Årsberättelse 1996-1997

av Akademiens sekreterare, generalmajor Lars Andersson. Årsberättelsen gäller verksamheten 1996-11-13 - 1997-11-12.

Akademiens sammansättning

Ledamöterna

Akademien hade vid periodens början 379 ledamöter, varav 15 kallade. Enligt Akademiens nya, fr o m 1996-11-13 gällande, stadgar får det finnas högst 150 valda ledamöter yngre än 62 år. Om särskilda skäl finns får detta antal ökas med tio. Antalet valda ledamöter under 62 år var vid periodens början 132.

Följande ledamöter har avlidit:

H K H Prins Bertil, 1. hedersledamot
General Curt Göransson (avled 1996-11-11)
Överste 1. gr Torsten Schmidt
F d statsråd m m Eije Mossberg
General Lage Thunberg
Generallöjtnant Karl Gustaf Brandberg
F d generaldirektör m m Nils Henrik Lundquist
Generallöjtnant Ove Ljung
Överste Birger Ahlm
Överste 1. gr Carl-Ivar Lindgren
F d överingenjör m m Ann Kathrine Littke

1997-04-15 kallades respektive invaldes ledamöterna:

General Christian Hvidt, Danmark (kallad ledamot)
Överste 1. gr Bo Pellnäs
Överste Kim Åkerman
Generalmajor Hans Berndtson
Konteramiral Bertil Björkman
Överste 1. gr Tord Karlsson
Överste 1. gr Bo Waldemarsson
Avdelningschef Bo Janzon
Överstelöjtnant Ulf Persson
Direktör Håkan Lans
Förste arkivarie Lars J Ericson
Överdirektör Bo Riddarström
Generaldirektör Björn Körlof
Överste Kurt Svensson
Riksdagsledamot Britt Bohlin
Kabinettsekreterare Jan Eliasson
Direktör Johan Tunberger

Akademiens ledning:

Styresman Viceamiral Peter Nordbeck

Andre styresman Riksarkivarie Erik Norberg

Sekreterare Generalmajor Lars Andersson

Andre sekreterare Överste 1. gr Rolf Öhman

Redaktör Överste Bo Hugemark

Akademiens presidium:

Styresmannen (ordförande)
Andre styresmannen
Sekreteraren
Generalmajor Jörn Beckman, ordf avd I
Konteramiral Frank Rosenius, ordf avd II
Generalmajor Tomas Warming, ordf avd III
Överste 1. gr Sture Ärlebäck, ordf avd IV
Överste 1. gr Ragnar Söderberg, ordf avd V
Överingenjör Tor Larsson, ordf avd VI

Akademiens verksamhet

Inriktning

Jubileumsåret 1996, då Akademien fyllde 200 år, innebar såväl externt som internt ett ökat intresse för Akademiens verksamhet. Nya stadgar och föreskrifter antogs och tillämpas fr o m i år. Avdelningsvisa symposier anordnades. Dessa aktiverade många ledamöter och även många utanför Akademien. Självfallet fann den nya ledningen att det gällde att utnyttja de framgångar som jubileumsåret inneburit. Inriktningen av Akademiens verksamhet under året har därför varit att

uppnå en ökad samverkan mellan avdelningarna till förmån för en helhetssyn över hela totalförsvaret
öka den utåtriktade verksamheten mot målgrupper utanför Akademien
stimulera till ökat deltagande i Akademiens verksamhet, främst vad gäller yngre ledamöter, som idag är aktiva inom totalförsvarets olika områden.

Genom denna inriktning avsåg Akademien att stimulera försvarsdebatten, såväl inom som utom Akademien, genom att kunna bidra med för hela totalförsvaret övergripande synpunkter grundade på Akademiens unika och breda kompetens.

Årets gemensamma tema

Årets gemensamma tema har varit "Anpassning, återtagning och tillväxt" utgående från huvudinriktningen i Försvarsbeslut 96 (FB 96). Temat passade väl in i den inriktning som angivits för Akademien eftersom det täckte in alla de inom Akademien representerade totalförsvarsområdena. Således lämpade det sig väl för att ligga till grund för verksamheten både inom avdelningarna och för samverkansprojekt mellan dessa. Eftersom FB 96 innebar ett förändrat synsätt på hur försvaret skall organiseras mot bakgrund av en i grunden helt förändrad säkerhetspolitisk situation så inbjöd detta till debatt runt många frågor. Vissa har hävdat att FB 96 ger möjligheter till ökad flexibilitet inför en osäker framtid vad gäller hotbild, teknisk utveckling, ökat internationellt samarbete och andra samhällsförändringar. Möjligheterna till ekonomiska besparingar har också framhållits. Andra har ansett att lösningen bl a innebär en ökad och oacceptabel risktagning eftersom utvecklingen blir komplicerad och svårbedömbar, det blir svårt att fatta beslut i tid, reduceringarna gör resurserna för små för att upprätthålla tillräcklig kapacitet inom försvarsindustri och utbildningsorganisation.

