Under vintern har svenska medier publicerat flera texter med ett pessimistiskt budskap om ukrainarnas möjligheter att nå framgång i sitt försvar mot den fullskaliga ryska invasionen. I denna ledare kommer vi att göra gällande att det budskapet i hög grad är resultatet av en framgångsrik rysk informationskampanj vars mål är att bryta ner det västliga stödet till Ukraina.
I påfallande många av de publicerade texterna finns hänvisningar till rapporter från det amerikanska Institute for the Study of War, ISW. Det institutet publicerar dagligen uppdateringar och bedömningar om kriget i Ukraina. Det stämmer att ISW den 26 februari 2024 följde upp ett uttalande från Ukrainas president Zelenskij om att ryssarna förbereder en ny offensiv till maj eller sommaren 2024 samt att Ukraina har en plan för att möta de ryska styrkorna. Analytikerna på ISW skrev då att
ISW fortsätter bedöma att de ryska styrkorna återtog initiativet över operationsområdet efter Ukrainas motoffensiv sommaren 2023 och att Ryssland troligen kan bestämma tid, plats och omfattning för sina offensiva operationer.
Det som har saknats i media är den meningens andra del som är
om Ukraina genomför ett aktivt försvar i hela operationsområdet under 2024 och därigenom överlåter det strategiska initiativet till Ryssland.
Den notis som citaten kommer från avslutas med
De ukrainska styrkorna kan förneka Ryssland dessa möjligheter om de ukrainska styrkorna har tillräckliga medel för att utmana de ryska initiativen och följa sina egna offensiva operationer under 2024.
Det hela landar alltså i att bollen ligger hos oss i väst. Så länge vi tar vårt ansvar och fortsätter stödja Ukraina i tillräcklig omfattning så finns ännu hopp. Vi uppmanar dig som läsare att själv gå in på ISW hemsida och ta del av deras samlade budskap istället för att endast få ett halvt lösryckt citat från en enda notis förmedlat. ISW står inte för den pessimism som tillskrivs dem.
Den amerikanska tankesmedjan Jamestown Foundation publicerar också många texter om kriget i Ukraina. De skriver bland annat att den stimulans som de ökade beställningarna av försvarsmateriel innebar för den ryska ekonomin har nått sin topp. Andra sektorer krymper, energisektorn drabbas av lägre intäkter och flera av de kryphål som har gjort det möjligt för ryssarna att komma runt sanktionerna har stängts. De bedömer också att den ryska produktionen av krigsmateriel har nått sin högsta möjliga nivå och inte kommer att öka mer. Det är en nivå som är betydligt högre än vad bedömarna i väst ursprungligen trodde skulle vara möjlig, men också lägre än vad som behövs på slagfältet. Importen av artillerigranater från Nordkorea säga vara ett bevis för den ryska oförmågan att producera tillräckligt.
I en artikel från Jamestown kommenteras den ryska erövringen av Adijivka med
Om tiden verkligen vore på Rysslands sida skulle den självbedrägliga attacken mot Adijivka för att bevisa att initiativet tillhör Ryssland inte ha varit nödvändig.
De pekar också på de begränsade framgångar som ryssarna hade med sina robotangrepp vid nyår.
De flesta robotarna sköts ner och ingenting av militär eller ekonomisk betydelse träffades.
En viktig punkt i resonemanget från Jamestown är
Ukrainas seger mot Ryssland hänger på ekonomiska band till Europa som disponerar överlägsna industriella, teknologiska och vetenskapliga förmågor.
Också den brittiska tankesmedjan Royal United Services Institute (RUSI) publicerar mycket om Ukraina. I en artikel står det att
De ryska styrkorna kommer troligen att nå sin topp i slutet av 2024 med ökande materiella utmaningar under 2025.
Efter en genomgång om Rysslands strategiska mål samt dess militära och industriella kapacitet skriver de att
Den ryska segerteorin är enbart rimlig om Ukrainas internationella partners misslyckas med att ge erforderliga resurser till dess väpnade styrkor.
På ISW, Jamestown och RUSI är de med andra ord överens. Ryssarna kan enbart vinna kriget om det västliga stödet till Ukraina sjunker till för låga nivåer eller eroderar helt. Det är i det sammanhanget vi ska se den propaganda som skapar pessimism. Också ryska hänvisningar till den egna kärnvapenkapaciteten ska ses som en del av sådan informationskrigföring. Andra signaler som ryssarna ger i samma syfte är när de, lögnaktigt, påstår sig vara redo för en förhandlingslösning. Allt handlar om att skapa splittring i väst och minska beslutsamheten att stödja Ukraina.
Det finns förvisso analytiker som ifrågasätter den låga tilltro till den ryska försvarsindustrins leveransförmåga som uttrycks på Jamestown. Ett exempel ges i artikeln om rysk materieltillförsel i detta nummer av Teknisk Und informerar. Också den analytikerns resonemang pekar ändå mot vikten av att vi i väst fortsätter att stödja Ukraina materiellt.
De flesta i väst verkar vara ense om att vi inte kan acceptera en rysk seger. Hur länge behöver vi då hålla ut? Det går inte att ge något bra svar på den frågan. Kanske börjar den ryska förmågan att erodera 2025 och kanske kan kriget bara avslutas efter att Putin har avlägsnats. Hur länge det än dröjer så behöver vi stå emot den ryska propagandan.
