När USA hade bestämt sig för att erkänna Folkrepubliken Kina som representant för landet Kina och ”averkänna” Taiwan uppstod frågan om hur man skulle behandla Taiwans status. Den kompromiss som blev resultat av förhandlingarna var medvetet dubbeltydig, så att vardera parten kunde tolka formuleringen på sitt eget sätt. Arrangemanget krävde respekt i praktisk handling för varandras situation och ett stort mått av ömsesidig tillit. När talmannen för USA:s senat Nancy Pelosi besökte Taiwan blev denna tillit allvarligt skadad.
Förspelet
Redan när nyheten läckte ut om att Pelosi tänkte besöka Taiwan dirigerades en amerikansk hangarfartygsgrupp ledd av ” USS Ronald Reagan” till området nordost om Sydkinesiska havet, och Kina placerade båda sina hangarfartygsgrupper i Taiwansundet.
Så fort som besöket hade inletts publicerade kommunistpartiets tidning China Daily översikter av Kinas ”diplomatiska reaktioner”, såsom avbrytande av samarbeten m m m. Dagstidningen Global Times, som domineras av den mera militanta delen av partiet, fokuserade samtidigt på nyheter om Kinas militära gensvar
Kinas omedelbara reaktion
Kina genomförde under de följande dagarna vad som i praktiken var en blockad av Taiwan genom att varna för skarpa marina övningar i så kallade skyddszoner samt genomföra hundratals kränkningar av Taiwans luftrum och kränkningar med fartyg av medianlinjen mellan Taiwan och fastlandet. Kina avfyrade missiler, bland annat 11 stycken Dongfeng -missiler – enligt det taiwanesiska försvarsdepartementet av 15B-modellen, som är kulbanemissiler med förmåga att bära kärnvapen. Fem av dessa landade i Japans exklusiva ekonomiska zon i havet. Även drönare utförde kränkningar av Taiwans luftrum. Ubåtar utförde tillsammans med landstigningsfartyg övningar som uppenbarligen var simulering av en attack på Taiwan.
Efter tre dagar trappade Kina ned sin militära aktivitet, men förkunnade att man kommer att fortsätta med en permanent ”regelbunden beredskapspatrullering” runt Taiwan.
Den 11 augusti publicerade Kina en ny vitbok om Taiwan. I motsats till tidigare vitböcker innehåller den nya versionen inte något löfte om att inte placera militär trupp på Taiwan efter övertagandet. Även löftet i tidigare versioner om att tillåta hög grad av autonomi saknas nu.
Reaktionen i USA
Debatten inför och efter besöket blev en illustration till hur delat USA är. Det visades redan när president Joe Biden avslöjade att militärledningen hade avrått från besöket men han inte vågade försöka motsätta sig att det ägde rum. Förståelsen för Pelosis initiativ var större inom hennes eget parti, men även många demokrater var kritiska. Hos republikanerna dämpades den instinktiva sympatin för idén med besöket av betänkligheter inför vad en försämring av relationen med Kina kommer att medföra.
Generellt kan sägas att inom det demokratiska lägret har det talats mera om solidaritet med Taiwans befolkning och behovet att skydda demokratin, men de tankarna har inte dominerat. Nationalistiska tongångar har blivit starka inom båda lägren, och det finns en fara för att ett nytt tillägg till Taiwan Relations Act med ett mera aggressivt innehåll kommer att läggas fram och antas.
Vita huset har kungjort att man kommer att genomföra militära så kallade ”Freedom of navigation”- övningar i sundet mellan Kina och Taiwan som en balans mot Kinas fortsatta patrullering i farvattnen kring Taiwan.
Reaktionen i Kina efter den militära demonstrationen
Opinionsyttringarna i Kina har inte varit helt entydiga, men på sociala media mycket nationalistiska. Den ovannämnda skillnaden mellan uppläggen i China Daily och Global Times under de första dagarna kan skönjas även fortsättningsvis.
President Xi Jinping har avhållit sig från officiella uttalanden och tros befinna sig i badorten Beidahoe för att tillsammans med övriga partiledningen förbereda den 20:e partikongressen, som skall äga rum i höst. Han publicerade ett tal vid en militär ceremoni, vari han betonade partiets överhöghet över militären och efterlyste större lyhördhet hos militära ledare för partiets önskemål.
Anmärkningsvärt är samtidigt vad Kina inte har gjort, nämligen att säga sig vilja stödja Ryssland i Ukraina och påbörja ”Decoupling” (avbrytande av sitt beroende av handel med Väst).
I Väst cirkulerar allehanda rykten om oenighet och opposition, till och med mordförsök på Xi, men som vanligt går ingenting att bekräfta. Tecken tyder dock på för Kina osedvanligt delade meningar efter Pelosis besök. Väst måste nu avvakta vad kongressen kommer att ha att säga om den kommande politiken rörande Taiwan, Sydkinesiska havet, gränser i Himalaya och ”Decoupling”.
Taiwans reaktion
Befolkningen på Taiwan rapporteras reagera på dramatiken med ett under omständigheterna förvånansvärt lugn. I nyhetsförmedlingen i Väst hävdas det att intresset för militära frågor ökar och att intresset för att göra militärtjänst ökar hos ungdomen. Officiella uttalanden har varit återhållsamma, men den tredje dagen av kinesiska militärövningar med skarp ammunition utanför Taiwans kuster genomfördes motsvarande taiwanesiska övningar tills det stod klart att den kinesiska marinen hade trappat ned sin aktivitet. Hur försvarsviljan hos befolkningen har påverkats av Kinas skrämselkampanj är ännu för tidigt att avläsa. Spekulationerna i media pekar i alla riktningar.
