. - Den kunskap det gamla totalförsvaret byggde på får inte raseras i den försvarsomställning som nu skall ske; den måste i stället utvecklas. Vi måste använda våra resurser över myndighetsgränserna och anpassa den gamla beredskapslagstiftningen till att täcka alla situationer som kan uppträda. På så sätt kan kraftfulla åtgärder sättas in av dem som har ledningsansvaret utan att man först måste invänta ett regeringsbeslut. Samtidigt handlar det om enskilda människors beredskap, säger Bo Riddarström, och där har främst kommunerna ett samordnande ansvar. Bo G Hall pekar på vikten av internationell samverkan i fredstid. I detta avseende ser han EU som föregångsexempel. - Det är det bästa sättet på hur vi nu måste gå vidare; inom ramen för EU kan till och med Grekland och Turkiet omfamna varandra. Kungl Krigsvetenskapsakademiens förre styresman Carl-Olof Ternryd menar att för att vi med trovärdighet skall kunna uppträda på den internationella arenan, till exempel i PfP respektive olika EU-organ, måste vi själva bygga upp ett militärt försvar som kan inge respekt såväl i Sverige som ute i världen. - Det rör sig också om attitydförändringar. Det räcker inte att diskutera ledningssystem; det krävs en stark ledningsförmåga och ett starkt ledarskap, inte minst i den politiska världen. |
