Hösten 2001 fick Försvaret en ny lärobok - Militär Ledning där alla tre försvarsgrenarna integrerats i en volym. Boken är den första i en planerad serie av tre - de två andra skall handla om underrättelsetjänst samt logistik. Avsikten med ledning är att använda historiska exempel för att belysa ledningsprocesser i krig. Fokus är på ledningssystem och doktriner snarare än på människan (även om chefer alltid är mycket viktiga). Följande tio ledningshistoriska exempel är utvalda för att visa på konsekvenser för det svenska försvaret, nu och i framtiden. Det amerikanska inbördeskriget visade tydligt på nackdelen Nordstaterna drabbades av genom att de saknade en välutbildad officerskår. Vi måste alltid beakta behovet av att ha professionella officerare. Den tyska Generalstaben åtnjöt en mycket stor respekt. Ett förlorat förtroende tar lång tid att återvinna.
Ledning 1914 trodde man skulle vara en relativt enkel process - så visade det sig inte vara fallet. För oss är det ett exempel på faran av att tro för mycket på ny teknik innan den hunnit utvärderas ordentligt. Slagskepp 1914-1916 visade sig svår att leda - ytterligare ett exempel på problemen med att utveckla nya system utan att veta hur de skall användas effektivt. Tyska Reichswehr under mellankrigstiden är ett belysande exempel på hur man kan planera och genomföra upprustning. Detta är problemställningar som försvaret måste ta itu med i sitt ”återtagandekoncept”. Japanskt marinflyg 1941 är ett av många bra historiska exempel på betydelsen av nytänkande. Det är inte tekniken i sig utan hur den används som är det avgörande. För att sträva i den riktningen måste svenska officerare uppmuntras att debattera och pröva nya idéer. Allierat flygunderstöd negligerades under mellankrigstiden vilket innebar stora ansträngningar och tidsförluster innan man fick konceptet att fungera igen. Exemplet understryker behovet av att utveckla doktriner. Endast det som förberetts och övats i fred har en chans att fungera i krig.
NATO och Warszawapaktens officersutbildning ger oss många exempel på olika problem förknippade med att utveckla en effektiv officersutbildning. Detta är ett viktigt område, särskilt med tanke på den omfattande minskningen av antalet svenska officerare i närtid. Vilka konsekvenser har denna reducering inneburit för kårens sammantagna kompetens? Hur kommer det högteknologiska kriget och ledning att påverka varandra? Kommer uppdragstaktiken var den bästa lösningen på morgondagens stridsfält eller måste vi söka nya lösningar? Alla fredsbefrämjande operationer visar på (den gamla) lärdomen att det är viktigt med enkla och tydliga ledningsförhållanden. Detta gäller såväl i fred, kris som i krig.