Sammanfattning av Tommy Jeppssons och Inge
Tjöstheims artikel i KKrVAHT nr 5 2002
I en situation där de politiska beslutsfattarna väljer att utnyttja militära maktmedel i syfte att nå politiskt uppställda mål krävs ett analysverktyg som är anpassat interagerandet mellan politiskt beslutsfattande och militärt verkställande. Under analysarbetet är det avgörande att den politiska ledningen tydligt kan kommunicera vad man önskar åstadkomma genom att utnyttja militära maktmedel till landets militärstrategiska ledning. Därefter vidtar den helt avgörande analysfas som skall svara på frågan på vilket sätt målet skall nås; således val av strategi. Utgångspunkt för att kunna göra ett val av strategi är insikter i de förhållanden som påverkar den aktuella situationen där ingående kunskap om involverade aktörer liksom centrala faktorer som påverkar situationen i Sverige som exempelvis medias och folkopinionens stöd för att använda militära maktmedel, blir avgörande.
I processen att välja vilken (-a) militär (-a) strategi (-er) som skall nyttjas för att uppnå fastställd politisk målsättning har de militära rådgivarna en nyckelroll. Dessa måste besitta goda säkerhetspolitiska kunskaper men framförallt vara de experter på militär strategi som de politiska beslutsfattarna har rätt att förvänta i de svåra valsituationer som föregår militär maktanvändning. Regeringens militärstrategiska rådgivare måste således ha djupa insikter i militär strategi samt utifrån rådande situation kunna ge väl underbyggda råd avseende strategival samt förklara de styrkor och svagheter som är kopplade till föreslagen strategi.
För att effektivt kunna använda ett strategiskt analysverktyg som är utformat också för att nyttjas i situationer som kräver snabbhet måste således användarna ha en god teoriplattform, vilken skulle kunna karakteriseras som analysens intellektuella fundament. Denna artikel har, om än kortfattat, sökt att förmedla tankar som kan vara en del i det ramverk som underbygger strategisk analys.