Demokratins överlevnad förutsätter att det finns en kritisk allmänhet som har förmåga till kritiskt tänkande. Foto: shutterstock.com

Påverkansoperationer och utredningen om ett ny särskild myndighet för det psykologiska försvaret är aktuella frågor i media för närvarande. Att på ett subtilt sätt påverka människors tanke och vilja är gammal kunskap i propagandasammanhang, metoderna förändras dock över tiden och där har teknikutvecklingen spelat en central roll.

Det har under våren skrivits mycket om falsk information som publicerats i såväl utländska (främst med ryska intressen bakom) och svenska nättidskrifter. Man har raljerat kring hur Sverige hanterar COVID-19-epidemin och spridit direkta osanningar avseende hur svenska myndighetspersoner agerat och uttalat sig. Motiven är förstås att skapa förvirring och generera minskat förtroende för vårt demokratiska samhällsskick. Och den genuina osäkerhet som finns kring hur detta nya Coronavirus kommer att slå på kort och lång sikt är en utmärkt grogrund för propaganda och påverkan. Målgruppen är framför allt människor som redan från början inte är vana att tillämpa kritiskt tänkande och vars nyhetskonsumtion har en bias mot medier som bygger på ”sensationsjournalistik”.

Kunskapen om hur man genomför påverkansoperationer är dock inte ny, även om verktygen kommit att förändras i takt med modern tekniks införande i varje hem. Det går att läsa sådana tankar redan hos Sun Tzu (Kina runt 500 f Kr) och både skol- och facklitteratur har beskrivit hur det byggdes upp en mästerlig kunskap på 1930-talet i den växande nazistiska rörelsen. Idag utgör sådana metoder viktiga redskap för säkerhetstjänsten i de flesta av jordens självständiga länder. Den intresserade kan t ex läsa Patrik Oksanens utmärkta bok Skarpa Skärvor, som handlar om hur informationskrig hotar att slå sönder det öppna samhället.

Jag läste nyligen en mycket intressant artikel[1] publicerad i juni 2019 i den israeliska tidningen Haaretz (vars engelska utgåva säljs kopplad till The International New York Times) med rubriken Just think what Goebbels could have done with Facebook. Många av oss har nog tagit del av hur nazistpartiets propagandaminister Joseph Goebbels utvecklade och förfinade sina metoder och efterhand blev en oerhört skicklig demagog, som bedöms i hög grad ha påverkat många av Hitlers beslut, framför allt rörande judarna. Detta trots att han ”bara” disponerade flygblad, tidningar, radio och film. Det var långt innan begreppet ”fake news” var populärt att användas av presidenter och andra makthavare. Då var ljud- och filminspelningar normalt äkta, men budskapet som framfördes anpassat, välregisserat och prövat på vanliga medborgare. Idag kan man genom digitaliseringens verktyg skapa falskt genererade foton, filmer och röstmeddelanden som inte går att skilja från äkta vara. Så verktygslådan är idag ännu mycket kraftfullare än för 80-90 år sedan.

Åter till artikeln. Den beskriver psykologisk krigföring och hur olika tankesätt kan tillämpas. Man citerar Harold Laswell[2], som säger att propaganda är ”styrning av massorna genom manipulation och symboler”. I hög grad är det så som reklam fungerar, men det är när vi inte längre vet att det är reklam som det blir lite besvärande.

Skandalen med Cambridge Analytica, där man använde Facebook-enkäter till att kartlägga miljontals människors profiler och därefter riktade budskap på individuell basis för att påverka dem inför politiska val (främst det amerikanska presidentvalet och Brexitomröstningen i UK, år 2016), visade på hur dagens verktyg utnyttjar människors naivitet och vilja att visa upp sig i den uppkopplade världen. De manipulativa tekniker som Goebbels organisation blev mästare på, får nu sitt underlag från allt medborgarna lägger upp om sig själva och sina liv. Enligt artikeln i Haaretz, som är en intervju med Dr Yaniv Levyatan (en expert på psykologisk krigföring), fanns i nazisternas propagandaministerium ett tusental personer vars uppgift var att genom fältstudier utröna hur budskapen påverkade folket. Idag gör Facebook-användarna detta själva genom att trycka på Like-knappar o dyl. Utvärderingen är klar samma dag. Med AI (artificiell intelligens) kan man sedan förfina algoritmerna som ligger till grund för de budskap man vill förmedla. Levyatans slutsats är att om nazisterna hade kommit till makten idag, skulle de ha styrt världen.

