Ledamoten David Bergman (thr) mottar pris för bästa artikel 2018.

Presentation av Försvarsberedningens rapport Värnkraft 15 maj 2019

av S Anders Christensson

Björn von Sydow (BvS), ordförande i Försvarsberedningen, inledde.
Tommy Åkesson, huvudsekreterare Försvarsberedningen, avslutade.
Därefter kunde frågor ställas till de båda.

BvS poängterade att rapporten Värnkraft [1] skall läsas tillsammans med rapporten Motståndskraft [2].

Försvarsberedningen har följt anvisningarna från direktiven givna 2017. I arbetet har alla 25 deltagare i Försvarsutskottet i plenum givit synpunkter mening för mening.  Deltagarna är därför överens om ner till minsta gemensamma formulering.

Säkerhetspolitiska omvärlds-analysen

Omvärldsfaktorerna ger vid handen att det globala systemet omvandlas snabbt, det kan beskrivas vara ur balans. Det gör världsläget svårbedömt. Faktorer som relationen mellan USA och Kina påverkar svensk säkerhet. Den transatlantiska länken mellan USA och Sverige är mycket viktig och den tydligaste manifestationen är NATO. Men USA är mest oroligt för Kina och Europa kommer därför i andra hand. USA verkar inte oroligt för Ryssland

Rysslands agerande relativt NATO får säkerhetspolitiska effekter på Sverige. Ryssland är  offensivt, bevisat genom sitt agerande i Georgien, på Krim och i Azovska sjön. Ryssland förbehåller sig rätten att använda kärnvapen för att uppnå politiska mål. Under 10 år har Ryssland ökat sin militära förmåga och fortsätter att rusta. Rustandet mötts inte av väst. NATO kanske kan återta något men Rysslands relativa övertag kommer att bestå.

Notera att Indiens utveckling måste vägas in i den svenska säkerhetspolitiken.

EU är Sveriges viktigaste säkerhetspolitiska plattform. Det är stora problem runt Medelhavet, som kan karakteriseras som ett instabilt område både internt i länderna och mellan ldessa.

Försvarsutskottets medlemmar genomförde två resor. Ena halvan åkte till Ukraina och den andra halvan till USA. De som reste till Ukraina förde inte hem någonting nytt. Det som däremot reste till USA kom hem med vad olika ”think-tanks” presenterade. Bl a har de omtolkat relationerna med Kina, och givit mindre fokus mot EU.

Vårt försvar måste kunna samarbeta med andra länder. Vi skall kunna ge och ta militärt stöd inom EU inklusive med Storbritannien efter brexit. Väpnat angrepp kan inte uteslutas, Vi måste därför kunna möta ett sådant. Dock har många länder i EU svårt att utveckla militär förmåga, exempelvis har Tyskland stora problem.

Därför är det även viktigt med en solidarisk pakt mellan de nordiska länderna Sverige, Finland, Norge, Island och till EU förstås. I denna pakt inräknas även England trots Brexit.

Syntesen

Brister i stöd från totalförsvaret liksom  hos Försvarsmakten. FM operativa förmåga att leda är begränsade och därmed brister det i förmågan att möta ett angrepp.
Personella/materiella brister liksom brist i verkansförmåga hos förbanden liksom att vi logistiskt hade  begränsningar. Vi har låg tillgänglighet för att möta ett angrepp plus dålig uthållighet i form av för små, dåligt samövade förband. Logistik och ledning räcker inte till, varför vi behöver omstrukturera och stärka uthålligheten. Logistik, amfibieförbanden och flygvapnets basorganisation kräver mycket ny utrustning och ny personal.

Rekommendationer

Armen

Fler värnpliktiga behövs. Tre mekaniserade brigader organiseras. En reducerad brigad för Stockholm och en stridsgrupp för Gotland tillkommer. Fler jägar-, underrättelse- och ingenjörsförband sätts upp. Många vapensystem moderniseras. Fler bataljoner med artillerisystemet Archer tillförs samt ett nytt brigadartillerisystemsystem anskaffas jämte ett bärbart robotluftvärnsystem. Territoriella förband organiseras i mellan Norrland som skall skydda transporterna mellan övre Norrland och mellansverige. Nya regementen tillkommer i Göteborg och Arvidsjaur.

Marinen

De fem Vibykorvetterna skall uppgraderas och två nya planeras tillkomma.
Två nya ubåtar A 26 anskaffas och totalt ska fem ubåtar finnas.
Nya Mineringar på väst- och ostkusten planeras plus att regementet i Göteborg blir ett amfibieregemente samt att ytterligare amfibieförband organiseras.

Flygvapnet

Stridsflygsystemet ska innehålla sex divisioner med JAS 39. Flygvapnets bassystem skall byggas ut, liksom att försvarsgrenen behöver fler soldater och officerare. JAS i C/D versionen bibehålls och E-versionen tillkommer. En ytterligare stridsledningsbataljon organiseras, ensorsystemen uppgraderas och i viss mån ersättas. Ett nytt skolflygplan anskaffas som ersättning för SK 60 och JAS 39 D används för avancerad skolning. En ny flygflottilj sätts upp i Uppsala. Nya jaktrobotar samt robotar mot markmål på långt håll anskaffas.

Hemvärnet

hemvärnet förstärks med ny materiel inom ramen för en kvalitetsförstärkning. Personellt kommer Hemvärnet att fortsatt omfatta cirka 20.000 män och kvinnor.

Krigsorganisationen

Krigsorganisationen skall vara intagen 1 januari 2021. Förbanden kommer att vara fullt krigsdugliga i slutet av 2020-talet. Personalstyrkan utökas från 60.000 till bli 90.000 inklusive hemvärn.

Författaren är civilingenjör och ledamot av KKrVA.