Akademisammankomsten den 9 december 2020 hade fredstida kriser som genomgående tema. Ett högaktuellt tema i en tid som ställer samhället inför många utmaningar.
Se hela webinaret i efterhand här
Ledamoten Rickard Knutsson beskrev i sitt inträdesanförande djurens roll i livsmedelsförsörjningen. Inte minst den rådande Coronapandemin har fått allt fler att förstå att människa, djur och ekosystem hänger intimt ihop. Knutsson pekade på betydelsen att se sammanhangen inom ramen för det konceptuella begreppet ”One Health”. För att hantera denna gemensamma hälsa krävs en ansats där olika samhällssektorer samverkar. Det omfattar klimatförändringar, nya djursjukdomar, djursjukdomar som kan överföras på människa (zoonoser), pandemier, problematiken med tilltagande antibiotikaresistens. Även säkerhet kan inkluderas i ”One Health”-begreppet för att utveckla en beredskap mot antagonistiska hot i form av agroterrorism, bioterrorism och bruket av biologiska vapen.
Självförsörjning och livsmedelsberedskap har historiskt sett haft en framträdande roll i svensk efterkrigspolitik. På senare tid har det skett en drastisk förändring av det svenska lantbruket. Antalet företag minskar och de som finns kvar har i huvudsak större djurbesättningar. Importberoendet har därmed ökat och med det kravet på flödessäkerhet. Idag skulle Sverige ha svårt att försörja befolkningen med mat och vatten vid höjd beredskap. Därför är det viktigt att arbetet med det nya totalförsvaret har kommit igång.
Knutsson beskrev hur primärproduktionen av livsmedel och livsmedelskedjan är utsatt och sårbar för olika former av hot, från naturliga utbrott av sjukdomar via olyckshändelser till aktivism, terrorism, gråzonsaktioner och ytterst krigshändelser. Att sårbarheten har ökat är tydligt i nu rådande pandemi som också visar på behovet av inhemsk omställningsförmåga, bland annat för att kunna producera enklare förbrukningsprodukter.
Han pekade även på behovet av ökad samverkan mellan olika samhällssektorer. En sådan samverkan är den myndighetsgemensamma analysen ”Livskraft – mätt och frisk” (2019) som redovisar hur försörjningen med mat och dricksvatten bör förbättras och den betydelse detta har för försvarsförmågan. Smittbekämpning, försörjningsberedskap och laboratorieberedskap utgör också viktiga delar i att förebygga och hantera antagonistiska hot mot livsmedelskedjan.
Kvällens andra programpunkt handlade om en Coronasatsning i Akademiens regi. Ledamoten Magnus Jerneck redovisade ett omfattande projekt där ett 25-tal författare inbjudits att i ett brett anslag analysera och diskutera den pågående pandemin och samhällets hantering av denna. Pandemin har lett till flera kriser och projektet kommer att belysa flera teman: ledarskap, strategi, kriskommunikation, ansvar och ansvarstagande och ett antal dilemman. Författare kommer dessutom att beröra Coronapandemins säkerhetspolitiska påverkan, betydelsen för flödessäkerhet och internationellt samarbete samt ökade nationalistiska tendenser.
För att försöka reda ut en del av dessa ting har redaktionen för Statsvetenskaplig Tidskrift i samarbete med Kungl Krigsvetenskapsakademien beslutat att satsa på ett specialnummer om just Coronakrisen, med ledamoten Jerneck som redaktör, och med planerad utgivning under första kvartalet av 2021.
Som avslutning kommenterade akademiens andre styresman Björn von Sydow en artikel av f d hovrättspresidenten Johan Hirschfeldt: ”Svensk krishantering i fredstid – de konstitutionella aspekterna och en framåtblick”, Svensk Juristtidning 2020, s 1148. När det gäller svensk krishantering i fredstid finns det inte, till skillnad från förhållandena vid krig och krigsfara, någon särskild reglering i regeringsformen. I stället gäller vanliga regler för beslutsprocesser, normgivning och styrning. I Sverige finns inga generella fullmaktslagar eller allmänt undantagstillstånd.
von Sydow erinrade om reglerna för hur riksdag och regering ska agera vid krig och krigsfara. Därvid pekade han på hur arbetet i riksdagen anpassades under Coronapandemin våren 2020 genom en informell levande författningstillämpning och hur ledamöter arbetar på distans med hjälp av digitala medier, en slags miniriksdag eller krigsdelegation. Han frågade sig hur länge detta kan hålla och om inte en sådan situation borde vara förutsedd i regeringsformen.
Även normgivningsmakten diskuterades. Hirschfeldt visar i sin artikel hur riksdagsarbetet kan snabbas på och möjliggöra mycket snabba lagstiftningsåtgärder. Samtidigt som det finns behov av ett snabbt beslutsfattande och stärkt styrning varnar Hirschfeldt för att välja en bred generell krislagstiftning. Nödrättsförordningar kan riskera att användas för att stuva om maktbalansen. Man bör gå varsamt fram.
