Officersutbildningen är en av Försvarsmaktens viktigaste verksamheter vars kvalité har en avgörande inverkan på organisationens samlade förmåga. Således ett angeläget område att analysera, diskutera och debattera. Ett tack till inkomna bidrag i ämnet från Stefan Emanuelsson, Marcus Dansarie och Simon Franzén.

Redaktören

How can I possibly put a new idea into your heads, if I do not first remove your delusions? – Robert Heinlein, 1967

Stefan Emanuelsson har i grunden missförstått den roll som UKÄ har i den akademiska världen. UKÄ är inget hinder för hur Försvarsmakten och Försvarshögskolan väljer att bedriva utbildning, utan är en kontrollfunktion för att tillse att lärandemålen uppnår tillräcklig hög kvalité. För att ha en ärlig debatt om hur kadetter utbildas måste vi ha en gemensam förståelse för vilken roll UKÄ respektive FHS spelar för Officersutbildningen.

I sitt inlägg “Akademiseringen av officersutbildningen – en möjlig effektsänkare”, skriver Stefan Emanuelsson  att den svenska krigskonsten ”riskerar att bli lidande till förmån för nästa akademiska examinationsnivå… Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har tidigare kritiserat FHS avseende att officersutbildningarna hållit för låg akademisk nivå. Vad i officersutvecklingen och indirekt den svenska krigskonsten får stå tillbaka för att få UKÄ:s gunst avseende officersutbildningarna?”[1]

Insinuationen, att den akademiska utbildningen vid FHS underminerar svenskt krigskonst, är en allvarlig anklagelse. Trots att Marcus Dansarie i sin replik till Emanuelsson påvisat flera brister i inlägget[2], känner även jag mig tvungen att svara. Då Dansarie gått igenom hela Emanuelssons inlägg kommer jag istället ayy fokusera på citatet ovan, och beskriva varför idén att ”officersutvecklingen och indirekt den svenska krigskonsten får stå tillbaka för att få UKÄ:s gunst”, är direkt felaktig.

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) är en granskande myndighet[3], och dess roll är att kontrollera att läromålen som universiteten själv sätter uppfylls. UKÄ granskar inte på vilket sätt utbildningen genomförs. Att skylla upplevd bristande kvalité på Officersprogrammet (OP) på UKÄ är således ett argument som saknar grund.

Efter en granskning av OP 2014 fattade Universitetskanslersämbetet (UKÄ) beslut om att utbildningen som leder till officersexamen ansågs hålla bristande kvalitet. Försvarshögskolan (FHS) fick ett år på sig att inkomma med en redogörelse över vilka åtgärder som skolan vidtagit. Dåvarande rektor Romulo Enmark tillsatte i mitten av november 2014 en arbetsgrupp, (AG åtgärdsplan OP) för att ta fram åtgärdsförslag samt en åtgärdsredovisning till UKÄ i syfte att utbildningen skulle erhålla omdömet hög kvalitet vid UKÄ:s uppföljning. Jag, som ensam studeranderepresentant, satt med i AG, och har därför direkt insyn i kritiken från UKÄ, samt de åtgärder som FHS har vidtagit sedan dess.

En betydande del av detta inlägg är hämtat från den rapport som AG framställde och låg till grund för FHS svar till UKÄ.

Vad UKÄ fann vid granskningen

I sin granskning fann UKÄ att tre lärandemål för Officersprogrammet (OP) innehöll bristande kvalitet:

  1. För officersexamen ska studenten visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen.
  2. För officersexamen ska studenten visa förmåga att kritiskt och systematiskt granska, bedöma och använda relevant information.
  3. För officersexamen ska studenten visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar med olika grupper.

Av dessa brister framgick även preciserad kritik, bland annat:

1.1. Alltför stor variation och brister i (ibland avsaknad av) metodredovisning i de studerandes självständiga arbeten

1.3. Alltför stor variation och brister avseende kunskaper om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen

2.1. Alltför stor variation och brister i användning av källmaterial, inklusive diskussion om validitet och reliabilitet

2.2. Alltför stor variation och brister i kritisk reflektion, vilket sammantaget med 2.1 vittnar om brister i kunskaper om teori, metod och analysverktyg

3.2 Alltför stor variation och brister i språkbruk, inkl. förmåga att argumentera sakligt

Åtgärder vidtagna av FHS och OP

Dessa är allvarliga brister, och på vilket sätt att åtgärda bristerna skulle påverka den svenska krigskonsten i negativ riktning är för mig oklart. Det UKÄ påvisade var snarare att OP måste bli bättre, och höja kadetters kunskapsnivåer avseende bland annat ”vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen” samt förmågan att argumentera sakligt. Huruvida dessa kunskaper är viktiga för officerare får varje individ själv bedöma. Jag vet var jag står.

