Spekulationerna om utvecklingen i kölvattnet av det stora antalet döda i Damaskus fortsätter med oförminskad styrka. Särskilt handlar det om vad framförallt USA kan tänkas göra i det här läget tillsammans med Storbritannien och Frankrike.

Igår rapporterade Läkare utan gränser att tre sjukhus i Damaskus som organisationen stödjer i sin tur rapporterat att de på onsdagsmorgonen tog emot sammanlagt 3600 patienter, varav 355 avlidit, med klara tecken på förgiftning av nervsystemet. Idag rapporterade Syrian Observatory for Human Rights (Oppositionsassocierad) på sin Facebooksida att organisationen så här långt dokumenterat 322 döda, varav 82 kvinnor och 54 barn. Huvuddelen av dessa ska enligt SOHR dödats av giftig gas, medan andra ska dödats av våldsamma flyganfall och artilleribeskjutningar.

Detta ger oss lite material att arbeta med hjälp av öppna källor. Hur ett skadepanorama ser ut vid ett C-anfall varierar med de tre största faktorerna: Mängd och typ av stridsmedel, meterologiska och atmosfäriska förhållanden vid tidpunkten samt grad av exponering för offren när det gäller skydd och ventilation.

Vittnesmålen talar om ett anfall under de tidiga morgontimmarna med människor antingen sovande eller i skyddsrum, vilket innebär att de allra flesta torde varit inomhus med begränsade ventilationsmöjligheter. Vilka doser en människa tål bestämms för varje ämne i förhållande till hur mycket medel som finns per luftvolym och tidsenhet. Med många människor i källare ökar sannolikheten för att fler drabbas, men de torde också drabbas förhållandevis lika.

När det gäller väderlek med mera har jag tagit fram den historiska väderdatan för Damaskus för den 21 augusti. Där kan vi se kring kl 0230 (Första rapport om C-anfall jag sett är från klockan 0245) följande ungefärliga data:

Temperatur: 22,5 grader Celsius (bra för hög effekt)
Nederbörd: Ingen (Bra för hög effekt)
Luftfuktighet: 71 % (Ej optimalt för hög effekt – minskar dödligheten något)
Vind: 4 m/s (Bra för hög effekt) – något ökande senare
Vindriktning: Västlig (påverkar spridningen) – vridande senare mot sydväst

Med goda förhållanden generellt och människor inomhus samtidigt som konventionell beskjutning pågår utomhus talar det för en högre andel döda per skadade än 9,9 % (355 av 3600). Det lämnar den första faktorn kvar. Vilken typ av stridsmedel och hur mycket blir då den centrala frågan. Eftersom det rapporteras från flera distrikt är det mest sannolika i så fall en beskjutning från regimen med artilleri som snabbt kan byta eldområde och avlossa en mindre mängd granater. Det får bli hypotes nr 1 tills vidare.

Det finns två faktorer som talar mot denna. Den första är de politiska förhållandena jag varit inne på tidigare. Den andra är vindriktningen. Med vind från väst/sydväst och beskjutning mot distrikten Ein Tarma och Zamelkadistriktet skulle regeringsenheter i Irbindistriktet ligga rakt i vindriktningen. Dessa kan naturligtvis ha haft skyddsutrustning i så fall, men inga sådana observationer är inrapporterade.

Hypotes 2 är att fanatiska element på oppositionsidan har sprängt någon industrikemikalie i samband med regeringsarméns anfall. För det talar bland annat skadepanoramat och att symtomen som rapporterats in inte varit entydiga nervgassymtom. Bland annat har det talats om lokala kramper i enstaka lemmar istället för i alla lemmar liksom avsaknad av vomitering och urinering från offren. Det som talar mest emot är spridningen i flera distrikt, vilket ställer krav på samordning och sekretess. Den syriska regimen påstår sig också ha påträffat substanser till enklare C-vapen i distriktet Jobar. Det är inte helt enkelt att begripa de bakomliggande resonemangen för en sådan eskalering heller. Om delar av oppositionen skulle kunna knytas till de fasansfulla bilderna, så skulle det politiska stödet från väst nedgå kapitalt och säkert en hel del från Gulfstaterna också.

Den tredje hypotesen är en olyckshändelse, det vill säga att granater oavsiktligt träffat ett förråd med exempelvis vätesulfid. Detta ämne som används bland annat i textiltilllverkning och finns i avoppssystem som naturlig restprodukt ger effekter i stora koncentrationer som påminner om vätecyanidförgiftning. Här är det också spridningen som talar mest emot. Det är ytterst osannolikt att detta inträffat inom loppet av någon timme på vitt skilda platser. Å andra sidan vet vi inte om de 355 döda i huvudsak kommer från samma distrikt.

Just nu är ställningen: Hypotes 1 (Regimen) – Troligast, Hypotes 2 (Fanatiska rebeller) – Fullt möjligt, Hypotes 3 (Olycka) – Osannolikt.
Ställningen kan komma att förändras i takt med att ytterligare data och information blir kända. En av de viktigaste frågorna att få helt bekräftade är: Var fanns offren vid anfallen?

Som jag var inne på igår är det viktigt för det demokratiska ledarskapet i världen att få visshet i vad som hänt. Det spekuleras nu i att USA när en sådan kommer ska kunna engagera sig direkt militärt i konflikten. Det låter som en rimlig bedömning, men jag bedömer att det i så fall blir en mindre insats av flera skäl:

1. Stödet på hemmaplan är lågt, både från det amerikanska folket – där den senaste opinionsundersökningen anger 9 % stöd för ett ingripande – och från Pentagon. Det talar för en mer begränsad insats.
2. Möjligheterna för Syrien (liksom Iran och i viss mån Ryssland) att utvidga kriget till bland annat Libanon. Talar också för en begränsning liksom att USA behåller ett eskalationsutrymme.
3. Inga angrepp på Assad direkt, vilket skulle riskera ytterligare kaos om den centrala syriska ledningen skulle slås ut på en gång. Det är inte säkert att det skulle gynna ett avslutande av kriget.

Om väst lyckas knyta en C-vapenanvändning till regimen, så bedömer jag att det i så fall blir fråga om anfall med kryssningsrobotar mot delar av det syriska flyg- och helikoptersystemet. Då skulle väst kunna slå tre flugor i en smäll. En signal till regimen var gränserna går, en avslastning på de moderata rebeller som man vill stödja och till sist en möjlighet att slippa undan pressen att överföra luftvärnsrobotar till dessa med risk för att de kommer i fel händer.

Mer av samma författare