av utredningschef Lars
Nicander
I detta inlägg bemöter
ledamoten Lars Nicander några av de argument som ledamoten Nils Gunnar
Billinger förde fram i sitt inträdesanförande. I artikeln ställs den s k
helhetssynen med krav på ökade tvärsektoriella inslag mot det traditionella
synsättet att den befintliga myndighetsstrukturen är bäst lämpad att ta hand om
de s k nya hoten. I artikeln ifrågasätts den nedtoning av allvaret och
konsekvenserna av dessa hot – t ex terrorism och IT-hot – som fanns i
Billingers anförande. Därmed skiljer sig
också bedömningarna om behovet av nya lösningar – t ex mer av civil-militär
samverkan – för att skapa ett mer effektivt resursutnyttjande och hindra att
”skattebetalarna betalar samma sak två gånger”.
Författaren ifrågasätter
Billingers tes att det räcker med ett ”underifrånperspektiv” för att klara de
nya hoten – dvs att myndigheter och verksamheter hanterar detta bäst utan
styrningar från ovan - och menar i stället att ett ”ovanifrånperspektiv” måste
komplettera för att skapa erforderlig planering mot de allvarliga hoten. Andra
av Billingers teser – som att den nya hotsynen skapar ett överdrivet skadligt
säkerhetstänkande ”securitization”, och att det endast är det nuvarande
administrativa systemet som har erforderlig ”legitimitet” bemöts likaså. En
viktig faktor till otillräckligheten i dagens system är möjligheten till
anonyma attacker – t ex med IT-medel – vilket leder till oklarhet om aktörens
status och därmed om det är polis eller militär som har rätt att agera.
I artikeln framkommer tydligt
skillnaden i syn mellan traditionalister och förnyare i denna allt mer aktuella
debatt i ljuset av 11 september-händelsen.