Den teknologiska utvecklingen och dess inverkan på försvarsmaktens verksamhet

Sammanfattning av Pekka Jauhos artikel i KKrVAHT nr 1 2001.

Jordens befolkning uppgår till sex miljarder människor och den årliga tillväxttakten är nu 90 miljoner. En så stor befolkningsmängd kan inte överleva utan omfattande teknologitillämpning och kraftig teknologiutveckling. En mångfald risker av olika slag är förknippade med storskaligt teknologiskt bruk. Ibland kan de även leda till väpnade konflikter.

Förutom de direkt militärt betingade kriserna har många konflikter sitt ursprung i religiösa skiljaktigheter, ekonomiska motstridigheter, kontroll över råvaror och regionala tvister. I framtiden är de senare kanske de enda som kan förorsaka omfattande högteknologiska storkrig. Mindre lokala konflikter löses med konventionell krigföring.

De industrialiserade ländernas alla funktioner har blivit oskiljaktliga delar av den stora mängd globala system som den tekniska utvecklingen medfört. Systemen är förutsättningar för produktion och välstånd. Det beroende som utvecklingen medfört innebär också risker. Systemen kan ta skada av tekniska orsaker eller avsiktlig illvillig verksamhet. I princip är det möjligt att med tekniskt utvecklingsarbete förbättra systemens funktionssäkerhet även i krigstid. Detta kommer att bli en av försvarsmaktens centrala uppgifter, vilken ju även skall garantera medborgarnas fortsatt fysiska välbestånd. De nödvändiga ekonomiska satsningarna är emellertid så stora och inriktas mestadels mot ett fredligt bruksområde att försvarsmakten ensam inte kan belastas för kostnaderna. Det övriga samhället bör också delta. Detta kan komma att utgöra grunden för ett nytt och allmänt accepterat samarbete mellan försvarsmakten och det övriga samhället.

De viktigaste åtgärderna är följande: