Blickarna vänds åter till Egypten sedan landets krigsmakt gjort ett uttalande i radio under gårdagen. Den allmänna tolkningen är en utlovad militärkupp i morgon eftermiddag, men om vi går till själva källan blir det lite mer svårbedömt.
Försvarsstabschefen al-Sissi talade om att inte ta någon politisk roll, att protesterna var oöverträffade i storlek och att landet befinner sig i en farlig situation. Han avslutade med att armén kommer att erbjuda en lösning (Road-map), om inte parterna kommit överens inom 48 h.
Nedan följer en genomgång om möjliga scenarier som centrerar kring det muslimska brödraskapet, där president Mursi inte är den ende med inflytande:
Protesterna lägger sig och Mursi konsoliderar makten
Nästan otänkbart. Den socio-ekonomiska situationen är mycket bekymmersam för landet. Dramatiskt minskade turistintäkter och minskade subventioner har lett till brist på många varor. Det är brist på drivmedel och allmänna kommunikationer som fattiga människor behöver för att ta sig till de arbeten som finns. Livsmedelspriserna har också gått upp och hela detta problemkomplex kommer inte att lägga sig genom ett trollslag.
Parterna gör en kompromiss, Mursi kvar vid makten
Nästan lika otänkbart. Retoriken är alltför hård från ”Rebellernas” sida. Igår gjordes enligt uppgift ett uttalande som kräver att Mursi och regeringen ställs inför rätta. Fientligheten/skepsisen mot Muslimska Brödraskapet (MB) är alltför omfattande för att det skulle bli en sådan slags kompromiss.
Parterna gör en kompromiss, en domare utses till president med en teknokratisk regering
Fullt möjligt, om Mursi mfl garanteras immunitet. Igår florerade uppgifter om upphittade listor på mutade funktionärer inom MB, vilket mycket väl kan vara sant. Domarna i Egypten åtnjuter en enorm prestige, och domarkåren är den mest respekterade institutionen i landet. En sådan lösning är acceptabel både för de protesterande och armén, för det ger lite tid att ta tag i ekonomin.
MB gör en kompromiss med armén
I denna lösning delar rörelsen den faktiska makten med armén genom ett slags arrangemang. För detta talar MB:s goda organisationsförmåga och inre disciplin. Denna lösning är acceptabel för de delar av proteströrelsen som kommer ur Mubaraketablissemanget. Armén som vill bevaka sina privilegier kan också acceptera en sådan lösning, så länge det är lugnt och man slipper det yttersta ansvaret. Problemet är dock fortfarande kärnan i dagens situation: Vilka premisser ska konstitutionen vila på? Ändå ett av de mest troliga alternativen, vilket borgar för ett fortsatt tragglande.
Armén går in. MB går under jorden.
I detta scenarie tar armén över med stöd av polisen. Troligen tillsätts i så fall en teknkratisk regering för att armén vill slippa perceptionen av att inte kunna styra ekonomin åt rätt håll. MB kommer att överleva som organisation, eftersom en sådan situation på inget sätt är främmande för rörelsen. Tyvärr skulle en sådan utveckling leda till en radikalisering av MB, eftersom dess medlemmar skulle få inpräntat att den inte kan erövra makten via valurnan (jfr Algeriet). Den nuvarande proteströrelsen faller samman vid en sådan här utveckling, då den är splittrad i sin bild av armén. Lågintensiv revolt att vänta.
Armén går in. MB mfl försvarar sig med vapen
Samma upplägg som i förra scenariet, men det utvecklas till regelrätta gatustrider. På utsidan av MB finns salafisterna i Nourpartiet som hitills försökt främja en dialog. Där finns också mindre, ännu mer militanta element som kan sätta sig till motvärn. Vid en sådan utveckling är risken stor för att skeendet utvecklas till ett inbördeskrig. Med tanke på att Egypten har en befolkning som är fyra gånger större än den syriska skulle konsekvenserna för Egypten och regionen bli dramatiska.
MB överraskar med yttre utfall
Tema avledande manöver mot yttre fiende. Det finns två kandidater, Israel och Etiopien. Israel är för starkt och har amerikanskt stöd som presidenten så väl behöver. Etiopien däremot med sitt startade dammbygge erbjuder en bättre möjlighet. Frågan är hur armén skulle reagera på en order att göra en mindre operation i sydlig riktning för att samla egyptierna kring något. Inte en trolig utveckling, eftersom omvärlden knappast skulle lämna något politiskt stöd till ytterligare äventyrligheter i regionen.
………
Det kan också vara intressant att belysa två faktorer. Dels det amerikanska stödet till landet. Både president Obama och försvarsstabschefen Martin Dempsey ringde under gårdagen till sina motsvarigheter. Det är en tydlig amerikansk strategi att försöka vidmakthålla en god relation till det Muslimska brödraskapet, som i praktiken är en regional rörelse med vissa lokala profiler. Det talar för att USA kan bidra till en slags kompromiss mellan de två kraftfälten- Å andra sidan ringde president Obama och den dåvarande försvarsstabschefen till Hosni Mubarak och dennes militära ledning, och det slutade med att regimen störtades. Det visar att till syveende och sist är egyptierna som själva avgör sin egen framtid. Om exempelvis al-Sissi skulle säga till Dempsey att vi har inget val än att gå in, så är det svårt att se att USA skulle kunna hindra det.
Den andra faktorn är islamismens spridande inom armén. Hur långt har den kommit i officersleden? Det är oerhört svårt att veta/bedöma som utomstående. Vi ska dock komma ihåg att president Mursi överraskade när han tog makten och möblerade om kraftigt ledningen inom krigsmakten. Det innebär att al-Sissi bland annat har president Mursi att tacka för sin position. Det talar för att dessa generaler/amiraler blivit valda för att de inte gjort sig kända som MB-jägare inom de egna leden. En sådan här uppmjukning tar dock tid att genomföra, vilket talar för att enheterna kommer att lyda sin ledning i det korta perspektiv.
…………..
Om ett drygt dygn vet vi mer om vad som avsågs med försvarsstabschefens uttalande. President Mursi har främst de socio-ekonomiska faktorerna och perceptionen kring islamistiskt styre mot sig. Den sida som kommer mobilisera det största synliga stödet kommer att ta makten i veckan, om än bara tillfälligt. För Egyptens skull, låt oss hoppas på en någon slags politisk lösning innan det är för sent.
………….
så vad vet man om General Sisi?