Dagens stora försvarspolitiska fråga har varit om Sverige ska skaffa sig kryssningsrobotar till våra stridsflygplan, något som jag delvis fick kommentera i Lunchekot: Ljudklipp längst upp på sidan.
Egentligen är uppståndelsen märklig ur tre aspekter:
1. Vi har redan kryssningsrobotar! RBS 15 som är en korträckviddig sjömålsrobot i olika varianter har funnits operativt sedan lång tid tillbaka. En kryssningsrobot är en styrd robot med en stridsdel som destrueras tillsammans med bäraren, förhoppningsvis i målet. Den lilla nyheten är möjligen att vi nu talar om en kryssningsrobot mot markmål, men…
2. Förr i tiden hade vi en hel flygeskader organiserad för anfall mot bland annat utskeppningshamnar och flygfält i Baltikum! Den så kallade attackeskadern/första flygeskadern/E 1 bestod av attackflygplan från fyra flottiljer och lydde direkt under ÖB. Anfallen skulle ske mot markmål med ostyrda bomber och raketer. Möjligheten att styra en robot med hög precision minskar generellt vapeninsatserna i förlängningen liksom risken för vådabekämpning, i synnerhet som moderna robotar kan jämföra en bild av målet i sin målsökare i slutfasen och välja autodestruktion på förprogrammerad plats om inte målet identifieras.
3. Detta handlar om reducerad risk och ett bättre luftförsvar!. Det är väldigt svårt att förstå vilka alternativ som motståndare till förslaget istället förespråkar. Försvarets uppgift är bland annat att skydda den egna befolkningens liv och hälsa.
En enig expertis menar att det i luftarenan gör sig bäst genom så kallat offensivt luftförsvar, där man anfaller motståndarens baser och ledningscentraler. Istället för att vifta med händerna för att stoppa en ligist att kasta sten mot ditt glashus, så använder man en käpp för att slå stenarna ur handen.
Att inte använda kryssningsrobotar för att stoppa en motståndare med taktisk offensiv innebär att de som är kritiska hänvisar våra flygförare med deras kvalificerade stridsflygplan att löpa gatlopp innanför räckvidden på ett av världens mest kvalificerade luftvärnssystem för att släppa en styrd glidbomb på 70 km avstånd, om vi tar Kaliningrad som exempel.
Den kvalitativa förmågehöjningen som anskaffandet av kryssningsrobotar mot markmål skulle innebära är en bra och nödvändig prioritering som höjer tröskeleffekten för Sverige. En eventuell angripare skulle bli tvingad att vidta en mängd skyddsåtgärder och kanske till och med själv få uppträda mer riskfyllt för att kunna komma åt våra plan längre bort, som ju en räckvidd på 35-60 mil innebär när det gäller medelräckviddiga kryssningsrobotar.
Det innebär att åtgärden både är mer konfliktdämpande vid kriser och mer effektivt vid väpnad konflikt än alternativen.
…………………………….
En bra åtgärd som det verkar bli bred uppslutning kring, av kommentarerna att döma. När man ändå håller på skulle man med fördel kunna titta på en uppgradering av vår förmåga för sjömålsbekämpning också.
Men någon svensk upprustning, som några journalister frågat mig om under dagen, pågår inte. Mer om detta i morgon!
Som alltid, mottaget budskap gæller!
Om det inte ær så att regeringen egentligen ønskar sig ett nej till ny bevæpning, av e.g. ekonomiska skæl, så ær det mærkligt att kommunikations staben på Regeringskansliet inte kunnat regissera detta bættre.
Et mer negativt værdeladdat ord æn ”kryssningsmissil” finns knappast idag. Ordet omges av citat som: ”fjærrmord på oskyldiga barn”, ”folkrættsvidrigt”, ”cyberkrigare utan ansvar och innsikt” etc. etc. Detta vet alla kommunikatører och rådgivare.
Det ær tråkigt att nær det før en gångs skull kommer en positiv signal från Førsvarsdepartementet så lyckas man gøra sjælvmål. Ett enkelt råd, anvænd neutrala svenska ord inte ”flashiga” anglosaxiska.
Robotar har vi haft lænnge i svenska førsvaret och RBS 15 ær en høgst kompetent bekræftelse på detta. Så anvænd ord som markmåls-robot eller sjømåls-robot. Ordet missil kan vi spara tills vi skaffat ballistiska…
Per Tengblad
Och vilka är de tilltänkta målen? För hur många Rb? ( en Rb kostar mellan 4 och 6 miljoner…
Och är ÖB överhuvudtaget tillfrågad om detta är det väsentligaste för Försvarsmakten?
Minst 100 st med tanke på att målen är förmodligen välförsvarade.
Bör vi inte först se till att vi själva har ett effektivt luftvärn längst ostkusten (och sydkusten)? Vi kan väl i dagsläget inte ens försvara våra dyra jasplan när de står på marken.
Många har redan i debatten påpekat att detta endast är att återta (en del av) den tidigare anfallförmågan mpt markmål. men med moderna vapen. Våra attackdivisioner stod inför ”självmordsanfall” när exvis utskeppningarna från Liepaja skulle hindras med 13 cm ARAK och klassiska minbomber. Någon nyhetssändning i TV formulerade ”hemskheterna” så att dessa robotar skulle kunna åstadkomma ”stor skada”. Svensk soldat får tydligen inte åstadkomma stora skador, utan antas ligga i skyttegravar på stranden och bekämpa fi med gevär.
Markmålsrobotar är bra beväpning på ub, korvetter, fpl och markbatterier. Den mest kända är USA s Tomahawk. Skjuts från fartyg , ubåtar, flygplan. Vitsen är att den kan flyga på låg höjd i dalgångar , navigerar med hjälp av GPS. Den jämför sin bild av målet med den programmerade förinställda bilden. — Att regeringskansliet har en dålig info och presentations organisation är ett tydligt faktum sen lång tid. Metoden är självvald måla in sig i hörnet och därefter skjuta sig i foten.
Att förstahandsslå mot invasionsstyrka i Kaliningrad, oavsett vapenräckvidd, tycks politiskt omöjligt. Att Sverige skulle slå tidigt är högst osannolikt försåvitt inte krigsförklaring föregått, vilket är otänkbart i en modern konflikt. Slagläge uppstår därvid först efter aktiv krigshandling, typ landstigning Gotland. Detta skulle måhända vara skäl för attack mot mål på eller kring ön – men det strategiska läget skulle vara oförändrat oavsett bombeffekt.
Långräckvidden sparar liv och ökar sannolikheten för fortsatt förmåga. Motståndarna tycks hellre vilja offra både förare och plattformar, för att inte säga hela försvarets trovärdighet.
Ett möjligt alternativ är att regeringen beställer 100 st Taurus Kepd 350 till JAS Gripen och kryssningsroboten är delvis tillverkad av Saab Dynamic. Taurus Kepd 350 är ett tyskt/svenskt luftbaserad kryssningsrobot och räckvidden sägs vara över 500 km. Kryssningsrobotens främsta mål är att slå ut befästa bunkrar, ledningscentral, flygfält, hamnanläggningar och med mera.