Coronakrisen dominerar nu totalt i politik och i media. Det är självklart. Konsekvenserna, medicinskt och ekonomiskt är katastrofala. Det är nästan omöjligt att hantera balansgången mellan synliga individers död och våldsamma ekonomiska skador som drabbar såväl individer som samhället som helhet.

Likväl måste en politisk avvägning mellan olika motstridiga intressen göras. Det görs som en normal del av politiken hela tiden inom alla områden. Vi satsar i Sverige inte allt vi har på sjukvård, utan ungefär elva procent av våra samlade resurser. Vi satsar inte allt på försvar, utan ungefär en procent. Vi satsar inte allt på specifika gemensamma krisberedskapsåtgärder, utan några enstaka promille. Och så vidare.

I trafiken omkom under 2019 totalt 223 personer och 900 skadades allvarligt. Det är rekordlåga nivåer, men likväl ett uttryck för att samhället är berett att betala ett pris i döda och skadade för att trafiksystemet ska kunna upprätthållas. Om vi inte gjorde det skulle vi totalt stänga av all trafik på våra vägar eller sänka tillåten maxhastighet till säg 30 km/tim. Det gör vi inte och en normal svensk är alltså högst beredd att acceptera riskerna för det hen vinner.

Trots den gigantiska politiska och mediala uppmärksamhet som just nu riktas mot Covid-19 har jag hittills inte sett något försök att relatera antalet avlidna på grund av Covid-19 till det normala totala antalet avlidna i olika drabbade länder.

Det är nödvändigt att lyfta blicken och se antalet avlidna som nu kan tillskrivas Covid-19 i sitt större sammanhang. På basis av tillgänglig statistik över totalbefolkning och antal döda per år och 1000 invånare följer här en sammanställning över det normala antalet avlidna per månad (i genomsnitt) i ett antal länder. Det jämförs med de den 21 mars redovisade totalantalen avlidna på grund av Covid-19.

Det blir en intressant tabell som talar för sig själv

Land Befolk­ning (miljoner) Döda/år/1000 Normalt antal döda per månad Totalt antal döda Av Covid-19 (-21/3)
Kina 1.400 8 900.000 3.254
Italien 61 11 56.000 4.032
Iran 80 5 33.000 1.433
Syd Korea 52 6 22.000 94
USA 327 8 220.000 244
Japan 126 10 105.000 33
Tyskland 83 12 85.000 67
Frankrike 67 9 50.000 450
Storbritannien 66 9 50.000 178
Spanien 47 9 35.000 1.043
Ryssland 146 15 180.000 1
Sverige 10,3 9 7.500 20
Finland 5,5 10 4.600 0
Danmark 5,8 9 4.300 9

Samhället måste givetvis inom rimliga gränser göra allt för att mildra effekterna av Covid-19. Att stänga ner våra samhällen på det sätt som nu i rasande takt sker är dock ohållbart över en längre tid. Regeringar måste självklart luta sig tungt mot smittskyddskunniga rådgivare, men till sist måste de åtgärder som vidtas balanseras även mot krav på fungerande samhälle, folkförsörjning och samlad folkhälsa. Den balansen är obeskrivligt svår, men måste ändå hanteras.

Det är en avvägning som inte bara kan läggas på enskilda ansvariga myndigheter, utan det är till sist politikens uppgift att balansera motstridiga mål inom samhällets ändliga resurser. Den uppgiften och det ansvaret ligger alltså i varje demokrati på den valda politiska ledningen. Det ställer utomordentliga krav på sans och balans, men kan aldrig delegeras.

Författaren är f d ämnesråd, civilingenjör och ledamot av KKrVA