AG analyserade kritiken från UKÄ, och kunde konstatera att kritiken var både rättvis och rättvisande. AG kunde bland annat konstatera att det saknades en tydlig progression i utbildningen som ledde upp till ett självständigt arbete i termin sex; att inom den krigsvetenskapliga profilen var endast två kurser av 14 på CFU som leddes av vetenskapligt skolad personal (2014); och att kadetter inte hade tillgång till akademiska databaser som exempelvis JSTOR.

Ser vi till hur OP genomförs idag, jämfört med för endast ett par år tidigare, kan det konstateras att ett antal av AG förslag har genomförts, och lett till en förbättrad utbildning för kadetter vid FHS. Det finns idag en tydlig progression från grundkurser, till fortsättningskurser, till påbyggnadskurser[4]; antalet databaser, inklusive JSTOR, har ökat; FHS kan nu bedriva forskningsutbildning[5] och därigenom öka antalet akademiskt skolad personal, samt öka kunskapen om krigsvetenskap och officersprofessionen.

Slutsatser

Detta korta svar ville belysa och visa varför UKÄ inte är en belastning för Försvarshögskolan och Försvarsmakten, snarare tvärtom. UKÄ är inte en bromskloss, och svensk krigskonst lever inte på nåder av myndigheten. UKÄ tillser att den akademiska utbildning som kadetter får håller högsta möjliga nivå, myndighetens ansvar är att granska ”kvaliteten i högre utbildning och lärosätenas system för kvalitetssäkring av högre utbildning och forskning”[6]. Hur den bedrivs lägger sig inte UKÄ i. Det finns såldes utmärkta möjligheter för Försvarsmakten att tillsammans med Försvarshögskolan utforma hur Officersprogrammet drivs och vilka lärandemål som skall uppfyllas för examen.

Frågan om huruvida Officersutbildningen i sig skall vara akademisk, är en helt annan diskussion. En typ av icke-akademisk officersutbildning genomförs redan av Försvarsmakten, och förser Försvarsmakten med specialistofficerare. Det kan dock konstateras att vid West Point i USA erhåller blivande taktiska officerare en kandidatexamen[7], i Tyskland en masterexamen[8], och i Storbritannien hade ca 80 % av alla antagna till RMS Sandhurst 2017 en kandidatexamen[9]. Att tro att Sveriges befolkning och värnpliktiga är så unika, eller svensk krigskonst så speciell, att vi kan helt gå vår egen väg, framstår därför som naivt.

Dansarie, i sin replik till Emanuelsson, gör en viktig poäng när han redovisar vad högskolelagen faktiskt säger – nämligen att ”utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och beredskap att möta förändringar i arbetslivet.”[10]

Det är exakt det OP skall göra, och att kritisera FHS och UKÄ för att hålla tillbaka svensk krigskonst framstår förhoppningsvis, efter denna replik, som direkt felaktig.

Det Försvarshögskolan och Försvarsmakten kan göra, är att tillse att den utbildning kadetter erhåller håller högsta möjliga nivå. De åtgärder som har genomförts sedan 2015 vid FHS efter UKÄs granskning, är en bra bit på vägen.

Författaren är Officer vid Ledningsregementet.

Noter

[1] Emanuelsson, S., 2019, https://kkrva.se/akademisering-av-officersutbildningen-en-mojlig-effektsankare (hämtad 2019-12-28)

[2] Dansarie, M., 2019, https://kkrva.se/replik-pa-akademiseringen-av-officersutbildningen-en-mojlig-effektsankare/ (hämtad 2019-12-28)

[3] Universitetskanslersämbetet, 2019, https://www.uka.se/om-oss/var-verksamhet.html (hämtad 2019-12-28)

[4]Försvarshögskolan, 2019, https://www.fhs.se/studentportalen/studera/mina-studier/kursplan-och-kurslitteratur/utbildnings–och-kursplaner-officersprogrammet-19-22.html (hämtad 2019-12-28)

[5] Ibid, 2019, https://www.fhs.se/forskning/forskarutbildning.html (Hämtad 2019-12-28)

[6] Universitetskanslersämbetet, 2019, https://www.uka.se/om-oss/var-verksamhet.html (hämtad 2019-12-28)

[7] West Point Military Academcy, 2019, https://www.westpoint.edu/academic_pillar, (hämtad 2019-12-28)

[8] Bundeswehr, Laufbahn der Offiziere, https://www.bundeswehrentdecken.de/soldatenberuf/zeitsoldaten/offizier (hämtad 2019-12-28).

[9] Turner, C., 2017, https://www.telegraph.co.uk/education/2017/08/14/army-chief-reveals-plans-entice-school-leavers-sandhurst-offering/ (hämtad 2019-12-28).

[10] Högskolelagen, 1 kap, 8 § 2 st, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434 (Hämtad 2019-12-28)

Foto: Holger.Ellgaard – Eget arbete, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=7617355