Sveriges försvar måste ingå i ett multinationellt försvarssystem

 

Sammanfattning, av Carl Björemans och Helge Gards artikel i KKrVAHT nr 6 2002

 

Det är allmän känt att Försvarsmakten är i kraftig obalans. Uppgifter och resurser går inte ihop. En orsak till detta är det ”kalla krigets” materiel som beställdes 1992 och 1996. En annan orsak är de höga kraven på internationellt deltagande. En radikal kursändring och koncentrering till kärnverksamheten måste göras 2004 för att vi skall få ut rimlig effekt ur tilldelade anslag. Kursändringen innebär svåra säkerhetspolitiska, strategiska och ekonomiska omorienteringar.

 

Sverige måste lämna sin alliansfria linje och ingå i ett multinationellt försvarssystem. Vi kan inte av egen kraft bygga ett heltäckande försvar. I likhet med andra små nationer kan vi inte skydda vår infrastruktur och befolkning mot anfall med t ex fjärrvapen. Risk finns att vårt engagemang i fredsframtvingande operationer utlöser repressalier mot vårt oskyddade hemland. Våra 204 JAS-plan är i huvudsak verkningslösa mot denna typ av angrepp. Endast Nato har f n denna kapacitet

 

Den hårdnande kampen om oljan gör att Nordnorge och Barents hav får en alltmer ökad betydelse. Ur geopolitisk synpunkt bör därför vår huvuduppgift inom alliansen vara att tillsammans med våra grannar svara för stabiliteten i Norden. Tyngdpunkten i vårt försvar bör vara ett robust nationellt försvar. Våra förband skall vara utbildade och utrustade för operationer inom Norden. Vårt deltagande i annan internationell krishantering bör begränsas till uppgifter som inryms inom denna profil.

 

I planeringen måste vi beakta att det säkerhetspolitiska läget kan försämras. Konkreta förberedelser för upprustning bör vara en av Försvarsmaktens huvudupppgifter. Den allmänna värnplikten skall vara grunden för personalförsörjningen. Utbildningstidens längd varieras beroende på uppgifterna.

 

Om politikerna snabbt kan stoppa nuvarande ekonomiska förblödning borde det vara möjligt att inom en årlig budget på 30 miljarder kronor hålla en Försvarsmakt som i grova drag består av:

-             fyra JAS-divisioner om sammanlagt 60-70 plan på två flottiljer

-             en ytstridsflottilj och en minröjflottilj på en marin bas

-             fyra brigader inklusive stödförband på fyra brigadgarnisioner

-             20-25stadsskytte-/ markstridsbataljoner på erforderligt antal regementen

-             ett hemvärn om 75 000 man, med förmåga att inom två-tre år växa till över 100 000.