EU:s reaktion
I Europa fokuserades uppmärksamheten på den militära karaktär som Kina gav sin reaktion på besöket. I ett gemensamt uttalande av G7:s utrikesministrar uttrycker man sitt bekymmer över ”de hotfulla handlingarna av Folkrepubliken Kina (PRC), särskilt skarpa militärövningar och ekonomisk utpressning mot Taiwan. Det finns ingen ursäkt för att använda ett besök som förevändning för aggressiv militär aktivitet i Taiwansundet….Vi uppmanar folkrepubliken att inte ensidigt ändra status quo med våld”.
Skärpan i tonen verkar ha överraskat regimen i Beijing. Utrikesminister Wang Yi uttalade omgående en tillrättavisning i även för Kina osedvanligt oförskämda ordalag. G7-ländernas ambassadörer i Beijing kallades upp för att ta emot en skarp protest.
Medan uppmärksamheten i Europa varit fokuserad på kriget i Ukraina har det inträffat ett händelseförlopp, som sannolikt kommer att visa sig ha historisk betydelse. Hittills har propagandaapparaten behandlat Europa på ett försonligare sätt än USA, men nu buntar man ihop dem båda och kritiserar dem för att tillsammans utgöra ett fientligt sinnat block.
Europaparlamenet är inte samlat i augusti, men tillräckligt många ledamöter gör uttalanden för att man skall få en bild av en stämning som är mera fientlig mot Kina. En grupp av parlamentariker planerar till exempel en utbytesresa till Taiwans parlament i höst. Estland och Lettland följer Litauens exempel och lämnar Kinas organisation för samarbete med länder i Europa, den så kallade 17+1-gruppen.
Asien
Japans premiärminister Fumio Kishida ”ser med stort allvar på Kinas uppträdande”, inte minst att kinesiska missiler har landat i Japans ekonomiska zon. Han har vidare sagt att Japan och USA kommer att ”arbeta tillsammans för att upprätthålla stabiliteten i Taiwansundet”. Kinas skrämselkampanj ser också ut att ha stärkt Japans vilja att fortsätta sina nyligen påbörjade ansträngningar att rusta upp sitt försvar.
Sydkorea behandlade Pelosi avmätt under hennes besök i Seoul . Sydkorea har egna problem med Kina rörande bl a missilförsvar, men är starkt beroende av handel med Kina. Landet tvingas för närvarande att välja mellan försämrade förbindelser med Kina och att gå samman med USA, Japan och Taiwan i ett försök att bygga upp en samordnad tillverkning av chips, som kan bli avgörande för den gemensamma förmågan till elektroniskt försvar. USA kräver svar ”inom några veckor”.
Singapores premiärminister varnar sin befolkning för konsekvenserna av förlorat förtroende mellan USA och Kina. Han sammanfattade situationen efter besöket på följande sätt i ett tal på Singapores nationaldag:
” Vår väg framåt kommer inte att bli lätt. Runt omkring oss håller en storm på att växa fram. De amerikansk-kinesiska relationerna förvärras av frågor, som är svåra att hantera, djupa misstankar och begränsat engagemang mellan dem. Det kommer sannolikt inte att förbättras inom någon snar framtid. Till yttermera visso kan felbedömningar och olyckshändelser lätt göra saker och ting mycket värre.”
Övriga världen
Flertalet övriga länder i världen försöker att undvika att dras in i konfrontationen mellan Kina/Ryssland och Väst. Det går trögt för Väst att vinna stöd för kritik av Kina för dess aggressiva uppträdande mot västländer i Stilla havet, för att inte tala om kritiken för bristande mänskliga rättigheter. Det förekommer många bakslag, särskilt i Afrika, men sympatierna för Kina förefaller å andra sidan redan att svalna gradvis under trycket av dess jämförelsevis svagare ekonomiska styrka och växande krav på globalt inflytande. Kinas uppträdande mot Taiwan lär inte gagna dess popularitet. Åtskilliga media i Mellanöstern och Afrika ger plats åt kritiska röster.
Bedömning i ett globalt perspektiv
Det är oroande att Kina hade beredskap att sända ut två hangarfartygsgrupper på kort varsel och sedan bedriva samordnade och fungerande krigsspel utanför Taiwan.
Det tyder på att Kina snabbare än man tror utomlands kan vilja ta över Taiwan och i så fall planerar för att använda militära medel vid första antydan om motstånd
Med tanke på hårdnande reaktioner mot Kina i både USA och Europa samt den häftiga nationalismen i Kina kan ”Decoupling” bli verklighet i smygande form utan att någondera parten egentligen vill framkalla det.
Resultatet kan bli ett regelrätt nytt kallt krig och en nedgång i världsekonomin. Det behöver inte inträffa, men för att undvika det krävs det ett arbete på en försonande hållning av både NATO och EU, något som Sverige kommer att behöva betänka inför sitt ordförandeskap i EU under nästa år – särskilt om vårt land då ännu inte har antagits som medlem av NATO. Utrikes- och säkerhetspolitik kan bli den besvärligaste delen att hantera under det ordförandeskapet.
