Ingvar Carlssons samtidshistoria

Sammanfattning av Nils Andréns artikel i KKrVAHT nr 3 2000.

Man grips av tacksamhet när ledande politiker och andra framstående personer nedtecknar sina minnen och erfarenheter i en personlig memoar. Ingvar Carlsson har tagit ett viktigt steg i den riktningen genom sin bok Ur skuggan av Olof Palme. [1] Boken recenseras av professor emeritus Nils Andrén, som konstaterar att boken är som sin författare: tydlig och öppenhjärtig, men inte särskilt upphetsande. Boken handlar om fyra olika uppgifter som han fick överta efter Olof Palmes tragiska död: Partiledarskapet och regeringen, ubåtskränkningarna, försvaret av demokratin samt kärnkraften.

Av särskilt intresse för denna tidskrifts läsare är ubåtsfrågan, i vilken Ingvar Carlsson intar en skeptisk position. Han insisterade på att inga påståenden fick göras, särskilt om kränkares nationalitet, som inte kunde säkert beläggas. Framställningen andas stor skepticism mot de experter som försökte klarlägga kränkningarnas art och ursprung. På det politiska planet konfronterades försiktigheten med moderat tvärsäkerhet. Det ledde till hård konfrontation mellan särskilt Olof Palme och Carl Bildt. Boken utgör en lärorik lektion i partipolitik med säkerhetspolitiska förtecken.