Nu som då krävs såväl initialeffekt som uthållighet – av samtliga stridskrafter, här exemplifierat med luftförsvaret. Foto: Hampus Hagstedt, Försvarsmakten.

Under det kalla kriget cirkulerade en hel del begrepp i Flygvapnet. Några föreföll vara nästintill outslitliga och återanvändes ofta. Ett av dem var att flygstridskrafterna skulle verka med ”hög initialeffekt och med bibehållen uthållighet”. Hög initialeffekt var möjlig tack vare hög beredskap, t ex incidentberedskap och med fyra värnpliktsomgångar varje år. Uthålligheten möjliggjordes med ett väl utbyggt stridslednings- och luftbevakningssystem, många flygbaser, rörlig klargöring, relativt god tillgång på personal och materiel samt med ett välövat ledningssystem.

Långt senare har det militära försvarets förmåga till tidiga insatser återigen varit i fokus, vilket naturligtvis är bra.  Internationellt har trenden varit densamma, d v s mot hög initialeffekt, vilket realiserats via en mängd internationella samarbeten[1]. Betydelsen av dessa skall inte underskattas, de har bl a fokuserats på uppbyggnaden av expeditionära förmågor, som naturligtvis är användbara i Europa också. I en vid betydelse kan därför kraven på hög initialeffekt ha uppfyllts, men med otillräcklig kapacitet för insatser under längre tid och för större insatsområden.

En bredare diskussion om kraven på uthållighet för det militära försvaret har inte varit särskilt framträdande tidigare, samma sak gäller de civila delarna inom totalförsvaret.

Begreppet ”Uthållighet” [2] förekommer numera mer frekvent i debatten och artikeln tar upp några reflektioner om behovet av uthållighet i totalförsvaret.

Varför uthållighet?

I Försvarsberedningens rapport från maj 2019 konstateras bl a att ”Försvaret av Baltikum saknar operativt djup vilket bl a förstärker behovet av att snabbt kunna tillföra förstärkningar…”[3]. Nödvändiga förstärkningsresurser, ”.. t ex NATO Response Force (NRF) och den brittiskledda Joint Expeditionary Force (JEF), har begränsningar och deras verkliga beredskap behöver enligt FOI [4] klarläggas. Dessa förstärkningsresurser är multinationella och de har idag en varierande grad av förmåga i högnivåkonflikter.”[5]

I Försvarsmaktens nyligen levererade underlag för försvarspolitisk proposition [6] tas behovet av förstärkningar till Baltikum från övriga länder i Nato också upp. De styrkor från andra Nato-länder som finns baserade där som ett led i ”Enhanced Forward Presence” anses inte vara tillräckliga. Dessutom konstateras att ”hela Östersjöområdet/Norden sannolikt utgör ett operationsområde” och att Sverige oundvikligen blir påverkat.

I Försvarsmaktens underlag [7] tas också Försvarsberedningens förslag upp att det militära och civila försvaret ska planera för att hantera en säkerhetspolitisk kris under tre månader.

Avgörande militära förmågor

Rapporten från FOI [8] tar upp en hel del avgörande förmågor för de europeiska länderna, som är speciellt viktiga vid strid mot en kvalificerad motståndare.

Bland dessa återfinns förmågan inom Nato att fatta politiska beslut inför en Artikel 5 [9] operation, militära ledningsfunktioner inom Nato och mandat till de militära cheferna.

De politiska besluten inför en Art 5 operation måste kunna fattas så snabbt att de militära enheterna kan ge åtgärden ett reellt innehåll, d v s med erforderliga mandat på militärstrategisk, operativ och taktisk ledningsnivå.

Andra utmaningar är samordningen av multinationella förband och resurser, logistiken i vid mening och skydd av förstärkningsoperationer. Bland de senare återfinns tidigare kända områden, som lufttankning, underrättelser, transporter och avancerad ammunition.

Ryssland genomförde sommaren 2019 en större marin övning i Norska havet, med ca 30 deltagande fartyg från Norra marinen, Östersjömarinen och Svartahavsmarinen.[10]

Den norske Forsvarsschefen, Haakon Bruun-Hansen, anser att övningens ändamål var att försvåra Natos möjligheter att operera i området och att förstärkningsoperationer då blir mycket svåra att genomföra.[11]

Det finns alltså all anledning för Europas länder att vidta åtgärder i syfte att fortsätta utveckla förmågan till hög initialeffekt och med en uthållighet som sträcker sig åtminstone några månader.

På kort sikt är den enskilt viktigaste åtgärden att säkerställa ett politiskt ledarskap som kan hantera snabba beslut och med långtgående mandat till den militära ledningen så att resurserna används effektivt för att stödja de politiska besluten.

På något längre sikt behöver länderna i Europa återuppbygga egen förmåga och underlätta förstärkningsoperationer. De senare behöver förberedas noggrant och med återkommande övningar på alla nivåer, från politisk-strategisk och neråt via den militärstrategiska nivån.

I Försvarsmaktens underlag [12] noteras att Sverige står inför ett trendbrott, med en successiv uppbyggnad av operativ militär kapacitet under kommande år.

I en alltmer komplex omvärld är det av ytterst stor vikt att Försvarsberedningens förslag fullföljs med värdesäkrade ekonomiska förutsättningar.

Uthålliga ekonomiska satsningar signalerar en politisk vilja att försvara Sverige – en nog så viktig tröskeleffekt!

