Två termer brukar tillmätas stor vikt vid säkerhetspolitiska diskussioner, nämligen de enskilda staternas integritet och suveränitet. Med integritet brukar förstås den territoriella fysiska integriteten och rör frågor om gränsernas okränkbarhet. Med suveränitet förstås oftast staternas enskilda rätt att utöva fullständig jurisdiktion inom territoriet utan inblandning från annan stat. I viss utsträckning har vårt land liksom många andra stater inskränkt suveräniteten i olika avseenden genom att tillträda olika konventioner och genom medlemskap i olika internationella samfund såsom FN och EU.
Sverige brukar oftast rankas mycket högt när det gäller efterlevnad av grundläggande rättsstatsprinciper inom ramen för vår suveränitet.
En av sensommarens mer egendomliga händelser i nyhetsflödet måste anses vara när president Trump försökte intervenera i det svenska rättssystemet när en amerikansk medborgare häktades och åtalades för ett våldsbrott begånget i Sverige.
Att utöva påtryckningar mot statsministern och genom USA:s ambassad och genom ett särskilt sändebud (påstods vara expert på gisslansituationer!) söka förmå regeringen, åklagare och domstol, delvis under hot om försämrade relationer med USA, att frige nämnda person, torde vara unikt i relationerna mellan två rättsstater.
Händelsen förtjänar kanske att snarast försjunka i historiens dunkel eller bli en pikant fotnot i någon diplomatisk relatering, om det inte vore så att den har en mer allvarlig sida än diplomatisk etikett mellan civiliserade stater.
Trumps övertramp kan nämligen komma att tjäna som exempel för stater som har mer långtgående och för vår säkerhet mer farliga ambitioner än USA, enligt devisen ”kan USA, kan vi”. Frågan berör nämligen inte främst diplomatisk etikett utan vårt lands suveränitet och Trumpadministrationens inhopp i vårt lands oberoende rättsprocess är mot denna bakgrund uppseendeväckande och oroande om den får efterföljd.
Finns det risk för efterföljd?
Vad kan hända om en rysk medborgare begår våldsbrott i vårt land, häktas och åtalas och den ryske presidenten kräver omedelbart frisläppande under hot om negativa följder för vårt lands relationer med Ryssland om så inte sker. Självklart måste sådana krav omedelbart avvisas men följderna kan mycket väl bli ryska mer eller mindre tydliga motåtgärder.
Trumps omdömeslöshet kan med andra ord leda till en underminering av respekten för suveränitetsbegreppet och negativt påverka vårt och andra rättsstaters oberoende jurisdiktion i brottmålsprocessen. Det som hänt måste föranleda en kraftig reaktion från svensk sida och helst bör något initiativ tas även i EU och Europarådet för att markera att suveränitetsbegreppet måste hållas i helgd av alla stater.
