Thage G Petersons resa mot Mars

Sammanfattning av Nils Andréns artikel i KKrVAHT nr 2 2000.

Thage G Petersons [1] handlar bl a om hans klassresa från smålandstorpet till talmansstolen, under vilken hans "universitet" varit både folkhögskolan, Socialinstitutet och SSU. Boken är en bred revy över episoder i svensk politik under ett halvt sekel.

Nils Andrén fokuserar i sin recension på Petersons tid som försvarsminister, då han med centerns hjälp sparade pengar i försvarsbudgeten. En slutsats blev att "det svenska militära försvaret måste efter en neddragning ha kraft och förmåga till återtagning av resurser och anpassning till säkerhetspolitiska förändringar". Anpassningsdogmen har sedan dess blivit en omstridd täckmantel för säkerhetspolitisk risktagning i försvarspolitiken.

Petersons försvarsministertid blev en tid av successiv kapitulation inför ett ekonomiskt och politiskt tryck. Han framstår i sin bok mer som en missförstådd försvarsvänlig gråsosse än som en fiende till försvaret. Hans förståelse för de kärva politiska villkoren lyste igenom i hans många dialoger med överbefälhavaren Owe Wiktorin.

Memoarerna har blivit kritiserade för sin öppenhet om motsättningar och konflikter. Detta bidrar dock, framhåller Andrén, till att boken bereder läsaren mycket nöje.