Inom ramen för årets tema är det främst dessa frågor som stått i centrum för samtliga, hittills framförda, årsberättelser från avdelningarna. årets tema utgjorde också bakgrund till Akademiens höstsymposium och har dessutom behandlats i debatten i Akademiens Handlingar och Tidskrift.

Avdelningarnas årsberättelser

Samtliga, hittills redovisade, årsberättelser har behandlat frågor inom ramen för det gemensamma temat. Vissa avdelningar har redovisat det arbete som inom olika delar av försvaret pågår för att planera och genomföra försvarsbeslutets intensioner. De flesta är överens om att en "återtagning" av effekten i planerad organisation under ett år är möjlig under vissa förutsättningar. Bl a krävs att statsmakterna är beredda att satsa tillräckliga ekonomiska resurser och att det i organisationen kommer att finnas personella och andra resurser för en forcerad utbildning för att komplettera de i dagens läge inplanerade bristerna i bl a förbandsutbildning. På materielsidan krävs att vår inhemska industri behåller en sådan bredd och kapacitet att de tillåtna bristerna kan åtgärdas. Alla är också överens om att i detta läge förlita sig på import är en stor risktagning.

Då det gäller tillväxten på lång sikt, 5-10 år, är många tveksamma till om möjligheterna att rätt bedöma tecknen i omvärlden på ett ökat hot och på beslutsamheten och viljan hos den politiska ledningen att påbörja en upprustning så långt i förväg. I övrigt gäller samma förutsättningar som för återtagningen i det korta perspektivet, men med ökade krav på försvarsindustri, utbildningsorganisation och import eftersom det i detta fall gäller att relativt snabbt sätta upp nya förband och enheter. En sak som i detta sammanhang väckt debatt är hur planeringen för tillväxt skall hanteras. En del hävdar att planeringen i första hand inriktas mot återtagning och att inte tillräcklig kraft läggs ner på den långsiktiga tillväxtplaneringen. Argumentet som framförs mot detta är att osäkerheten idag är så stor, även med denna relativt korta framförhållning, att det är svårt att säkert veta vilket hot det är man skall tillväxa mot. Därför är det inte bara en tillväxt utan kanske också en ominriktning som behövs. Planeringen i det långa perspektivet måste därför göras inom ett brett fält och så flexibel som möjligt.

Årsberättelserna och den debatt de ger upphov till redovisas i Akademiens Handlingar och Tidskrift.

Akademiens gemensamma symposium

Som ett led i Akademiens inriktning och strävan att väcka debatt kring försvarsfrågorna utanför Akademien har beslut fattats att vid ett gemensamt symposium varje höst övergripande ta upp de frågor som inom ramen för Akademiens tema för året kan vara aktuella. Det första gemensamma symposiet för hela Akademien gick av stapeln den 22 oktober i år. Som tidigare framgått var årets tema "Anpassning, återtagning och tillväxt" Därför valdes "Anpassningsförsvar - möjligheter och risker" som rubrik för symposiet. Symposiet, som var ett heldagsarrangemang, genomfördes i tre block, block 1: "Säkerhetspolitik", block 2: "Teknik och operationskonst" och block 3: "Möjligheter och risker". Varje block genomfördes med en inledning och därefter en paneldebatt där även auditoriet hade tillfälle att delta.

Debatten innehöll samma frågor som tidigare redovisats från avdelningarnas årsberättelser.

Block 1: "Säkerhetspolitik", fick efter en lite provocerande inledning en intressant och övergripande debatt bl a beroende på att i panelen fanns representanter från Norge, stortingsman Ingvald Godal och från Finland kallade ledamoten Stefan Forss. Debatten kom att bl a omfatta olika synpunkter på Sveriges alliansfrihet och vilka internationella förpliktelser vi lever upp till och kanske ibland inte lever upp till.

Block 2: "Teknik och operationskonst" inleddes med en redovisning av teknikens utnyttjande främst i moderna ledningssystem där Flygvapnets nya ledningssystem framfördes som exempel. I debatten hävdades bl a att utvecklingen på elektronikområdet, främst på informationsystemområdet idag går fruktansvärt fort. Den civila utvecklingen ligger före den militära varför det inte är nödvändigt att utveckla speciella militära utrustningar. Det är bättre att köpa civila standardutrustningar och sedan i takt med utvecklingen uppgradera dessa. Tyvärr ledde varken inledningen eller debatten till några djupare synpunkter på teknikutvecklingens påverkan på operationskonsten.

Block 3: "Möjligheter och risker" inleddes med en redovisning av HKV studie över hur man konkret skall anpassa organisation och planering med hänsyn till konceptet "återtagning och tillväxt". Här framfördes också tankarna på behovet av ominriktning. Debatten rörde sig omkring realismen i konceptet som sådant där både möjligheter och risker framkom.

Från auditoriet kom två intressanta inlägg. Ett där man ansåg att HKV studie endast tog fasta på den kortsiktiga återtagningen och helt negligerade den långsiktiga tillväxtproblematiken. Ett annat hävdade att man låter kraven på internationella insatser styra för hårt och åsidosätter kraven på det nationella försvaret.