Goebbels liknade sig själv vid en pianist, som slår an olika ackord och vet hur de påverkar människor. Idag finns mängder med företag som erbjuder analyser av dialogerna i sociala nätverk och med deras hjälp kan företagen – eller politikerna – utforma sina budskap så att de får önskad effekt. Nyligen annonserades att Google skrivit kontrakt för att köpa företaget FitBit, som länge sålt avancerade träningsklockor och -appar till folk över hela världen. Hälsodata från miljontals användare skulle därmed flytta in under Googles jurisdiktion och även om de lovat att inte missbruka sådan data blir omfattningen av information som snart ”ägs” av Google, Facebook, Apple, Amazon m fl helt gigantisk. En samkörning mellan olika databaser skulle kunna ge en närmast komplett bild av vilka vi är, vad vi tycker om, vem vi kommunicerar med, vad vi äter etc. Detta vore ett himmelrike för en propagandaminister.

Artikeln pekar också på en förändring detta inneburit: Under kalla kriget styrdes insamlingen av data om människor från CIA, KGB m fl nationella underrättelsetjänster. Eliten visste hur man skulle kontrollera massorna. Explosionen av sociala nätverk kom helt att förändra bilden och allmänheten tror sig nu kunna kontrollera media och slåss mot eliten. Cambridge Analytica-skandalen visade tydligt att så inte är fallet. Det är de som har tillgång till Big Data som kan styra (det byggs allt flera stora datacenter runt om i världen i vilket samlas alla de inlägg, mail, foton etc som vi producerar och skickar via Google, Facebook, Microsoft m fl). Kommersiella intressen som kommer åt våra ”privata” data kan rikta sina budskap ner på detaljnivå. Och myndigheter som kan komma åt sådana data sitter högst i pyramiden. I Kina finns inte Google eller Facebook – där är det myndigheterna som styr. Miljontals övervakningssystem som kartlägger varje rörelse ger staten underlag för belöningar och straff av medborgarna, genom ranking av deras ”sociala anpassningsförmåga”.

Vi har ännu bara sett början på utvecklingen av redskap för att analysera information som läggs upp, helt frivilligt, av oss konsumenter och de flesta av oss älskar att utnyttja nätet. Nu i Corona-tider har även de främsta demokratierna (Sverige bör väl kunna räkna sig dit) börjat diskutera kartläggning av medborgarnas rörelsemönster med hjälp av mobil-appar. Allt för den goda sakens skull, eller hur? Drar vi tankarna vidare kan detta kanske följas av riktade meddelanden från de styrande till varje mobiltelefon, som vi då bör lyda. Men vet vi då att den filmade ministern som med förtroende­ingivande röst ger oss obekväma budskap verkligen är äkta, eller är han/hon en ”deep fake” (genom digital manipulation) inlagd av någon med onda avsikter?

Enligt Dr Levyatan utsätts en normalperson för ca 2000 marknadsföringsmeddelanden per dag, öppna och dolda, mot våra olika sinnen. De är alla delar i en form av kommersiell psykologisk krigföring, med syfte att få oss att göra olika val, konsumera eller agera på något önskat sätt.

Artikeln slutar med följande budskap:

Människor väljer sina egna sanningar och skyddar sig från det som är obehagligt. Man föredrar att ”gömma huvudet i sanden” och välja de mediekanaler som erbjuder de ”sanningar” man sympatiserar med. Men vi måste alla förstå att vi ständigt påverkas, på vilket sätt det sker och hitta lämpliga filter. Demokratins överlevnad förutsätter att det finns en kritisk allmänhet som har förmåga till kritiskt tänkande. Vi behöver ”vara våra egna antivirus”.

PS: Mot bakgrund av vad jag skriver ovan, hur ska ni veta att jag verkligen redovisar en artikel, att detaljerna stämmer och att det inte bara är ett försök att påverka er att tycka i en viss riktning…?

Författaren är överste, fil lic och ledamot av KKrVA.

[1] Se https://www.haaretz.com/world-news/.premium.MAGAZINE-just-think-what-goebbels-could-have-done-with-facebook-1.7308812
[2] Harold Laswell (1902-1978) var en amerikansk statsvetare som bl a etablerat en känd kommunikationsmodell och var en pionjär i studiet av massmedias påverkan på människan

Mer av samma författare