Några tankar inför Försvarsbeslutet 2004

Sammanfattning av generalmajor Bengt Lönnboms artikel i KKrVAHT,
1 häftet 2004

Även i en minskad ekonomisk ram för Försvarsmakten kommer krav att ställas på dess förmåga i närtid och dess flexibilitet inför en idag okänd framtid. Dessa krav kan var för sig uppfattas som viktiga och relevanta. Tillsammans kan de medföra en överinteckning av tillgängliga resurser. FB 04 behöver göra prioriteringar, som ger balans mellan uppgifter å ena sidan och tilldelade resurser å den andra. I sammanfattning synes följande mest angeläget:

· En gräns behöver sättas för ambitionen i internationella uppgifter. Den bör omfatta vårt adelsmärke, fredsbevarande och fredsuppbyggande insatser. Fredsframtvingande insatser, som redan i utgångsläget förutsätter väpnad strid mot en motsidas stridskrafter, bör utgöra undantag. I ännu högre grad gäller detta för storskaliga, offensiva internationella insatser. Båda kategorierna är kostsamma, allra mest den sistnämnda. Den humanitära och politiska nyttan av dem kan dessutom ofta ifrågasättas.

· Behovet av nationell insatsförmåga i närtid grundas på kravet att etablera ett skydd mot begränsade men till sin verkan kraftfulla våldsaktioner mot olika mål i landet. Försvarsmaktens insatsförband måste kompletteras med ett tillräckligt antal skyddsförband av den typ, som beskrivs i rapport 7 från perspektivplaneringen.

· Den anbefallda anpassningsmöjligheten uppåt alternativt nedåt av det militära försvarets förmåga kräver en omfattande process för att ta fram erforderliga kunskaper. Denna process måste ges tillräckliga personella och ekonomiska resurser.

· Realiseringen av Försvarsmaktens ominriktning behöver i konsekvens med nuvarande säkerhetspolitiska situation inte forceras. Däremot är det viktigt att kunskaperna om vad den skall innebära i militär och militärteknisk betydelse tidigt kommer fram.