Försvarsmaktens chefsutbildning, från "kalla kriget" till "en värld utan fiender"

Sammanfattning av Urban Hanssons artikel i KKrVAHT nr 2 2001.

Chefen har en central roll i alla militära strukturer. Kriget ställer krav på tydliga chefer som vågar fatta svåra beslut i tid och som kan framstå som goda föredömen för sina underställda och för allmänheten. Försvarsmakten är troligen den svenska organisation som regelbundet använder ordet chef vid flest tillfällen och i flest sammanhang. Definitionen av när man är ”riktig chef” varierar dock starkt inom organisationen. De flesta verkar dock vara överens om att ”riktig chef” blir man först på den nivå som man själv befinner sig på.

Syftet med Försvarsmaktens chefsutbildning har inte alltid varit tydligt och är det inte heller i dag. Det är långt ifrån alltid de på ytan tydligast framträdande syftena har varit de viktigaste. Rent definitionsmässigt har chefsutbildningen till syfte att utbilda framtidens militära chefer. Men begreppet chef är i detta sammanhang långt ifrån entydigt. Denna artikel tittar närmare på Försvarshögskolans (f d Militärhögskolans) chefsutbildning under de senaste decennierna.

I nästan alla andra länder är det en merit att få tjänstgöra som lärare vid ländernas motsvarigheter till Försvarshögskolan. Försvarsledningen väljer ut de allra bästa officerarna för att utbilda nästa generation chefer. I Sverige hade vik tidigare samma tradition, men någon gång på 1980-talet försvann den, för att ersättas av en praxis som innebar att den som var villig nog också var lämplig. I dag kan man tyvärr inte rekommendera en ung framstående officer att söka sig till lärartjänst på Försvarshögskolan. Hans/hennes befordringsomdöme kommer att bli ifrågasatt och möjligheterna att blir befordrad är begränsade av tjänsten på FHS.