av Göran Frisk
Är livsbetingelserna på jorden på väg att försvinna inom en nära framtid eller är det falska alarm? Denne författare anser att det är flera av varandra oberoende kriser parallellt med krigsliknande konflikter som pågår över hela jordklotet.
Kan mänskligheten rädda planetens levande fauna och flora från förstörelse och undergång? Är klimatförändringen en naturlig utveckling som inte orsakas av människor och djur? Har människan någon skuld eller del i förändringen?
Mänskligheten har genomgått stora katastrofer inklusive krig under sin långa historia. Ett stort antal av dessa händelser har orsakats av mänskliga felbedömningar och misstag. En hel del har orsakats av mänsklig ondska.
En sådan är en händelse före Andra Världskriget, nämligen Munchenöverenskommelsen 1938 mellan Storbritanniens premiärminister Neville Chamberlain och Tysklands diktator Adolf Hitler. Chamberlain kom hem med överenskommelsen och viftade med dokumentet när han landade i London ”Peace in our time”. Winston Churchill beskrev överenskommelsen i parlamentet på sitt tydliga sätt. ” England hade att välja mellan vanäran och kriget, valde vanäran och får kriget”. 1939 anföll Tyskland Polen och Andra Världskriget varade i mer än fem år.
Parallellerna till klimatpolitiken i många länder är mycket tydliga!Vi väljer handlingsförlamning och får klimatkastroferna!
Ett annat uttalande som också präglades av insikt tillskrivs Frankrikes drottning Marie Antoinette. Före Franska Revolutionen 1789 ”Après nous le déluge, Efter oss syndafloden ”! Hon kan bli sannspådd i mycket konkret mening om klimatförändringen innebär att de stora isarna på jorden smälter och vattnet rinner ner i haven. Om all is på Grönland smälter stiger havsnivån med 7-8 meter. Marie Antoinette menade dock inte översvämningarna utan politiska förändringar av katastrofkaraktär t ex revolutioner.
Författaren anser att människan är en del av orsakerna till klimat- och miljöförändringar och försöker beskriva mänsklighetens skuld till försämringen genom att utgå från de sju dödssynderna. Här pekas huvudsakligen på Västvärldens ansvar och skuld. Jag har inte rangordnat dödssynderna. Var och en talar för sig själv.
FROSSERI handlar om önskan att skaffa oss allt det vi anser oss behöva eller har rätt till. Vill en familj ha två bilar så köper vi två bilar. Huruvida avgasutsläppen skadar klimatet genom växthuseffekten bryr vi oss inte om. Vill vi äta kött så äter vi kött även om kreatursuppfödning innebär att växthusgaser ökar och bidrar till uppvärmningen.
HÖGMOD betyder att människan anser sig vara naturens herre. Behöver vi kol, olja och gas från marken eller havsbottnarna så utvinner vi dessa naturtillgångar! Därmed bidrar vi till att koldioxiden i atmosfären ökar och jorden värms upp. Bl a förra årets torka och skogsbränder i Sverige och Kalifornien är exempel på detta. De återkommande värmeböljorna pekar åt samma håll.
Ett annat ord för HÖGMOD är MAKTBEGÄR. Under 1900- talet har särskilt ett antal diktatorer i Europa visat detta genom sin politik som medfört krig och folkmord. Hitlers välde innebar att Andra Världskriget bröt ut och bl a 6 miljoner judar mördades. Hitlers nazistvälde varade i 12 år från 1933 till 1945. I Sovjet skickade Stalin människor till Gulag för att arbeta i gruvor och skogar. Man har beräknat att c.a 25 miljoner omkom av svält, massmord och tortyr och umbäranden. Stalins välde varade från 1924 till hans död 1953. 29 år av politiskt förtryck med massmord och förföljelser.
LÄTTJA säger att människan är lat. I stället för att gå köper vi bilar. Vi flyger hellre än tar tåg. För säkerhets skull bekämpar vi flygskatter för att hålla biljettpriserna nere. Det är inte länge sedan människor reste med segelfartyg mellan länder. Det är mycket miljövänligt att förflytta sig över haven under segel. Det är vindkraft när den är som bäst! Under denna synd kan nämnas hur vi förstör våra hav med plastavfall. Detta innebär att allt levande liv i haven får försämrade livsbetingelser. Plastavfall ihop med avlopp från jordbruk och industrier betyder att allt liv i haven minskar i individstorlek och mängd. Havsbottnarna dör av syrebrist.
KÄTTJA ser här inte som någon synd som bidrar till klimatets försämring. Den hänger ihop med privatmoral. Om man vill hårddra denna synd så har överbefolkningen bidragit till ökad fattigdom i en del länder.
