Statskonst eller krigskonst? Om gränslandet mellan politisk och militär makt

Sammanfattning av Henrik Landerholms artikel i KKrVAHT nr 3 2000.

Skall utövandet av militärt våld betraktas som statskonst eller krigskonst? Svaret kan tyckas självklart. Den väpnade striden - och då innefattar jag strategiska avvägningar och dispositioner av stridskrafter i stort och smått - är ju själva kärnan i begreppet krigskonst. Lika självklart borde vara att krigskonsten i varje del är en direkt utlöpare av statskonsten. Också krig som kallas meningslösa har en mening i politisk bemärkelse. Den politiska avsikten - att vinna inflytande, kontroll eller territorium - är målet för stridshandlingarna. I vår tid har freden och humanitära mål allt oftare kommit att bli krigets mening. Det senaste exemplet är Kosovokriget. Men det ändrar inte krigets - eller krishanteringens - grundläggande politiska karaktär. Politiken är och förblir krigets mor.

Vilka slutsatser detta bör leda till har varit en icke-fråga i svensk försvars- och säkerhetspolitisk debatt. I sitt inträdesanförande i avdelning VI den 10 november 1999 analyserar riksdagsledamoten Henrik Landerholm teori och praktik i gränslandet mellan statsmakt och försvarsmakt.