Under det kalla kriget fanns det fyra former av försvar; Militärt försvar, Civilförsvar, det psykologiska försvaret och det ekonomiska försvaret.

Det ekonomiska försvaret leddes initialt i huvudsak av Överstyrelsen för Ekonomiskt försvar men uppgiften överfördes senare till den högsta instansen i det dåvarande civilförsvaret, nämligen Överstyrelsen för Civil Beredskap, ÖCB.

Under perioden efter andra världskriget och fram till 1990-talet präglades det ekonomiska försvaret av statlig dominans. Statliga verk och bolag som SJ, Televerket, Posten, Apoteket, SAS utgjorde kärnan i det ekonomiska försvaret tillsammans med försvarsindustrin och några av de största företagen. Övriga branscher organiserades under olika paraplyer t ex Motorreparationstjänsten och Byggnads- och reparationsberedskapen som organiserades av Försvarsmakten och den av branschen organiserade Drivmedelscentralen. I krig skulle en särskild ”försörjningskommission” inrättas som hade till uppgift att leda rikets försörjning och Kommerskollegium skulle leda handel med utlandet. Samtliga ovan uppräknade verksamheter har antingen upphört, bolagiserats, blivit delvis utlandsägda eller privatiserats med undantag för Kommerskollegium.

Stat, kommuner och regioner har mycket liten insyn i och rådighet över företagen, utöver de avtal som är tecknade. Många av avtalen innehåller dessutom force majeure-klausuler som gör att avtalen blir ogiltiga i krig. Lagstiftningen medger att staten kan agera lite annorlunda i krig eller vid krigsfara men det hjälper föga om förfarandet inte är välkänt och inövat. Är väl beredskapen höjd går det dock betydligt mycket lättare. Problemen uppstår snarare i gråzonen eller skymningsläget.

För några år sedan fick regeringen en utredning om näringslivets roll i totalförsvaret och lite senare en annan utredning om hur det civila försvaret skulle kunna organiseras. Trots att flera år förflutit har regeringen inte agerat på dessa utredningar. Förslagen är inte beslutade och efter beslut tar det lång tid innan besluten är fullt ut genomförda.

En av de viktigaste aspekterna på civilt försvar är försörjningsförmåga. Sverige saknar beredskap för att hantera livsmedelsbrist, sjukvården har mycket svårt att hantera krigets krav. Elförsörjningen är hotad, inte minst av cyberangrepp. Sverige kan inte heller säkerställa primära och sekundära resurser för produktion eller ens för återvinning.

För att möta dagens hotbild måste vi dock tänka nytt. Sverige är i första hand ett ingenjörsland. Vi lever gott på näringslivsarvet efter ett stort antal globala succéer som kullagret, propellern, skiftnyckeln, pacemakern, blixtlåset, dynamiten, telefonväxeln, separatorn och för all del platta möbelpaket, strömmad musik och videotelefoni.

Det finns några tydliga innovationsområden som Sverige kan bli världsledande inom vad beträffar försörjningsförmåga och leveranstrygghet – grundbultarna i försörjningsberedskap för kris och krig. Regeringen bör kraftsamla för att dessa teknikutvecklingsområden blir lösningen, inte bara på hållbara samhällen, utan också i stor utsträckning avsevärt ökar försörjningsförmågan i kris och krig.

Återvinning och cirkularitet

Inom strategisk cirkulär resurshantering, från underhåll till återvinning är Sverige internationellt ledande, bl a i att utveckla mätetal för cirkulär resurshantering. Detta driver i sin tur spårbarhet och ökad detaljgrad av data kring var andrahandsresurser finns. Genom att förstärka innovationsförmåga och detaljnivå i cirkulära mätetal, bort från enkla medelvärden till mer specifika tal, ökar vi vår försörjningsförmåga.

Förnybar energi

Sverige har stor andel vattenkraft och har kommit långt i utbyggnaden av vind- och solenergi. Vi ligger långt framme i vätgas-satsningar och vi har egna batterifabriker.

Produktionsomställning

Flexibla produktionsnoder är ett initiativ som drivs i samverkan mellan ABB, Volvo, SAAB, Mölnlycke och RISE på uppdrag av MSB. Här samlas kunskap och erfarenheter från pandemin, hur produktionsomställning genomfördes då och hur det kan användas för att stärka försörjningsberedskapen.

Ett annat exempel på produktionsomställning skulle kunna vara att återöppna nedlagda befintliga anläggningar t ex för cementproduktion snarare än att kringgå tillståndsprocesser.

Additiv tillverkning

Additiv tillverkning, t ex i form av 3D-printing har blivit en smart och billig lösning som alternativ till import framför allt för att utveckla smart underhåll och för att tillverka vissa komplexa komponenter man annars inte kan få tag på. Viktigt för t ex reservdelsförsörjning i kris och krig.

Biomanufacturing

Genom att odla så kallat biomaterial kan man göra sig mindre beroende av import. Metoderna kan användas inom i första hand läkemedels- och livsmedelsproduktion.

Virtualisering

Genom att skapa digitala tvillingar, en simulerad representation av t ex nationens samlade lagersaldo av en viss vara, kan beslutsunderlag med precision genereras. Har man tillgång till stora datamängder, kraftfull beräkningskapacitet och bandbredd, kan artificiell intelligens också användas för att förutse händelseutvecklingar.

Autonomisering

Idag kan lastbilar, fartyg och drönare framföras helt autonomt. Fordonet eller farkosten förses med koordinater och uppgifter, därefter tar den sig fram autonomt utifrån tillgängliga data om till exempel vägars framkomlighet, väder, vind, trafik o s v. Detta sparar mankraft, det krävs inga chaufförer men det sparar också resurser genom att transporterna inte behöver ledas.

Standardisering, verifiering och certifiering

Under pandemin fick vården problem att använda Skyddsmask 90 som är en av världens bästa skyddsmasker. Försvarsmakten hade tillgång till skyddsmasker och var beredda att leverera till vården men på grund av vårdens krav på CE-märkning fick den inte användas. För att lösa problemet upprättade RISE tillsammans med Arbetsmiljöverket ett snabbspår som ledde till att certifieringen kunde lösas. Att certifiera företag mot standarder för informationssäkerhet skulle underlätta oerhört för Försvarsmakten vid säkerhetsskyddad upphandling.

Författaren är strategisk rådgivare och grundare av Totalförsvarsstiftelsen.
Foto: Shutterstock.com

Mer av samma skribent