VREDE är en synd som kan bidra till konflikter inkluderande små och stora krig. Vreden kan ibland kallas aggressiv destruktivitet. Stalins styre i Sovjet präglades av mordlystnad. Han myntade uttrycket ”en människa är ett problem, en död människa är inget problem”. En räv i hönsgården drivs av något liknande. Den dödar alla hönsen utan någon begriplig anledning.
VREDE kan också vara en tillgång när den inte är destruktiv. Alla de rörelser, grupper, kyrkor, samhällen, skolelever som får GRETA THUNBERGS meningsfränder, politiker och företagare att anpassa sig till den folkliga vreden som växer i hela Västvärlden är positiv. Ännu har det inte blivit revolution men det kan inte uteslutas att tillräckligt vreda människor till slut gör uppror. Hela 1900- talet präglades av små och stora revolter.
AVUND är en mycket vanlig mänsklig åkomma. Den innebär motsättningar som kan orsaka konflikter mellan länder och olika befolkningsgrupper. Den kan också kallas HABEGÄR ! Den innebär att centrala beslut för att bekämpa klimatkatastrofen inte får fäste i de grupper som anser sig missgynnade av olika beslut. Ett tydligt exempel är franska bönder som i ringa grad accepterar politiska beslut som går dem emot även om klimatet förbättras.
GIRIGHET är den dödssynd som har störst del i klimatkatastrofen. Ett annat ord är EGENINTRESSE. Tjäna pengar, öka vinster. Här befinner sig världens ekonomi vid en omslagspunkt. Vi måste byta det ständigt ökande vinstintresset mot någon slags cirkulär ekonomi. Nyckelord är ÅTERVINNING, REPARATIONER, SECOND HAND.
Men det finns områden där TILLVÄXT och utveckling är nödvändigt. Ett sådant område är sjukvård med läkemedelsutveckling och teknisk utveckling. Några exempel är moderna psykofarmaka som förändrat den psykiska sjukvården i grunden. Ett annat epokgörande exempel är antibiotika som har revolutionerat infektionssjukvården. Fortsatt utveckling kommer kosta pengar men det är ett måste för att kunna vårda gamla, långtidssjuka, barn, ungdomar, cancersjuka, demenssjuka m fl.
Ännu har vi inte sett några omfattande klimatrevolter. Men de ligger nära till hands. Så till exempel har invånarna i Amazonas regnskogar börjat motsätta sig skövlingen av skogar och mark. Självbevarelsedriften är stark. För att undvika katastrofer som svält och krig har människor folkvandrat. Moderna exempel finns i dagens flyktingkatastrofer.
Redan har stora grupper lämnat sina länder och blivit klimatflyktingar. Detta mönster är mycket tydligt i Mellan-Östern där odlingsbetingelserna har försämrats avsevärt beroende på torka och vattenbrist. Vi kommer få se klimatflyktingar i bl a Afrika, Latin- Amerika och Kina. Riktigt oroväckande är utvecklingen i olika områden när klimatförsämringar sammanfaller med politiska konflikter.
Sammanfattningsvis, något om var vetenskapen f n står när det gäller att förhindra klimatkatastrofer
Om temperaturökningen stannar vid 1,5 grader C kan vi klara denna. För att klara det målet måste kol, olja och gas stanna kvar under jordytan. För att klara det gigantiska energibehov som vi behöver för att ersätta fossil energi slag behöver vi utveckla förnyelsebara energislag. Dessa är t ex solenergi, vindkraft,vattenkraft, bioenergi och sannolikt i närtid även kärnkraft! Vi måste bygga tillräckligt med förnyelsebar energi för att inte överskrida gränsen 1,5 grader Celsius. Sannolikt är det inte ett stort problem eftersom hela Västvärlden kan olika typer av kärnkrafts teknik.
Till sist, stiftelsen Briggen Tre Kronor driver ett projekt som heter RÄDDA ÖSTERSJÖN. Fartyget besöker så många hamnar som möjligt runt Östersjön. Där informerar man om hur situationen ser ut och vad vi som bor runt detta smutsiga hav behöver göra för att RENSA ÖSTERSJÖN och därmed rädda den.
Försvarsmakten och Kustbevakningen med sina resurser kan delta i detta arbete utan uppgiftsförändringar eller mera resurser. Fartyg och flyg kan fotografera och identifiera alla fartyg som trafikerar Östersjön och kontrollera att olja och avfall inte släpps ut i havet. Observationer av föroreningar rapporteras till Kustbevakningens ledningscentraler för vidare åtgärder.
