Asien och den transatlantiska länken

Sammanfattning av ambassadör Ingolf Kiesows artikel i KKrVAHT,
6 häftet 2003

När terroristattacken mot World Trade Center i New York ägde rum, blev den amerikanska oron över att kärnvapen kan hamna i händerna på terrorister högst påtaglig. Av världens omkring 1,4 miljarder muslimer bor sex av sju i Asien. Därför blir det till ett problem för Europa att framstå som alltför nära lierat med USA, när dess anseende i den muslimska världen försämras.

Att eliminera en eventuell utveckling av kärnvapen blev ett huvudmål för angreppet på Irak. Iran är ett annat land, som misstänks bedriva forskning, som syftar till kärnvapenkapacitet. USA har uppmanat de europeiska länderna att tänka över hur de ska agera om Iran åter sätter käppar i hjulet för samarbetet med IAEA. Nordkorea har åter blivit synonymt med en internationell kris genom att frånträda NPT. Av resursskäl är det dock svårt att se att USA före nästa års presidentval skulle överväga en militär lösning för att åstadkomma regimskifte. I Pakistan har Musharafs ställning blivit mer utsatt sedan slutet av 2001. Det riktigt farliga perspektivet är om al-Qaida skulle få del av makten där i samband med att talibaner och pashtuner störtar Musharaf. Då finns det en risk för att Pakistans kärnvapen hamnar i händerna på al-Qaida. USA har inget annat val än att vid behov hålla Musharaf under armarna. De nya engagemangen är dock resurskrävande. Ockupationen av Irak kräver fortsatta stora förband, och behovet av att fortsätta jaga al-Qaida och talibaner i Afghanistan kvarstår. Av USA:s aktiva militära styrka är nu mera än en tredjedel permanent stationerad utanför landet.

Hela västra Stilla havet utgör en amerikansk försvarsperimeter. För Kina innebär den amerikanska militära närvaron ett hot utmed den egna kustlinjen och ett hinder för Kinas ambition att införliva Taiwan med det egna territoriet. Kina prioriterar för närvarande sin ekonomiska utveckling och undviker allt, som kan äventyra den utvecklingen. Trots prioriteringarna av de ekonomiska reformerna kvarstår en osäkerhet om Kinas avsikter på lång sikt. I söder ökar den regionala stormakten Indiens förmåga och vilja att hävda sina intressen.

Europas roll i Asien har på senare tid mest varit att stödja USA, men den rollen ifrågasätts idag med anledning av den nya amerikanska politiken. Kortsiktiga hänsynstaganden bör dock inte få undanskymma behovet av samverkan för att bibehålla ett mått av fungerande världsordning.