Tidningen Fokus berättar en spännande historia i det senaste numret under rubriken Sveriges hemliga propagandasoldater. I reportaget kan läsaren följa med i resonemang som svensk personal för om psykologiska operationer. I samband med det senaste inriktningsbeslutet för försvaret sattes ett särskilt förband upp för psykologiska operationer, och personal/små enheter har varit insatta i operationen i Afghanistan och i kriget mot Libyen.

Allt som står skrivet i artikeln är emellertid inte sant, eller i varje fall inte som det framställs. Det är svårt att avgöra i vilket sammanhang den intervjuade personalen har svarat på frågorna.

I artikeln förekommer uppgifterna att amerikanska militärer bedrivit psykologiska operationer mot egna lagstiftare som den republikanske senatorn John McCain. Den ursprungliga historien från tidningen Rolling Stone orsakade stort rabalder när den kom, något som jag kommenterade i ett inlägg när det var aktuellt. Det visade sig så småningom om att tidningens uppgifter inte höll, och den amerikanske generalen Caldwell friades i en utredning från anklagelserna – vilket Fokus borde berätta för läsarna.

Vidare skriver Fokus om insatsen i Afghanistan:

”Sedan sammanslagningen i Kabul tar Försvarsmaktens informatörer öppet order från samma håll som psyopssoldaterna.”

Tidningen syftar då på den plan som den dåvarande befälhavaren för ISAF (nov 2008), den amerikanske generalen McKiernan hade om att slå ihop stabsavdelningarna för Public Affairs och PsyOps under samma befäl. Detta försök att blanda samman den strikta uppdelningen mellan att informera egna och att påverka andras beteende ådrog sig stark kritik. Bland annat uppgavs att Tyskland hotade att dra sig ur samarbetet kring informationstjänst. Det amerikanska försvarsdepartementets Inspector General gjorde en utredning som kritiserade det egna departementet för att riskera på ett oriktigt sätt blanda ihop dessa funktioner. McKiernan fattade ganska snabbt beslut (dec 2008) om att inte införa denna manöver – vilket inte heller Fokus informerar läsarna om.

En av artikelns poänger verkar vara att våra egna psykologiska operationer skulle vara möjliga att bedriva mot egna beslutsfattare:

”Det som i USA är olagligt – att psyopssoldater försöker påverka politiker och tjänstemän – är i Sverige tillåtet.”

Resonemanget bottnar i några svar som sakkunniga lämnar med citat i reportaget, men det är svårt att som läsare förhålla sig till vad de egentligen svarar på för fråga. De vidgår bara att det inte finns någon lagstiftning som förbjuder psykologiska operationer. Jag kan omöjligen föreställa mig att Försvarsmaktens insatschef, generallöjtnant Anders Silwer, skulle godkänna något sådant som psykologiska operationer mot våra folkvalda. Inte heller kan jag se Informationsdirektören Erik Lagersten låta Insatsstabens informationsoperationssektion diktera vilket budskap som informationstjänsten vill nå den egna befolkningen eller anställda med.

Om vi går till Försvarsmaktens Handbok Informationsoperationer, som Fokusartikeln kommenterar så här:

”»Skillnad mellan informationstjänst och psyops kan ibland uppfattas bara genom skillnader i val av kanal och avsändare«, står det till och med i Försvarsmaktens handbok för informationsoperationer.”

och

”Frågan är vem man då kan lita på – vad är sanning och vad är propaganda? Svaret får man kanske längre bak i samma handbok. Där står »media« precis efter »regering« i listan över legitima operativa mål för det svenska psyopsförbandet.”

Men, om vi studerar sidorna 62-63 i handboken, så står följande:

”Informationstjänst och psyops kan uppfattas ha en stark koppling till varandra. Båda kommunicerar budskap till målgrupper, men psyops riktas vanligen mot en särskild utvald målgrupp inom operationsområdet och får inte riktas mot egna styrkor eller hemmaopinion. Informationstjänsten kommunicerar internt och med media………Psyops och informationstjänst ska ha klara och tydliga gränser vad avser ansvarsområden inom en missions externa kommunikation. Psyops och Informationstjänsten måste dock ha ett nära samarbete, men presstjänsten får under inga villkor ses som en del av psyops, oaktat att funktionerna ibland kommunicerar med exakt samma budskap.”

På samma sätt förhåller det sig med att det står media efter regering bland möjliga mål. Exemplet är hämtat ur bilaga 2 till handboken som avhandlar en målsättningsmatris för Informationsoperationer, vilket innebär att en motståndares media kan vara ett mål för telekrigföring eller ledningsbekämpning med störning av sändningar eller robotar mot sändarplatser etc. Insatser mot media brukar också vara omgärdade med ett väldigt högt beslutsmandat.

Även om Fokusreportaget är bra berättat med flera intressanta vinklar, så är jag kritisk till tesen som verkar drivas liksom förbiseendet av väsentlig information. Det verkar helt enkelt vara lite för mycket Fokus.

Ett bra exempel på hur ISAF 2010 förhöll sig till psykologiska operationer kan hämtas ur denna mycket intressanta och kvalitativa genomgång om Female Engagement Teams, till och med med bildspel och talepunkter i slutet.

Du vet väl om att du kan följa oss på Facebook: Försvar och Säkerhet och på Twitter @Forsvarsakerhet

Mer av samma författare