Företag hamnar allt oftare i skottlinjen när stater drabbar samman i olika arenor. Det rör i första hand olika typer av handelshinder, sanktioner, bojkott, eller bulvaninvesteringar, men har också under de senaste åren kommit att omfatta sabotage, cyberangrepp, påverkansoperationer och rena kinetiska operationer.
Det sistnämnda drabbade Stena Bulk sommaren 2019. Bolaget bildades 1982 som ett dotterbolag inom Stena-sfären. Bolaget har kontor i sex länder men huvudkontoret ligger i Göteborg. Stena Bulk är ett av världens största oljetransportföretag sett till antal fartyg.
Det drabbade Stena Bulk orsakades av att brittiska Royal Marines bordade och tog kontrollen över det iranska fartyget Grace 1 i början av juli 2019. Bakgrunden till agerandet var att EU utfärdat sanktioner mot Syrien och det fanns starka misstankar om att Grace 1 var på väg till Syrien med iransk olja. EU:s och britternas agerande ledde till starka reaktioner från regimen i Tehran.
Det var alltså inte, för den som är insatt i geostrategiska affärsrisker, någon stor överraskning när det islamska revolutionära gardet tog över Stena Imperator, ett av Stena Bulks oljetankers, ett par veckor efter att Grace 1 belades med kvarstad.
Revolutionsgardet är i första hand en säkerhetsapparat. Det ansvarar för inrikestrupper, gränstrupper och gendarmeri, men kontrollerar även Irans robotstridskrafter. Som försvarsgren är gardet inriktat på asymmetrisk krigföring till skillnad från den iranska krigsmaktens mera traditionella roller. De har även små flottenheter som i det här fallet inledde angreppet mot Stena Imperator.
Slutsatsen från denna händelse är att de som arbetar i miljöer där geopolitiska överväganden kan spilla över på affärsverksamheter måste sättas sig in i och förstå dessa risker. När nationalstater och deras regeringar, direkt eller via unioner och allianser agerar – så påverkar det den privata sektorn. Men till skillnad från styrningar, lagar, regelverk och annat som normalt påverkar företagen så inträffar geostrategiska händelser ofta till synes utan förvarning och inte sällan som en reaktion på en annan aktörs agerande.
Under de senaste åren har den här typen av händelser inträffat allt oftare och det hänger i första hand samman med det kinesiska kommunistpartiets kursomläggning på den 19:e partikongressen i oktober 2017. Jag skrev lite om vad det innebär i mitt förra inlägg om politiserad infrastruktur.
Geostrategiska händelser som påverkar näringslivet inträffar dock inte särskilt ofta i mark-, sjö- eller luftarenan men däremot betydligt oftare i informationsarenan.
Ett exempel på händelseförlopp var det som drabbade Ericsson under hösten 2020 [1] när företaget dels hade att följa PTS [2] beslut, dels värna sina kunder i Kina [3]. Det blev en mycket svår balansgång. Bolag, även i andra sektorer, behöver ha kunskap om hur svenska myndigheter ser på kinesiska (eller ryska och iranska) hårdvaruleverantörer. Då hade det varit enklare att navigera och förbereda ett agerande som gagnade bolagets bästa. För några år sedan uppstod t ex osäkerhet på ett stort svenskt företag huruvida kinesiska leverantörer byggde in geopositioneringsfunktioner i de komponenter som levererades.
Sanktioner är fortfarande ett relativt nytt fenomen. Vad händer när ett svenskt företag är beroende av kinesiska leverantörer och har USA som huvudmarknad den dagen amerikanska myndigheter beslutar om sanktioner på en av företagets viktigaste leverantörer?
Kinesiska myndigheter är inte lika snabba som USA och EU att besluta om sanktioner som får särskilt stark verkan men däremot orkestreras ”folkliga” bojkotter mot företag, något som t ex drabbade svenska H&M och amerikanska Nike förra månaden. Visste ledningarna i bolagen inte vad det skulle kosta att välja bort kinesiska leverantörer med motiveringen att de använde sig av tvångsarbete? Eller tänkte man sig att stärka varumärket mot nya målgrupper som uppskattar ställningstaganden för mänskliga rättigheter.
Det är inte utan att man skulle vilja vara en fluga på väggen när H&M:s social responsibility-chef samlade sina medarbetare i mars för att bereda ett beslut för koncernledningen. Hon har varit landchef för H&M:s produktion i Kina så hon borde ha mycket kunskap om produktionsförhållanden men frågan är om hon eller någon på H&M behärskar geopolitik och har förutsättningar att förutspå nästa steg i denna konflikt som ingen ser något slut på nu.
Avslutningsvis några ord om halvledarbristen. Den har behandlats i affärspress och facktidskrifter så de flesta är redan inlästa på vad det handlar om. Men hade vi kunnat förutse det tidigare om vi hade lyssnat på experterna? Jag hävdar det.
Den 22 mars 2021 samlade jag ett antal experter och intressenter till ett digitalt rundabordssamtal om halvledarbristen, dess orsaker och möjliga lösningar. Jag beskrev själv den geopolitiska dynamiken i och runt Taiwan, Jonas Klar som bott i Taiwan i fem år och skrivit om halvledarindustrin i mer än 10 år beskrev branschdynamiken och Sveriges egen halvledarnestor, Mikael Östling på KTH berättade om tekniken och produktionsbegränsningar m m På mötet deltog bl a Huskvarnas tidigare inköpsdirektör, grundaren av ett av världens största AI-baserade Supply Chain Risk Management-företag och representanter för SAAB, Ericsson, Samsung, AB Volvo, Volvo Cars, Scania m fl
Slutsatsen var att bristen gick att förutse för flera år sedan, främst genom att titta på aktörerna, deras belägenhet, deras investeringsvilja och vilka intressen som styr branschen. Det som dock ingen eller ytterst få tänkt på var att den geostrategiska dimensionen skulle tillkomma. Nu stiger temperaturen i konflikten mellan Kina och Taiwan för varje vecka och den taiwanesiska luftförsvarszonen kränks regelbundet av kinesiska bombflygföretag. Det gör det mycket svårare att se hur situationen skall kunna lösas inom överskådlig tid. Alltmedan krisbudskapen från främst fordonsindustrin kommer tätare och tätare.
Hur ser nästa globala geostrategiska kris ut? Hur skall företag kunna planera produktion och marknadsföring i en så snabbföränderlig och till synes oförutsägbar miljö? Hur kommer handelskriget mellan USA och Kina att utvecklas? Vad innebär obalanserna i cyberförmågor mellan länder och regioner? Hur utnyttjar länder pandemin till sin fördel? På vilket sätt är det finansiella systemet en spelbricka?
Det är många frågor som företagsledningar måste kunna besvara inför sina styrelser och ägare i dessa tider – som inte var på agendan för bara några år sedan.
Författaren ät strategisk rådgivare och grundare av Totalförsvarsstiftelsen.
Noter
[1] https://sverigesradio.se/artikel/7578623
[2] Post och telestyrelsen
[3] https://www.svd.se/ericssonchefens-varning-kinesiska-repressalier