Dagen fokuserade på civilt försvar. Några nedslag i vad talarna framförde:
Inrikesministern Mikael Damberg talade om den breddade hotbilden i fred mot samhället som ska hanteras av civila myndigheter. Han lyfte fram att civilt försvar är hela samhället. Och att detta befinner sig i en stark återtagandefas som kräver år av arbete. Prioriterade områden är transporter, elförsörjningen, livsmedel, ordning- och säkerhet, finansiell beredskap samt elektronisk kommunikation. Frivilliga försvarsorganisationernas betydelse för återuppbyggandet sades vara viktigt och berömdes.
Vi upplever informationskampanjer där västlig liberalism är skottavla. Exempel gavs där klimatfrågan står i centrum för många informationskampanjer. Förmågan att bekämpa terrorism stärks och här har vi under senare år skapat en bättre beredskap. Samtidigt plågas landet av gängvåld, sprängningar och skjutningar. De kriminella gängen ska bekämpas vilket är en orsak till att Polisen ska vara 10.000 fler år 2024.
En ökad underrättelseverksamhet mot oss bedrivs särskilt från Ryssland och Kina. Skydd av verksamheter av betydelse för landets säkerhet ska stärkas. Ett nationellt cybersäkerhetscentrum inrättas.
Liberalernas partiordförande Nyamko Sabuni tog upp radikaliseringens konsekvenser för samhällssäkerheten där en dimension är återvändarfrågan av IS-krigare och deras anhöriga. Hon framförde liberalernas mål på 2% av BNP till försvaret, behovet av närmare försvarssamarbete med EU samt att vi behöver ansöka om Natomedlemskap. Möjligheter att välja mellan militär eller civil tjänst sågs som en lösning för totalförsvarets personalförsörjning.
Statsrådet Per Bolund tog upp klimatfrågans centrala betydelse för våra samhällens fortbestånd vilket innebär att klimatpolitik är säkerhetspolitik. Livsmedelsberedskapen togs upp som helt centralt liksom att transportsektorns känslighet påpekades. Elförsörjningens känslighet och vindkraftens roll för elförsörjningssäkerheten lyftes fram. Han välkomnade inrättandet av ett psykologiskt försvar.
Totalförsvaret ur ett företagsperspektiv var ämnet för Volvos VD Martin Lundstedt. Hans företag representerar en stor nationellt logistisk resurs. Små lager hålls vilket betyder just in time och känslighet. Volvo Defence jobbar mot totalförsvaret med transportlösningar och samarbetar med Finland. Volvo kan stå för heltäckande nätverk dygnet runt, året runt. Volvo står upp för ett starkt totalförsvar och vill utveckla samverkan och partnerskapsmodellerna. Han nämnde också ett ökat underrättelseintresse mot Volvo utifrån.
Elisabeth Nilsson, särskild utredare Näringslivets roll i totalförsvaret, talade om sitt arbete som avser höjd beredskap och ytterst krig. K-företagsmodellen går ej att använda i dag. Bolagisering och internationalisering har ändrat spelplanen samtidigt som kunskaperna om totalförsvaret är begränsade Varor och tjänster ska istället upphandlas. Direktupphandling kan göras. Företagen har begränsade möjligheter att engagera sig för totalförsvaret annat än via avtal. Av förslagen i utredningen kan nämnas att statliga företag särskilt bör beakta totalförsvarets behov och därmed visa vägen för andra, för totalförsvaret viktiga företag.
Om inre säkerhet i Totalförsvaret talade rikspolischefen Anders Thornberg. Polisen måste vara beredd på olika säkerhetspolitiska scenarier. Vi har en sammanhållen polisorganisation som underlättar detta. Terrorbekämpningen har ökat förmågan till insats vid extraordinära händelser.
Polislagen gäller i fred och krig. En förändrad brottsbild i en krissituation och krig kan handla om ryktesspridning som initierar upplopp, liksom grövre typer av våldsanvändning eller brott mot ransonering och förfogandelagen. Polisen är van att verka i osäkra situationer där utbytet av lägesbilder och samverkan med andra myndigheter ytterligare ska utvecklas. En stor utmaning vid höjd beredskap och krig är personaltillgången, något som kräver flexibel anpassning av verksamheten. Det arbetas med krigsorganisationen och det övas för denna liksom att samarbetet med Försvarsmakten fungerar allt bättre. Polisen deltar i totalförsvarsövning 2020 och en annan övning som nämndes var övning Svea där Försvarsmakten, kustbevakningen och polisen gemensamt övar terroristbekämpning.
Rikspolischefens fick frågan om hans syn på vad som är största hotet mot samhället i nuläget. Svaret blev tillväxten av kriminell verksamhet bland unga. Vi behöver reflektera över vilka konsekvenser detta kan få på ganska kort sikt om vi inte tar hand om dessa ungdomar och ger dom framtidstro.
Anders Danielsson, särskild utredare Utredningen om en ny myndighet för psykologiskt försvar berättade inledningsvis att arbetet ska redovisas 31 maj i år. Det psykologiska försvaret ska möta informationspåverkan, således bidra till att bevara det öppna samhället, möta antagonistisk informationsverksamhet liksom förmedla information. Också här nämndes vikten att ta in de frivilliga försvarsorganisationerna i arbetet
Myndigheten blir ett nav och ska innehålla en spetskompetens som ser helheten vilket innefattar kompetens om motståndarens påverkansoperationer. Kunskap måste finnas om vad som utgör en påverkansoperation och vilka åtgärder som ska sätta in när påverkansoperationen är ett faktum. Verksamheten är förebyggande, operativ och måste innehålla en forskningsdimension för att kunna möta framtidens utmaningar.
Därmed är referaten från årets rikskonferens i mål. En rikskonferens som karakteriserats av en tydlig vilja att bygga ett starkare totalförsvar för ett säkrare Sverige.
Referenten är överstelöjtnant, ledamot av KKrVA och redaktör för dess Handlingar och Tidskrift.
Bildspelet ovan:
1) Inrikesminister Mikael Damberg.
2) Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni.
3) Rikspolischef Anders Thornberg.
4) Elisabeth Nilsson, särskild utredare Näringslivets roll i totalförsvaret.
Foto: Ulf Palm.