Sverige måste under de närmaste månaderna och åren sannolikt ompröva flera fundamentala antaganden som har legat till grund för svensk säkerhetspolitik under mycket lång tid. Detta gäller även sådana nyligen gjorda antaganden till exempel om att Sverige utan problem kommer att kunna bli medlem av NATO även om de senaste dagarnas utveckling ger anledning till mer optimism. Sverige måste kanske också ompröva sin hållning till euron för att säkerställa att vi blir en del av den inre kärnan i Europa. Detta bör i så fall ske utan folkomröstning. Den svenska säkerhetsstrategin som nu är under utarbetande måste innehålla viktiga mål när det gäller samarbete med stora länder utanför väst som har fundamental betydelse för svensk handel och samarbete, inklusive kulturellt närstående länder som Indien och Brasilien, förutom Japan.

Detta och mycket annat utvecklas i en poddinspelning som inleds av Krigsvetenskapsakademiens styresman Björn von Sydow med anledning av det nya projektet SV-A-R. Förkortningen uppmuntrar associationer till ett Sverige med mer avskräckning och resiliens (motståndskraft). Svaren på dessa utmaningar måste som tankstrecken antyder vara uthålligt och bredare än ett rent reaktivt militärt försvar. Svaren måste också innehålla strategier för samarbeten med viktiga potentiella partners runt om i världen inklusive i Afrika.

Den svenska synen måste utvecklas inom ramen för projektet i dialog med bredare utländsk krets vilket gör att mycket av det som produceras också måste finnas tillgängligt på engelska.

Von Sydow tog i sin inledning samma utgångspunkt som han har utvecklat i ett förord till en av det tidigare SES-projektets böcker nämligen den kulturella världskartan som uppdaterats 2023. Den svenska säkerhetsstrategin som nu är under utarbetande måste innehålla viktiga mål när det gäller samarbete med stora länder utanför väst som har fundamental betydelse för svensk handel och samarbete.

Projektledaren Lars-Erik Lundin diskuterar mervärdet av det arbete som akademin kan genomföra. AI kan kompetent sammanfatta det mesta som sagts offentligt i Sverige om säkerhetspolitiken fram till 2021. Men databasen är inte offentligt uppdaterad till att ta hänsyn till vad som hänt från 22 februari 2022. Argumenten för och emot ett svenskt Natomedlemskap sammanfattas således utifrån argument som diskuterades före den ryska fullskaliga invasionen av Ukraina 2022.I avsaknad av mycket empiriskt material blir projektets uppdrag i hög grad att ställa frågor (Von Sydow: på ett mer öppet sätt än vad som ske på offentlig nivå) om vilka antaganden som måste omprövas och var det kan komma att behöva innebära för svensk positionering framöver, säkerhetspolitiskt och försvarspolitiskt. Von Sydow framhöll särskilt inspel med syftar till att underlätta utformandet av den nationella säkerhet strategin och den kommande försvarspolitiska propositionen 2024.

Detta arbete måste sedan analyseras inom ramen för vart och ett av de huvudområden (kanske även om näringslivet och försvarsindustrin) som projektet kommer att bearbeta parallellt under de närmaste två åren.

Lundin hänvisar i linje med von Sydows resonemang till en studie av kallade ledamoten Adam Daniel Rotfeld som ser Huntingtons teorier om kampen mellan civilisationerna som i hög grad korrekta. Både den europeiska (OSSE) och den globala säkerhetsordningen är allvarligt hotade och för Polens del återstår framför allt att söka en roll i Europa.


 
Kallade ledamoten Tomas Ries rekapitulerar och följer upp analysen utvecklar en tidigare poddinspelning 2023 om globaliseringens effekter på olika nivåer med ökade spänningar som följd. Han ser framför sig ett gråzon skrik av Kina och Ryssland i Afrika och Latinamerika.

Ledamoten Michael Sahlin som är huvudansvarig för den säkerhetspolitiska analysen i projektet konstaterar att utvecklingen i Mellanöstern i hög grad återför diskussionen som den fördes i en skrift som gavs ut tidigt under SES-projektet. Framför oss ser vi nu ytterligare utmaningar i form av ledarkriser i centrala länder inklusive USA. Konflikterna i Mellanöstern innehåller betydande spridningsrisk. Samtidigt måste Europa i ökande grad ta ett ansvar för uthålligheten i stödet till Ukraina givet frågetecken om utvecklingen i  USA. Det går mot ett mycket långvarigt krig. Samtidigt får kärnvapendimensionen större betydelse. Frågan om vad vi har lärt oss av Ukraina kriget när det gäller röda linjer och avskräckning måste noga analyseras.

Ledamoten Gunilla Herolf som i projektet kommer att analysera EU- och Natoaspekter konstaterar att flera av de stora europeiska makterna nu aktivt överväger att införa koncentriska cirklar i europasamarbetet där den inre kärnan kommer att fatta viktiga politiska, inte enbart ekonomiska, beslut. Till denna utveckling måste Sverige förhålla sig. Vi måste också inse att flera av de stora europeiska aktörerna är mer oroliga för utvecklingen i syddimensionen än var vi är i Sverige. Även detta får konsekvenser för svenska prioriteringar. Detsamma gäller ambitiösa förslag till att utveckla och utvidga EU-samarbetet österut. Och globalt håller Frankrike Nato tillbaka när det gäller närvaro i andra delar utanför det nordatlantiska området. Västra Balkan kommer med stor sannolikhet att segla upp som en större fråga jämsides med Ukraina under närmaste åren. Även här är ryssar och kineser mfl aktiva. Sammanhållningen inom EU och inom alliansen är i ökande grad utmanad utöver frågan om vad som händer i USA efter valet 2024.

Akademien har en uppgift eftersom det finns viktiga områden där försvarsberedningen ännu inte tagit ställning, till exempel när det gäller centrala slutsatser om näringslivets inriktning.

För dig som hellre lyssnar via SoundCloud