USA and Europe in the International System – Four American Perspectives

Summary of Magnus Christiansson’s article in KKrVAHT no 2 2004

The major political changes after the Cold War started a search for a new way of describing the international system. This debate is interesting in itself, and it could be studied in a German tradition as conceptual history in the making (Begriffsgeschichte). The essay highlights four American scholars (Joseph Nye, Samuel Huntington, Charles Kupchan and Robert Kagan), and their description of the international system as well as policy recommendations. The tentative conclusion of the study is that the stereotype confrontation between liberals and realists is not evident. A more relevant division could be seen between a policy preference of ”American lead” and ”American withdrawal”. Thus, a hypothesis could be that times of major political change alters positions within established traditions, and that this could be further studied through a deeper contextualisation that involves the position, motive, background and intellectual development of the scholar.

*

Sammanfattning av Magnus Christianssons artikel i KKrVAHT, 5 häftet 2004

Det kalla krigets slut innebar starten på ett sökande efter en ny världsbild. Denna debatt har ett intresse i sig. Framväxten av nya koncept och begrepp för att beskriva det internationella systemet, kan studeras i ett tyskt idéhistorisk perspektiv (Begriffsgeschichte). Undersökningen fokuserar på fyra amerikanska forskare (Joseph Nye, Samuel Huntington, Charles Kupchan och Robert Kagan) och dessas beskrivning av det internationella systemet, såväl som policyrekommendationer. En preliminär slutsats är att en stereotyp motsättning mellan ett liberalt och realistiskt synsätt inte är uppenbar. Istället framträder en principiellt viktigare skillnad i policy, som kan relateras till synen på USA som antingen ledande eller på tillbakagång i systemet. En hypotes är därför att perioder av stora politiska förändringar tenderar att förändra etablerade idétraditioner. Ett djupare studium av dessa förändringar kan sätta forskarens intellektuella utveckling i en kontext.