Den nya Försvarsmakten

Sammanfattning av Bengt Lönnboms artikel i KKrVAHT nr 2 1999.

Mot bakgrund av nuvarande prioritering av Försvarsmaktens uppgift att kunna delta i internationella uppdrag redovisar Bengt Lönnbom i sin artikel inledningsvis vad detta innebär i närtid ifråga om dessa uppdrags karaktär. Samtidigt menar han, att man i sina överväganden inte får begränsa sig till den närtida situationen, i vilken den världspolitiska arenan domineras av en enda supermakt, USA. Den ambitionshöjning, som detta förhållande har inneburit för dagens internationella uppdrag, kan komma att pressas tillbaka till det kalla kriget nivå om - eller snarare när - USA:s hegemoni utmanas. Saken har betydelse för det långsiktiga värde, som de internationella uppdragen får i Sveriges säkerhetspolitik.

Lönnbom redovisar därefter några grundläggande idéer för den framtida inriktningen av Försvarsmakten. Han understryker bl a den vikt som ÖB i Försvarsmaktsidé 2020 lägger vid försvarsförmåga mot anfall, som kan riktas direkt mot sårbara samhällsviktiga mål. Däremot menar han att studierna, så långt de hittills redovisats, inte tillräckligt respekterar det starka inflytande på Försvarsmakten utformning, som kombinationen svår stridsmiljö och begränsade resurser kommer att ha. De s k operativa insatsstyrkorna, som de är tänkta hittills, kommer att vara svåra att realisera ur ekonomisk synvinkel. Ett alternativ till de operativa insatsstyrkorna redovisas i sina huvuddrag.

Lönnbom avslutar artikeln med en beskrivning i stort av en alternativ modell för Försvarsmaktens materielförsörjning, några synpunkter på grundorganisationen som följd av alternativet till de operativa insatsstyrkorna och sist - men inte minst - en deklaration av värdet av principen om folkförankring genom delaktighet.