Nytändning för markstridskrafterna

Sammanfattning av Claës Skoglunds artikel i KKrVAHT nr 1 2001.

Generalmajor Claës Skoglund har i tidigare artiklar 1999 och 2000 påtalat att den rådande turbulensen inom försvarspolitiken under 1990-talet medförde att officerskårens förmåga i taktik och truppföring samt operativ ledning gick i botten.

I denna artikel utvecklar Skoglund detta resonemang ytterligare. Kårens operativa och taktiska ledningskompetens måste därför snarast upprättas och vidareutvecklas. Detta mot bakgrund av konkreta övningsförutsättningar på olika nivåer - inte diffusa uttalanden om "nya hot och risker".

Problemet är sedan 1990-talets början aktuellt inom alla länders försvarsmakter. Var och när ska nästa krig börja och hur ska det förlöpa? Hur ska de väpnade styrkorna överleva mellan krigstider och bevara sin krigskompetens? De måste tänka i termer av att slåss mot verkliga motståndare med verklig förmåga och verkliga strategiska och politiska mål. Krigsspel och övningar måste genomföras inom konkreta scenarier mot verklighetstrogna motståndare som på ett riktigt sätt kan utmana egna styrkor. Inom sådana scenarier måste verkan och följder av nya strömningar studeras på alla krigsnivåer - strategiska, operativa och taktiska.

Den svenska Försvarsmaktens operativa ledning - tidigare överbefälhavare och militärområdesbefälhavare och numera endast en operativ insatsledning - har haft märkvärdigt svårt att komma igång med denna utbildnings- och övningsverksamhet inom en operativ doktrins ram. Det är därför uppmuntrande att en general i aktiv tjänst, ledamoten Björn Hedskog i sitt inträdesanförande i Akademien tagit upp delar av detta högst aktuella problem.

Detta manar, enligt Skoglund, till tänkande, studier och debatt. Skoglunds artikel är ett första försök.