Vad vill egentligen Ryssland med CFE?

Sammanfattning av Robert L Larssons artikel i KKrVAHT, 5 häftet 2004

I februari 2004 hotade Ryssland med att lämna CFE-avtalet från 1990 (Conventional Forces in Europe Treaty), för att ett par månader senare äska för ett ratificerande av det uppdaterade CFE-avtalet från 1999. Syftet med denna artikel är därför att analysera möjliga konsekvenser av ett frånträde från CFE samt dess strategiska kontext. Artikeln undviker att gå in på sifferexercis, utan behandlar istället Rysslands inställning till CFE i ett historiskt perspektiv; Rysslands möjlighet och vilja till ratificering av CFE 99; Rysslands militära tillbakadragande från Georgien och Moldavien; Rysslands legitimitetsproblem, CFE:s bäring på andra avtal samt utsikter för framtiden.

Det står klart att Ryssland har allt att vinna genom CFE. Därför bör det ryska hotet ses i ljuset av NATO-utvidgningen och USA:s frånträde från ABM-avtalet. Grundproblemet är att Ryssland anser att de är bundna av CFE:s restriktioner men samtidigt inte kan utnyttja avtalet som ett säkerhetspolitiskt instrument. Under rådande omständigheter, vilket inkluderar striderna i Tjetjenien samt fortsatt närvaro i Georgien och Moldavien – i strid med den juridiskt bindande slutakten i CFE 99, är en trolig utveckling att CFE 90 fortsätter att existera i sin nuvarande form. Ryssland har makten att ratificera CFE 99, men en dylik utveckling är idag mindre trolig.