Avgörande civila förmågor

Det civila försvaret står inför mycket stora utmaningar, speciellt de som orsakats av en, mer eller mindre, total nedläggning under den strategiska time-outen.

Ett talande exempel är att EU-medlemskapet skulle medföra att den nationella försörjningsberedskapen inte längre behövdes, utan ersättas av en ökad handel. Dessutom har offentliga aktörer successivt ersatts av privata leverantörer och ledningssystemet på övre regional nivå (Civilbefälhavare [13]) finns inte längre.

I motsats till det militära försvaret, som har en kaderorganisation att växa ifrån, saknas detta i det civila försvaret och måste byggas upp på nytt. Erfarenheterna från tidigare organisation har försvunnit i takt med att medarbetare pensionerats under de gångna 20 åren. Den yngre generationen saknar dessutom erfarenheter från kalla kriget, vilket sannolikt utgör en faktor att ta hänsyn till.

FOI har i rapporten ”Civilt försvar i gråzon” [14] beskrivit de utmaningar som finns i området mellan ”normala” nationella fredstida kriser och högre konfliktnivåer, t ex vid hot från andra stater. Gråzonen kännetecknas av osäkerhet i en situation där många maktmedel kommer till användning och vem som är aktör. Desinformationskampanjer, cyberoperationer, elektroniska sabotage, strategiska uppköp och militära maktdemonstrationer, nämns som exempel på medel.

Det är därför nödvändigt att det civila försvaret både behöver öka förmågan till hög initialeffekt och, i likhet med det militära försvaret, uthållighet över tid.

Hög initialeffekt kan t ex uppnås med återkommande ledningsövningar på lokal, regional och central nivå samt uppdaterade handlingsplaner m m.

På längre sikt behövs en successivt utbyggd och mer tålig infrastruktur samt en avsevärt ökad medvetenhet hos allmänheten om sårbarheter i samhället och de åtgärder som behövs.

Vägen framåt

I Försvarsberedningens rapport ”Värnkraft” konstateras”… att omvärldsutvecklingen, och särskilt det säkerhetspolitiska läget i närområdet, kan förändras betydligt snabbare än vad det är möjligt att anpassa totalförsvaret. Återtagande av militär och civil försvarsförmåga har flera gånger inletts för sent, både i förhållande till omvärldsförändringar och givet de långa ledtiderna för många av delarna i ett fungerande totalförsvar och kostnaderna för detta återtagande. Denna insikt måste vara vägledande för utformandet av det svenska totalförsvaret.” [15]

Vi behöver därför konsekvent inrikta oss mot ett återtagande av totalförsvaret, även om det säkert blir en mycket lång och omtumlande resa [16] med många utmaningar framöver.

Målet, att kunna hantera en säkerhetspolitisk kris under tre månader är ambitiöst, men alternativen är få, om ens några.[17] Ökat nordiskt samarbete kan vara ett alternativ, vilket nyligen diskuterats i samband med mötet mellan försvarsministrar i Norden.

Även återuppbyggnaden måste kännetecknas av, uthållighet, mot version 2.0 av ”Hög initialeffekt – med bibehållen uthållighet”!

Författaren är reservofficer, överstelöjtnant i Flygvapnet och har tidigare bl a varit strategilärare vid den svenska, norska och finländska försvarshögskolan samt tjänstgjort inom Nato.

Noter

[1] EU Battle Group (EU BG), Nato Response Force (NRF) m fl.
[2] ”Att upprätthålla en egenskap såsom robusthet över tid sätter också begreppet uthållighet i fokus. Uthållighet är en övergripande aspekt, nära besläktad med motståndskraft, som inte bara berör infrastrukturens funktionalitet utan även möjligheten till att över tid bevara handlingsfrihet och att upprätthålla viljan till motstånd”. Daniel K. Jonsson, Jenny Ingemarsdotter, Bengt Johansson, Niklas H. Rossbach, Christoffer Wedebrand, Camilla Eriksson, Civilt försvar i gråzon, FOI-R–4769–SE
[3] Från övriga Nato, förf anm.
[4] Totalförsvarets forskningsinstitut
[5] ds-2019_8-varnkraft—inriktningen-av-sakerhetspolitiken-och-utformningen-av-det-militara-forsvaret-2021-2025, sid 110 – 111.
[6]  Försvarsmaktens underlag för försvarspolitisk proposition 2021–2025, 2019-11-15
[7] Se not 5
[8] Västlig militär förmåga FOI-R–4563—SE
[9] Artikel 5, dvs kärnan i Natos kollektiva självförsvar.
[10] https://thebarentsobserver.com/en/security/2019/08/30-russian-naval-vessels-stage-show-force-coast-norway
[11] ”Norway’s Defense Chief Haakon Bruun-Hansen says the objective of the exercise is to block NATO’s access to the Baltic Sea, North Sea and the Norwegian Sea. «This is an exercise where Russia seeks to protect its territory and its interests by deploying highly capable ships, submarines and aircraft with the purpose of preventing NATO of operating in the area,» «Any allied attempt to strengthen Norway becomes very difficult,»
[12] Se not 5
[13] Försvarsberedningens senaste rapport, Värnkraft, pekar på detta och föreslår en återuppbyggnad.
[14] Se not 1.
[15] ”Värnkraft” Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021–2025
[16] Inspirerad av ”We muddle through. Vi får hoppas att vi har tiden på vår sida.”, ”Ny bit i Försvarsbeslutspusslet”, Annika Christensen, http://annikanc.com/2019/11/16/pussel/
[17] Se not 7