Av Lars Holmqvist
Hemvärnssoldater Revingehed 2015. Fotograf och upphovsman ”Jorchr”, från Wikimedia enligt licens.

Hemvärnssoldater Revingehed 2015. Fotograf och upphovsman ”Jorchr”, från Wikimedia enligt licens.

Enligt uppgifter i media har vi idag en Försvarsberedning som – faktiskt – nått enighet om att stärka det militära försvaret. Samtliga åtta riksdagspartier står alltså bakom. Rubriken i DN den 14 februari löd: ”Försvaret växer för första gången sedan 1970-talet”.

Det som hittills framkommit är i mångt och mycket en fråga om numerär; brigader, flygplan, fartyg och vapen vilket är positivt. Ingen tvekan torde råda om att dagens Försvarsmakt inte är tillräckligt stor.

Men inte alla hot kan mötas genom ökad numerär eller med mer militär materiel. Särskilt de hot som uppträder i gråzonen måste delvis hanteras på annat vis.

Vad är då Gråzonen?

Den har ofta beskrivits som en slags etapp i en linjär utveckling, något som ligger mellan fred och konflikt. Bilden behöver inte vara oriktig, men vi bör vara öppna för att den kan vara missledande.

Varje land har sina politiska mål, även motståndaren. Till sitt förfogande har denne olika verktyg, kinetiska och andra, för att nå uppsatta mål. Det finns knappast något självändamål med väpnad konflikt. Kan motståndaren nå sina politiska mål utan att behöva ta till öppet militärt våld så är det normalt att föredra.

Olika stater i vår omvärld kan ha en bild av konflikten som är en annan än vår egen. Vid varje tidpunkt råder konkurrens av olika slag mellan stater, konkurrens vilken betraktas som ett stadium av ständig konflikt, även om konfliktnivån är låg.

Nivån och intensiteten i konflikten och val av medel för att föra/styra/hantera konflikten bestäms av vad som bäst anses gynna det egna landet. Möjligheten att kunna förneka sin egen inblandning kan vara av betydelse. Först när gränsen för vad som går att förneka har passerats ligger konflikten i öppen dager.

 

Illustration av Gråzonen. Upphovsman: Lars Holmqvist

Med utgångspunkt från idén om den konturlösa konflikten har jag gjort ett försök att konkretisera möjliga hot. I det följande har jag delat upp hotbilden i olika skeden för att få en struktur i presentationen. De skeden som valts är följande:

  1. Nuläget
  2. Bevakningsskedet – läget då hemvärnsförbandet kallas in p g a ökad oro i omvärlden
  3. Skymningsläget. De sista 48-24 timmarna innan öppen konflikt bryter ut
  4. Öppen konflikt.

Skedesindelningen ska alltså betraktas som schematisk. Det finns inga fastställda regler som den måste följa. Vi kan inte utesluta att konflikten går från skede 1 till skede 4 på ingen tid alls, att konflikten blir ytterst utdragen eller att den når vägs ände redan i skede 2 eller 3.

Skede 1. Nuläget

Ifråga om fred eller konflikt så finns en enkel regel. Fred mellan två aktörer råder bara om bägge är överens om saken. Skulle den ena parten anse att konflikt föreligger, då är det så. Med detta i åtanke kan man läsa hur SÄPO beskrev läget i januari 2019 i SvD:

”Underrättelsehotet mot myndigheter och verksamheter i Sverige är omfattande och målinriktat. Angriparna vill komma åt information som är vital för demokratins funktioner. Det kan handla om till exempel politiskt beslutsfattande, finansiell data som värdepapper och finansutveckling eller fakta om infrastruktur såsom elförsörjning och vattentäkter. Målet är inte alltid att använda informationen omedelbart, utan den kan användas i ett senare skede.”

(Understrykningarna är författarens)

Vidare nås vi av nyheter om sådant som inte riktigt passar in i bilden av fred. Exempelvis intrång på militärt område, återkommande strömavbrott, särskilt på Gotland, mordförsök (Skripal), liksom misstankar om valpåverkan i olika länder.

Vi är redan i konflikten även om dess konturer fortfarande är svåra att urskilja.

Skede 2. Bevakningsskedet

Enligt öppna källor ska Hemvärnsförband kunna lösa sina bevakningsuppgifter utan avlösning under tre månader. Bevakningsskedet är som tidigare nämnt något som kan gå över väldigt snabbt, men det kan också komma att dra ut på tiden. Exempel på sådant vi då kan stå inför är:

 

  • Försök att skapa misstro mot Hemvärnet och vårt uppdrag. Vi har exemplet från Litauen vintern 2017 då ett falskt rykte uppstod att några soldater ur Bundeswehr, vilka var stationerade i landet enligt överenskommelsen om NATO Enhanced Forward Presence, hade våldtagit en flicka. Trots omfattande undersökningar från både litauisk och tysk sida lyckades man inte finna källan men som tur var genomskådades denna påverkanskampanj av den litauiska allmänheten.
  • Genom diplomatiska kanaler och media kommer olika budskap att spridas, många motsägande. Motståndaren kommer antagligen inte att söka efter ett casus belli, snarare manipulera fram en ohållbar situation där skulden påstås ligga på svensk sida. Motståndarens syfte är att förmå oss att fatta politiska beslut som gynnar motståndaren, inte oss själva.
  • Dold observation av oss och våra förehavanden som posteringars läge, styrka, beväpning, förläggningar, fordon som används, fordonsrutter, tidsförhållanden etcetera.
  • Demonstrationer och provokationer som påverkar vår verksamhet i syfte att
    • Belasta vår organisation, en form av utnötning
    • Försvåra lösande av vår bevakningsuppgift
    • Studera hur vi reagerar, responstid m m
       
  • Förberedelser inför motståndarens kommande angrepp (vapengömmor, förberedda sabotage, etc).
  • Påverkanskampanjer riktade direkt mot soldater och anhöriga. I Donbass utsattes ukrainska soldater för påverkan via SMS, då hotfulla meddelanden sändes ut till ett stort antal soldater.

