av Magnus Sjöland

Vad är den innersta kärnan eller orsaken till att det blir krig? Det finns alltid en ytlig förklaring, någon kränkte någon annans rättigheter eller territorium, en sned maktbalans, ideologier eller religioner som konkurrerar eller en ren chansning. Men detta känns inte som kärnan till varför det blir krig.

Idag känner jag mig orolig. Våldsamheterna ökar både i Europa och i världen i stort. Ett tecken på det är att flyktingströmmarna från oroshärdar inte har varit så stora sedan andra världskriget. Vi förstör vår planet, vi överutnyttjar våra planetära resurser och vi startar krig.

Vad är det som driver oss till detta? Är det något slags kollektivt ego? Kan det vara så att vi drivs av ett maktbegär som består av en kombination av girighet och fruktan? Det verkar som om vi även har ett omåttligt habegär, som gör oss till ett bottenlöst hål, och att vi kan göra vilken galenskap som helst för att fylla hålet. En galenskap som kan leda till folkmord, utrensningar, avund, högmod och tortyr och till krig mellan nationer, ideologier, religioner och folk.

Många system drivs av fruktan och girighet, tex Börsen som innerst inne drivs av ett  bottenlöst habegär, den drivs hela tiden av en kollektiv balans mellan girighet och fruktan, både på kortare och längre sikt.

Kan girigheten och fruktan förvränga vår uppfattning om andra människor så att vi missuppfattar och missbedömer andra? Kan det leda till felaktiga handlingar för att bli av med vår fruktan och tillfredsställa vår önskan om mer och mer? Kan vi aldrig få nog och blir vi aldrig tillfredsställda? Är det så av naturen att människan alltid vill ha mer och mer? Eller finns det något som kan få oss att bli nöjda, både som individer och kollektivt?

De stora världsomspännande religionerna borde kunna vara svaret på hur vi skall minska och på sikt få bort vårt maktbegär, fruktan och girighet. Men den ursprungliga tanken i dessa har stelnat och religionerna i sig själva har blivit institutioner med makthierarkier, fruktan och girighet. Idag ser vi religionskrig, där man bekämpar andra av annan uppfattning och försöker frälsa varandra eller med makt tvinga andra att tro på samma uppfattningar. Religionernas kärna pratar annars om kärlek till din nästa, minskat lidande och att vi alla hör ihop i ett stort system. Vi har lärt oss uttryck som ”vänd andra kinden till” och att vi skall minska lidandet på jorden, hjälpas åt etc.

Kan den nya teknologin vara en lösning? Den nya teknologin kan hjälpa oss med att snabbt sprida orättfärdigheter, folkmord och andra former av mänskligt förtryck. Men jag tror inte att ny teknologin kan stoppa den mänskliga girigheten. Den nya teknologin i sig kan öka vårt habegär efter mer och bättre teknologi och om vi inte ser upp, även en snabbare konsumtion av jordens icke förnybara resurser.

Kan liberala tankebanor, frihandel, globala avtal och demokrati vara lösningen för att få slut på krig? Det är en möjlighet. Liberala tankebanor säger att ingen får sätta sig på någon annan eller är värd mer än någon annan, demokratier startar inte krig mot varandra, frihandel ökar vårt beroende av varandra och globala avtal gör att vi som nationer minskar orättvisor och får en fredligare jord. Men lösningen måste även innehålla någon form av medmänsklighet:

  • Att vi är rädda om varandra, vi hör alla ihop
  • Att vi alla har någon form av medlidande
  • Att vi måste minska vår girighet, vårt habegär efter mer och mer
  • Att vi måste få ner vår fruktan, att vi stöttar varandra och hjälps åt
  • Att vi är rädda om vår jord, att vi kollektivt värnar om vår planet
  • Att vi accepterar varandras olikheter och visar tolerans

Sammanfattningsvis är det nog så att vi borde visa mer kärlek till varandra och minska våra egon. Detta gäller både oss som individer och som kollektiv.

 
Författaren är  vd och ledamot av KKrVA
 

Mer av samma författare