Planering av ett anpassningsförsvar

Sammanfattning av Göran Gunnarssons artikel i KKrVAHT nr 2 1999.

Planering och genomförande av verksamheten som leder mot ett "omdanat försvar" ställer helt andra och till stora delar nya krav på Försvarsmaktens planeringssystem. Dagens planeringssystem har optimerats mot att utforma planer för utveckling och vidmakthållande av ett invasionsförsvar, ett invasionsförsvar som över tiden, i huvudsak, utvecklats mot ett och samma mål. Någon högre grad av handlingsfrihet har härvid inte erfordrats, vare sig i planering eller genomförande av verksamheten.

De höga krav på anpassningsförmåga som nu ställs på Försvarsmakten leder till ökade krav på flexibilitet och handlingsfrihet i planeringen. Ramverket för en sådan planering måste skapas genom lämplig utformning av ett nytt planeringssystem.

Planeringssystemet bör, hävdar Göran Gunnarsson, utformas så att styrande mål för förmåga till insats, tillväxt och ominriktning identifieras med grund i styrande försvarspolitik inriktning och ambition. Härvid måste såväl kort- som långsiktiga mål identifieras och fastställas som grund för planeringen.

Systemet måste vidare utformas så att planeringen över tiden kan anpassas till förändringar av styrande mål för förmåga till insats, tillväxt och ominriktning. Sådana förändringar kan, även i ett relativt kort tidsperspektiv, innehålla stora variationer t ex vad gäller statsmakternas krav på förmåga till tillväxt eller ambition avseende svenskt deltagande i internationell verksamhet. Förändringarna kan också ha sin grund i identifierade utvecklingsmöjligheter inom ramen för ny teknik, eller kanske än mer avgörande, säkerhetspolitiska förändringar i vår omvärld.

Med fastställda mål som grund bör en preliminär planering för utveckling av förmåga till insats, tillväxt och ominriktning utarbetas. Denna utgör sedan grund för avvägning, en avvägning där verksamhet och resurser balanseras mellan behov på kort och lång sikt. Efter genomförd avvägning och med grund i fattade politiska beslut utformas en försvarsmaktsplan. Denna bör innehålla en plan för utveckling av respektive förmåga, insats, tillväxt och ominriktning. Med grund i dessa utarbetas därefter ÖB:s uppdrag till underställda chefer.

Ett planeringssystem utformat enligt ovan föreslagna principer skapar, enligt Gunnarsson, goda förutsättningar för planering av ett "omdanat försvar" med anpassningsförmåga. För att svara upp mot statsmakternas krav på en sådan planering bör utvecklingen av skissat planeringssystem påbörjas snarast.