Kungl. Krigsvetenskapsakademien publicerar under 2024 en serie korta artiklar på sin blogg rörande Utredningen om näringslivets försörjningsberedskap. Detta är den andra i serien och beskriver förslagen om ny beredskapssektor m m.
Utredningen
Vid regeringssammanträdet den 7 juni 2022 beslutade regeringen att tillsätta en utredning med syfte att stärka Sveriges förmåga att upprätthålla en nödvändig försörjning och därigenom säkerställa tillgång till samhällsviktiga varor och tjänster vid fredstida krissituationer, höjd beredskap och ytterst krig (Dir. 2022:72). Utredningen – med beteckningen N 2022:08, som antagit namnet Utredningen om näringslivets försörjningsberedskap – har enligt direktivet fyra huvudsakliga uppdrag.
Utredningen har i enlighet med utredningsdirektivet redovisat ett delbetänkande (SOU 2023:11) om tillfälligt miljötillstånd den 24 februari 2023 (diskuterades på bloggen den 1 februari i år). Det återstående utredningsuppdraget ska enligt direktivet redovisas senast den 31 oktober 2024.
Den här artikeln beskriver den del av utredningsdirektivet som avser att analysera om ansvaret för Tillväxtverket och Sveriges geologiska undersökning (SGU) bör förändras, om myndigheterna bör utses till beredskapsmyndigheter enligt förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap, samt om det i så fall bör göras förändringar i beredskapssektorerna.
Med anledning av det allvarliga säkerhetsläge som Sverige befinner sig i anser utredningen att rapporteringen av denna del av utredningsuppdraget inte kan anstå. Utredningen har därför överlämnat ett extra delbetänkande (SOU 2024:19) redan den 11 mars – det vill säga nästan åtta månader tidigare än vad som angivits i direktivet – och detta sammanfattas i det följande.
Förslagen om ny beredskapssektor m m.
Utredningen lämnar i delbetänkandet förslag på en ny beredskapssektor Industri, bygg och handel, utöver de tio som i dag omfattas av beredskapsförordningen. Skälet till att ytterligare en sektor bör tillskapas är att det nuvarande beredskapssystemet saknar tre viktiga samhällsfunktioner. Den föreslagna sektorn är avgränsad, specifik och omfattar viktiga samhällsfunktioner med beroendeförhållanden sinsemellan.
Vidare föreslår utredningen att Tillväxtverket utses till beredskapsmyndighet och sektorsansvarig myndighet för den nya sektorn. Även SGU och Boverket föreslås som beredskapsmyndigheter inom sektorn. Utgångspunkten för dessa förslag är att en myndighet ska kunna utföra uppgiften under såväl fredstida kris, höjd beredskap som ytterst krig. Myndigheten ska även besitta relevant kompetens och under normala omständigheter ha ansvaret för sakområdena inom den viktiga samhällsfunktionen. Om en ny uppgift ska införas bör det särskilt beaktas vilka kompetenser och ansvarsområden som redan finns hos respektive myndighet. Utredningen ser det som uteslutet att ansvaret för beredskapssektorn ska ges till en myndighet som inte har det i fredstid. Utredningen föreslår även att Tillväxtverket och Boverket får ett ansvar för den viktiga återetableringen av byggnads- och reparationsberedskapen inom sina respektive verksamhetsområden samtidigt som den lyfter behovet av att utreda hur den övergripande ansvarsstrukturen och en modern form av den dåvarande byggnads- och reparationsberedskapen samt motorreparationstjänsten ska se ut.
I tillägg till dessa förslag gör utredningen flera överväganden kring frågor av betydelse för näringslivets försörjningsberedskap och som utredningen anser bör analyseras ytterligare.
MSB har i sin analys av beredskapssystemet (publikationsnummer MSB1844) identifierat 19 viktiga samhällsfunktioner – av totalt 59 – som saknar en hemvist bland dagens beredskapssektorer. Tre av dessa 19 – industri, bygg och anläggning samt handel – hanteras av den föreslagna, nya sektorn. Utredningen finner dock att en stärkt beredskap inom åtminstone tre ytterligare av de 19 skulle ha stor betydelse för näringslivets försörjningsberedskap – nämligen (1) utrikeshandel, (2) personalförsörjning under höjd beredskap samt (3) tillsyn av barn och elever. Det finns flera alternativ för hur beredskapen skulle kunna stärkas inom nämnda områden.
Utredningen har även berört frågan om beredskapssamordning av försvarsindustrin. Försvarsindustrin – som i sig inte är en av MSB:s 59 utpekade viktiga samhällsfunktioner – kan till stor del anses omfattas av den viktiga samhällsfunktionen industri. Försvarsindustrin skulle därmed ha en plats bland beredskapssektorerna i den föreslagna sektorn för industri, bygg och handel. Samtidigt har sektorn speciella förutsättningar och behov. Dessa omfattar exempelvis resiliens och skydd mot antagonistiska angrepp, hantering av skyddsvärd information samt upprätthållande av import och export av avancerade insatsvaror och produkter under kris, höjd beredskap och ytterst krig. Det finns skäl att utreda om försvarsindustrin, försörjningsberedskapen och totalförsvaret vore betjänta av en mer anpassad lösning där försvarsindustrin ges en särställning inom beredskapssystemet.
Utredningen diskuterar även möjligheten att ytterligare beredskapsmyndigheter – som exempelvis Kemikalieinspektionen – tillförs den föreslagna sektorn industri, bygg och handel eftersom de är myndigheter av särskild betydelse för den nya sektorn och för näringslivets försörjningsberedskap generellt. Utredningen påtalar att två ytterligare myndigheter – Kommerskollegium och Upphandlingsmyndigheten – saknas i det pågående arbetet med att bygga upp en robust försörjningsberedskap.
Slutligen identifierar utredningen att samverkansformerna mellan näringslivet och offentliga aktörer behöver bli mer effektiva – båda vad gäller frågor om upphandling och om organiseringen av den nationella samordningen av försörjningsberedskapen. Dessutom kan regelverket för försörjningsberedskapen behöva renodlas och konsolideras genom tillskapandet av en ny, samlad lag om försörjningsberedskap.
Förslagen och övervägandena är överlämnade till regeringen för fortsatt beredning.
Fortsatta arbetet
Utredningen går nu vidare i arbetet med de återstående delarna av utredningens direktiv: att kartlägga samhällsviktiga varor och tjänster och föreslå åtgärder som stärker försörjningen av dessa samt att föreslå utökat samhällsuppdrag för RISE Research Institutes of Sweden AB avseende industriforskning, provning och certifiering.
Det är utredningens ambition att utreda de rättsliga förutsättningarna för återskapandet av samverkansformer mellan offentliga aktörer och näringsliv med samma syfte och positiva effekter som kalla krigets krigsviktiga företag – de så kallade k-företagen.