När Jung skulle leda anfallet

Sammanfattning av Olof Santessons artikel i KKrVAHT, 6 häftet 2003

I tredje bandet av Jämtlands fältjägarregemente har ledamoten Arvid Cronenberg i tre faktaspäckade kapitel redovisat sin forskning om hur försvaret av Jämtland-Härjedalen var ordnat under andra världskrigets beredskapsår. En serie välgjorda kartor bidrar verksamt till att öka vår kunskap om svensk krigskonst, operationer och taktiska dispositioner för ett par generationer sedan.

Cronenberg redovisar hela den militära uppbyggnaden från de första improviserade åtgärderna efter det tyska anfallet mot Norge våren 1940. Det är en skildring full av ganska dramatiska ögonblick och pådrag i samband med de så kallade kriser som kantar den svenska beredskapshistorien fram till vändpunkten för Hitlers Tyskland 1942-1943.

En för många säkert överraskande berättelse gäller den första svenska offensiva planeringen mot tyskarna så tidigt som kring årsskiftet 1941-1942. Dåvarande militärbefälhavaren i II. militärområdet, generalmajor Helge Jung, skulle härvid disponera två fördelningar för ett anfallsföretag mot Trondheim och Mo i Rana. Senare ändrades planeringen, Jung fråntogs i 1943 års planering en fördelning bl a eftersom hans fältherreegenskaper misstroddes. Ett år senare var han landets ÖB.