Klingspors svaga underhåll

Sammanfattning av Olof Santessons recension i KKrVAHT nr 1 2001.

Fred Sandstedt (red): Between the Imperial Eagles. Sweden's Armed Forces during the Revolutionary and the Napoleonic Wars 1780-1820 (Meddelande 58-59, Armémuseum, Stockholm 2000).

Finska kriget är Sveriges sämsta och mest ödesmättade större militära insats. Nederlaget känner också många upphovsmän. De mest nedsvärtade är na-turligt nog Carl Olof Cronstedt, som gav upp Sveaborg, och kungen själv, Gustav IV Adolf, i rollen av ömklig krigsherre. Men även befälhavaren vid fronten i öster, Wilhelm Mauritz Klingspor, har framstått som förfärande medelmåttig. Har då omständigheterna kring förlusten till det ryska kejsardömet av Finland 1808-1809 verkligen dissekerats?

Det vill synas som om en något mer nyanserad bild av debâclet håller på att tränga fram bland forskare och kanske också bland amatörhistoriker. Man grans-kar svårigheterna i det defensiva krigsföretaget mer än spekulerar över möjligheterna. Saken gäller bl a om hur vanskligt det var, även med det begynnande 1800-talets (jämfört med vår tid) blygsamma underhållsbehov, att hålla i gång en militär operation i ett folkfattigt land på gränsen till ödemark.

Intresset för Sveriges utsatta läge under Napoleontiden och förlusten av den finländska rikshalvan förefaller sålunda i stigande. De senaste åren har regelbundet nya verk presenterats. Det mest omfattande och heltäckande av dem är en nära femhundra sidor tjock volym utgiven av Armémuseum i dess Meddelandeserie. Det rör sig om något så relativt ovanligt som ett temanummer, i detta fall om Sveriges läge i vid mening under revolutions- och Napo-leonkrigen, mer preciserat om vårt försvar under de fyra årtion-dena 1780-1820. Boken är en guldgruva med sina analyser av politik, krigskonst, sociala förhållanden och ekonomiska förutsättningar. På köpet skärskådas även Danmarks och Norges försvar under ett av Europas mest dramatiska skeden.