av Magnus Sjöland
Flera stora internationella försvarsföretag och länder arbetar idag med att ta fram autonoma ubåtar – helt styrda av artificiell intelligens (AI) och utan någon besättning ombord. Ovan vattnet är det däremot få som idag tar fram autonoma system.
Till sjöss är det en komplex trafiksituation att hantera för ett Artificiellt Intelligent navigeringssystem. Det skall t ex kunna ta hand om väjningsregler för mudderverk, fiskefartyg, dykningsuppdrag, färjor, öppningsbara broar, tillfälliga hinder, segelbåtar och fartyg med begränsad förmåga att väja på grund av sitt djupgående etc. Många regler finns vid begränsad sikt, i farleder och i inre skärgård. Situationen är minst lika komplex som för en autonom bil, men på sjön finns inga linjer i vattnet som båten kan följa och sjömärkena är ofta inte lika många och lika enkla att följa som de vägmärken som finns för biltrafiken. En väg är platt, men i en orkan med väldigt höga vågor sätts AI-systemet på stora prov då det gäller att ta sig fram på ett säkert sätt. På en väg kan det plötsligt dyka upp en älg, en bil på fel sida av vägen eller ett barn som rusar efter en boll. På vattnet kan det också finnas liknande problem, t ex drivande stockar, en gummimadrass med badande eller ett fiskenät.
Efter flera års utvecklingsarbete har nu amerikanska marinen tagit fram en ny fungerande framtida klass av ytstridsfartyg. De är helt autonoma och skall klara sig själva med alla de problem som kan uppstå på ett fartyg, med navigering och hantering av fartyget. Fartygen är drygt 40 meter långa och har två stabiliserande pontoner, en på vardera sidan av fartyget. De kommer i första hand att användas för detektion av andra fartyg, kommunikation och minröjning.
USA tänker möta det ökade militära hotet från Kina och Ryssland med fler autonoma fartyg, då driftkostnaden för dessa är en bråkdel (ca 4-5%) av ett fullt bemannat fartyg. Kina bygger nu bemannade ytgående skepp och ubåtar i en accelererande takt, för att få ett större och helst ett dominerande inflytande i Stilla havet. Ryssland som inte har samma ekonomiska resurser som Kina och USA, bygger fler väldigt tysta ubåtar, både med konventionella vapen och med kärnvapen. Tanken med de amerikanska autonoma fartygen är att de skall hålla koll på de ryska och kinesiska styrkorna. De skall inte ge sig in i strid, utan enbart detektera andra fartyg och röja minor, utan att riskera amerikanska sjömäns liv.
Snart kommer amerikanska marinen att upphandla större autonoma stridsytfartyg (upp till 300 fot), och flera större varv och AI-företag tänker vara med och bjuda på upphandlingarna. De två största försvarsföretagen, Lockheed Martin och Boeing, har än så länge satsat på autonoma ubåtar. Kanske de också snart ger sig på att bygga AI-ytfartyg, när de nu ser att det är möjligt? De nya större fartygen skall vara fullt bestyckade för krig och sänka kostnaderna för marinen.
Hur kommer det framtida stridsfältet att se ut till sjöss? Kommer det att mest vara autonoma farkoster, eller blir det en blandning av både bemannade och obemannade fartyg? Hur stor är säkerheten? Hur svårt blir det för en fiende att dekryptera och ta över ett fientligt autonomt fartyg? Kan en terroristorganisation ”ta över” en kärnvapenbestyckad ubåt och sedan hota mänskligheten med en enorm förödelse? Hur stor risk är det att ett autonomt fartyg löper amok? Vem är ansvarig om ett autonomt fartyg kolliderar med ett tankfartyg och en hel kust smetas ner med bunkerdiesel? Kommer även den civila nyttotrafiken i framtiden att vara autonom? Då kanske även dessa fartyg kan kapas av terrorister?
Framtiden får utvisa vad som händer till sjöss, och många frågetecken finns att räta ut! Några saker som vi bör utreda med en gång är vad vi skall tillåta på svenskt, respektive internationellt vatten. Vi bör även fundera på om det skall vara tillåtet med kärnvapenbestyckade autonoma farkoster, då detta är en stor risk för mänskligheten.
