Igår överraskade finansminister Anders Borg alla genom att i en intervju ange att Sverige behöver skala upp sin försvarskapacitet substantiellt.

Det är ett besked som jag hälsar med glädje och tänker inte titta bakåt när detta nu är uttalat.

En substantiell uppskalning är något helt annat än den linje som gällde intill gårdagen.

Finansministern, vars förtroende hos allmänheten är stort, försöker nu ta sig förbi hela liftkön, där bland annat de egna försvarspolitikerna och Försvarsmakten har talat sig varma för den gamla modellen. Det är tydligt att statsrådet Borg försöker visa vem det är som bestämmer.

…………….

I somras skrev jag om finansministerns tolkning av Tolkien, där jag jämförde honom med Frodo (baserat på hans egna referenser till Fylke).

Min gissning är att det är utrikesministern som är Gandalf i dörren.

Carl Bildt, med sin erfarenhet som omfattar försvars- och säkerhetspolitik sedan 1980-talet, statsministerpost och sitt kontaktnät, har varit den i politiken som snabbast kunna överblicka konsekvenserna av det ryska agerandet med Urban Ahlin hack i häl.

Det är en efterlängtad kursändring för att få försvarspolitiken att balansera en aktiv utrikespolitik. Finansministern försökte igår givetvis lägga skulden hos Ryssland, landet är mer nationalistiskt och mer oberäkneligt än vad vi föreställt oss. Andra partier har faktiskt försökt att varna de nya moderaterna för möjliga följder av Rysslands förmågeökning.

Men, det är som sagt aldrig fel att ändra uppfattning och folkpartiledaren Jan Björklund har nu fått en stark vapendragare när det gäller vikten av att byta doktrin, sedan finansministern till och med talat om att vi kunde behöva resurser ur malpåsen.

Carl Bergqvist skrev tidigare idag om sina rekommendationer för att öka verksamheten i försvaret på kort sikt. Mycket tänkvärda och intelligenta ord. Senast jag skrev om Försvarsberedningens fortsatta arbete var jag inne på dessa tankegångar.

För att hjälpa Försvarsberedningen med tänkandet kring den långsiktiga utformningen och finansieringen av det nya försvaret, så skrev Oscar Jonsson och jag om Sveriges försvarsidé nyligen. Där opererade jag med antagandet att det att det inte skulle bli några avgörande förstärkningar av anslaget.

Nu när det blivit andra toner från Regeringen, så kommer här den trappa jag föreslog i Sälen för att målmedvetet utveckla större värnkraft och trovärdighet. En plan som inom nästa mandatperiod tar oss till 1,5 % av BNP likt de andra nordiska länderna. En substansiellt ökad försvarskapacitet i jämförelse med idag och en tydlig signal till svenska folket och omvärlden. Vid gynnsam omvärldsutveckling kan man sedan slå av på takten, så länge man också tar tillbaka indexeringen för försvarsmateriel.

Bild1

Alla anslagen utom 1.2 behöver höjas för att öka den sammanlagda systemeffekten. Den goda nyheten för Finansdepartementet är att hälften av pengarna går tillbaka till statskassan i form av inkomstskatt, arbetsgivaravgifter och ibland teknikinvesteringar för lång sikt.

Den 9. april får vi ett första kvitto på hur allvarligt regeringen är beredda att satsa på kort sikt, och sedan kommer oppositionen med sina motioner.

Det i sin tur följs fem veckor senare av Försvarsberedningens rapport, där de långa linjerna läggs. Det är där ledamöterna var och en avkrävs ett ställningstagande som motsvarar deras förtroende och i samklang med deras samveten.

För som jag påmint förut att Sun Tzu skrev i sin första paragraf:

”The art of war is of vital importance to the State. It is a matter of life and death, a road either to safety or to ruin. Hence it is a subject of inquiry which can on no account be neglected.”