Symposiet samlade ca 140 deltagare varav hälften var ledamöter i Akademien och hälften var andra som representerade alla de viktigaste områdena av totalförsvaret. Målsättningen att nå ut till en vidare krets med de viktigaste frågorna i försvarsdebatten får anses uppnådd. Akademiens ledning fick dessutom erfarenheter som kan utnyttjas för att utveckla och förbättra planering och genomförande av nästa års gemensamma symposium.

Dokumentationen av symposiet publicerades i Akademiens Handlingar och Tidskrift häfte 6/1997.

Akademien på internet

Under året har Akademien kompletterat sin datorutrustning både vad gäller hård- och mjukvara. Det har gett förutsättningar för anslutning till internet. Detta innebär att Akademiens sekretariat och redaktionen för Handlingar och Tidskrift numera kan kommunicera via e-post. Vidare har en hemsida lagts ut på internet. Denna ger en orientering om Akademiens verksamhet, historia och ledning. En avdelning är avsedd att presentera aktuell information från Akademien såsom utgivningsplan för och kommande innehåll i Handlingar och Tidskrift, kommande symposium, nyinvalda ledamöter m m. Internetadresser för e-post och hemsida presenteras i Handlingar och Tidskrift.

Handlingar och Tidskrift

Akademiens Handlingar och Tidskrift har utkommit med sex nummer under 1997. I första numret redovisades de olika avdelningarnas symposier under jubileumsåret 1996. Det blev en omfattande volym på 600 sidor som fick en försenad utgivning och därmed orsakade att de efterföljande numren också försenades. Nu är dock förseningen återtagen och utgivningen i fortsättningen kommer att ske enligt vedertagen tidsplan.

I Handlingar och Tidskrift är, som förut framgått, årsberättelser, inträdesanföranden, föreläsningar under symposier och andra artiklar inom Akademiens kompetensområde publicerade.

Belöningar

Albergerska Stiftelsen

Laborator Göran Bolander
Laborator Göran Bolander, FOA har genom forskning och kunskapsöverföring m m verkat som huvudaktör under ca 15 år inom området röjande laserstrålning från militär utrustning. Till följd av hans framsynta engagemang och yrkesskicklighet har Försvarsmaktens medvetande om områdets betydelse väckts. Kunskap inom området används både i studier och för signaturanpassning. Många militära system berörs och inverkan på utvecklingen av taktik och stridsteknik blir därmed betydande. De ekonomiska konsekvenserna av området kommer inom en tioårsperiod att uppgå till miljontals kronor, bara för det svenska försvaret.
Kr 50.000 samt belöningsmedalj i silver.

Major Lennart Wetterholm
Major Lennart Wetterholm vid Försvarsmaktens Hundtjänstenhet har - trots tidvis hårt motstånd - utvecklat minhundskonceptet så att svenska Försvarsmakten är världsledande inom området. Utöver tidigare typ av minhund har utvecklingen lett till nya typer frisökande hund och väghund. Den förstnämnda används främst vid s k humanitär minröjning, t ex kontroll av om mark kan användas för odling. Väghundar kan röja en väg med en hastighet normalt över 20 km/h till skillnad mot tidigare mycket tidskrävande metoder. Svenska hundar används i Bosnien och på Sidas uppdrag byggs en hundtjänstenhet upp i Kambodja.
Kr 20.000 samt belöningsmedalj i silver.

Löjtnant Göran Sjöström
Löjtnant Göran Sjöström vid 2. minkrigsavdelningen har på ett avgörande sätt bidragit till utvecklingen av ett databaserat minhotsbibliotek för alla kända främmande sjöminor. Möjligheterna att ur databasen snabbt bestämma en mintyp har starkt bidragit till de framgångsrika minröjnings- operationerna i Estland och Lettland 1996 och 1997. Svenska marinens förmåga inom minröjningsområdet har ökat. Databasen är implementerad i Högkvarterets projekt för ammunitionsdata.
Kr 20.000 samt belöningsmedalj.

Andra belöningar

Överste 1. gr Sture Ärlebäck
Inom Akademien belönas ledamoten översten av 1. graden Sture Ärlebäck för att under sju, för avdelning IV framgångsrika, år ha lett avdelningens verksamhet i egenskap av ordförande. Akademien tackar för en förtjänstfull insats och önskar lycka till i den kommande tillvaron som pensionär på Gotland.
Belöningsmedalj i silver.

Inför 1998

Inför 1998 måste strävan vara att i än högre grad försöka uppfylla inriktningen inför 1997, ökad samverkan mellan avdelningarna, en bättre utåtriktad verksamhet och ökat deltagande från ledamöterna i verksamheten. Genom årets gemensamma symposium och anslutningen till internet så har den utåtriktade verksamheten kommit en bit på väg, men den måste utvecklas ytterligare under nästkommande år. Då det gäller samverkan mellan avdelningarna och ökat deltagande av Akademiens ledamöter i verksamheten har 1997 inte inneburit någon väsentlig förbättring utöver den som skett inom ramen för det nytillkomna Planeringsutskottet. Nya ideer och krafttag krävs under 1998 för att även dessa mål skall kunna nås.