Skede 3. Skymningsläget

I skymningsläget kommer åtgärder att vidtas i syfte att vilseleda oss. Antagonisten  kommer att förbereda olika former av inpekning av fjärrstyrda vapen och Hemvärnet kommer att stressas, t ex genom skapande av trafikkaos och/eller civil oro, vilket kan få oss att tappa fokus.

De underrättelser om våra förband som motståndaren har kunnat samla in under skede 2 kommer nu till användning. Om vi har agerat slentrianmässigt och förutsägbart tidigare, så kan dessa underrättelser nu användas mot oss, annars inte.

Vi kan tyvärr inte utesluta att delar av media i detta skede kan utgöra en svårighet för oss. Angriparen kommer försöka att förvirra oss med falska ”fredstrevare”, löften eller hot. De delar av media som inte håller måttet kommer att sprida förvirringen vidare. Syftet kan vara att skapa osäkerhet om det berättigade i våra insatser, att förmå oss att släppa fokus från vår uppgift eller att sprida ren defaitism. Detta kan pågå åtminstone så länge som elen och telekommunikationerna fungerar.

Sabotage kommer att utföras både på lokal nivå och genom koordinerade attacker på kritisk infrastruktur, inklusive det som kan kallas ”electronic knockdown”.

Skede 4. Öppen konflikt

Det kan här finnas anledning att dra sig till minnes det första Irakkriget 1991, som inleddes med en massiv insats av amerikanska/allierade långdistansvapen. Krigets korta och ytterst våldsamma förlopp lär ha gjort stor intryck på ryska militära strateger.

”Det kontaktlösa kriget” innebär förenklat att kriget avgörs redan i förbekämpningen. Den angripnes civila och militära resurser förstörs, den angripne demoraliseras och vad som sedan återstår för angriparen är att med begränsad men tillräcklig truppinsats rensa kvarvarande motståndsfickor och så snabbt som möjligt proklamera ”seger”. Strategiskt överfall genom operativ chock, som vår MSD (MilitärStrategiska Doktrin) uttrycker saken.

Vad innebär detta för Hemvärnet?

I Skede 1

Vi bör utgå från att kartläggning av vår organisation genomförs av antagonisten, inte minst av nyckelpersonal och av de objekt vi är satta att skydda eller bevaka. Även informationspåverkan i syfte att påverka vår eller våra familjers stridsvilja kan förväntas.

Det ställer krav på vaksamhet mot kontaktförsök, ständigt källkritiskt tänkande, tala med våra familjer så att de förstår vad vår verksamhet går ut på, disciplin avseende smarta telefoner, sociala medier och uppträdande i övrigt.

I Skede 2

Etablera goda relationer med omgivningen i förebyggande syfte, säkerställ att såväl personal som omgivning är uppmärksamma på olika försök till provokation och vidmakthåll gott kamratstöd. Ingen soldat ska behöva vara ensam med oro eller grubbel.

Agera disciplinerat, oförutsägbart och utan slentrian, dvs. gör det svårare för motståndaren att få en bild av oss. Det vi gör – och inte gör – blir observerat.

I Skede 3

Släpp inte fokus på tilldelad uppgift, oavsett vad som sker i det omgivande samhället. Det är av vikt att civila myndigheter fullt ut förstår att hemvärnsförbandet på orten inte är att betrakta som en reservpolisstyrka, ett budskap vi bara kan nå fram med om det kommer på förhand. Innan skymningsläget.

Vidta möjliga åtgärder för att överleva det stundande angreppet. Skydd, utspridning av personal och materiel, täta byten av grupperingsplatser och dolt uppträdande när så är möjligt. Agera svårförutsägbart.

Säkerställ att förbandet fungerar (livsmedel, vatten, drivmedel etc) även om det omgivande samhället upphör att fungera.

I Skede 4

Förutsättningarna för att lösa tilldelad uppgift i Skede 4 skapar vi genom vårt agerande i de tidigare skeendena.

Det är min förhoppning att läsaren inte ser texten som något slags lista över ”vad som kommer att hända”. Ingen av oss vet något bestämt om den saken.

Det är snarare ett försök att genom exempel visa på vidden av den mix av militära och andra vapen som kan ingå i angriparens arsenal.

Gemensamt för många av dessa vapen är att den första och viktigaste försvarslinjen mot dem är kunskapen om och förståelse och därmed möjligheten att eliminera eller åtminstone hantera dem.

Om vi släpper illusionen av att en angripare kommer att agera enligt krigets lagar och drar slutsatser från detta så ökar vi dramatiskt vår egen förmåga att stå emot. Aningslöshet från vår sida är ingenting annat än en gåva till motståndaren.

Författaren är egen företagare och reservofficer.