Det finns en fara i att diskutera ovälkommet beteende eftersom det kan framstå som att man försöker relativisera händelser eller förminska de drabbades vittnesmål. Denna artikel reflekterar kring hur myndigheten hanterade SVT granskning av K 3 i december 2020. Det handlar inte om att kritisera de som valde att träda fram eller att försvara det beteende som framkom i inslaget. Det gäller däremot vid fortsatt läsning att kunna hålla mer än en tanke i huvudet och jag väljer därför att redan nu klarlägga vissa saker i punktform:

  • Det är bra, starkt och modigt av de individer som trätt fram i SVT för att framföra sina åsikter och förhoppningsvis kan organisationen lära sig något av detta.
  • Trakasserier, misshandel, sexism och våld har ingen plats inom militär utbildning och denna artikel är inte något försvarstal för dessa beteenden.

Sveriges televisions granskning av K 3

Den 8 december 2020 publicerade Sveriges Television (SVT) en granskning av jägarutbildningen vid Livregementes Husarer, K 3 i Karlsborg i form av reportaget Pliktens pris[1]. SVT hade talat med 44 av de 239 värnpliktiga[2] som genomförde sin grundutbildning vid regementet 2019/2020 där vittnesmål om våld, bestraffningar, kränkningar och tystnadskultur framkom. En tidigare rekryt berättade om befäl som slog soldater i huvudet med pinnar, någon berättade om rädsla för befälen, någon berättade om djup ångest och någon beskrev en sexistisk jargong. Enligt SVT var utfallet av de 44 intervjuerna att:

  • 37 upplevt kränkande kommentarer från sina befäl.
  • 31 upplevt mobbning och maktmissbruk från sina befäl.
  • 17 upplevt våld från sina befäl.
  • Fler än hälften av rekryterna berättade om en tystnadskultur på K 3.

Regementschefen menade att informationen var ny och att hans bedömning var att detta rörde sig om ”enstaka händelser, enstaka individer” snarare än ett strukturellt problem.

Ett antal dagar senare följdes reportaget upp av ett nytt inslag som särskilt belyste det jägarprov som årligen genomförs vid regementet[3].  Vid jägarprovet 2018 hade, enligt SVT, flera av rekryterna kollapsat i värmen vilket ledde till att två fick föras till sjukhus varav ett fall resulterade i andningsuppehåll och långvarig sjukskrivning. Efter kollapserna hade regementet genomfört en egen utredning och således anpassat övningen med hänsyn till värme. Även i detta inslag intervjuades regementschefen utifrån frågan ”Vad är det som gör att man i fredstid måste pressa sina rekryter så hårt att de kollapsar? Delar av denna intervju återges enligt nedan[4]:

C K 3: – Det är ingen ambition vi har att pressa soldaterna så hårt. Det är en fysiskt och psykiskt krävande utbildning och det kan vara svårt att veta själv var gränserna går.

Reporter: – Ska inte befäl vara uppmärksamma?

C K 3: – Absolut, och det är vi också.

Reporter: – Så varför kollapsar folk då?

C K 3: – Det är inte vanligt att det händer och vi försöker minimera det. Varje gång det händer, och det är inte ofta, så är det inte bra.

Reporter: – Bra? Det är väl oacceptabelt?

C K 3: – Ja.

Breda reaktioner

Reportaget från den 8 december fick stor spridning och sociala medier såsom Twitter och Facebook fylldes av en mängd olika reaktioner. SVT Nyheters reportagelänk på Facebook innehöll över 480 kommentarer av diverse kvalité innehållandes synpunkter om exempelvis ”dagens lättkränkta ungdomar”, ”vänstermedia” och ”så var det minsann också när jag gick i lumpen” men också sakligt avståndstagande från de metoder som Försvarsmakten enligt SVT ägnat sig åt. Reportaget uppmärksammades ytterligare av en rad andra medier såsom Expressen[5] Sveriges Radio[6] och Göteborgsposten[7]. En ledare i Dagens Nyheter den 13 december angav att ”regementschefen tycks vara en del av problemet” och att ”mobbarna inom militären måste bort[8] och en ledare i Sydsvenskan beskrev händelserna som ”toppen av isberget i en miljö som präglas av slutenhet och lydnad[9].

Även uttalanden skedde från det politiska hållet. Den 9 december krävde Allan Widman (L) en grundlig utredning och att frågan skulle tas upp i Försvarsutskottet[10] och den 10 december lämnades en interpellation från Alexandra Anstrell (M) angående ”uppgifterna om kränkande behandling inom Försvarsmakten” till försvarsministern[11]. I en intervju med SVT kommenterade Försvarsminister Peter Hultqvist att ”ett sådant beteende inte hör hemma i en modern Försvarsmakt” men betonade samtidigt att många värnpliktiga trots allt var positiva och att det fanns många bra officerare som inte omfattades av denna typ av verksamhet[12]

Försvarsmakten agerar

När Försvarsmakten, i samband med publiceringen den 8 december, ombads kommentera inslaget svarade inledningsvis pressekreteraren via sms till SVT att ”Det är enligt våra rutiner chefen för det förband som det berör som kan kommentera enskilda personalärenden. Försvarsmakten har därför ingen anledning att låta någon annan kommentera detta ärende just nu.” SVT valde att rubricera detta uttalandet som ”Efter avslöjandet om K3: ÖB svarar inte på frågor[13].

Möjligen gav rubriceringen avsedd effekt då pressekreteraren senare erbjöd SVT en intervju med arméchefen Karl Engelbrektsson som redan på kvällen den 8 december framträdde i Aktuellt[14]. I inslaget förklarade arméchefen att ”stora organisationer alltid måste ägna kraft åt de fåtal individer som av någon obegriplig anledning tror att ovälkomna beteenden tillför något i verksamheten” men också att ”det går att bedriva hård utbildning som samtidigt är korrekt. Men detta är inte korrekt och därför går vi till botten med det.” Innan framträdandet i Aktuellt hade ett klipp på Försvarsmaktens Youtube-kanal publicerats i vilket arméchefen på ett synnerligen tydligt sätt tog avstånd från ovälkommet beteende och trakasserier[15].

Det går alldeles uppenbart att argumentera för att Försvarsmaktens agerande i denna fråga var föredömlig. Myndigheten agerade snabbt och kärnfullt och det gick överhuvudtaget inte att missuppfatta var man stod i frågan och hur allvarligt man såg på ärendet. Båda tidigare nämnda ledare i DN och Sydsvenskan lyfte särskilt fram arméchefens tydlighet som positivt. Det är emellertid ett antal olika faktorer som skaver och som därmed förtjänar lite mer uppmärksamhet.

Oavsett vad man anser om reportagets vinkling och rubriksättning kan man konstatera att medias uppgifter är att sprida kunskap, nyheter och information där granskning av statsmakten och myndigheter är en viktig komponent. I huvudsak måste en granskning utifrån inkomna uppgifter betraktas som välkommet och i grunden något som kan förbättra verksamheten. Det intressanta i sammanhanget är emellertid hur myndigheten och vi som officerare väljer att bemöta kritiken. Reportaget antyder att det verkar finnas ett strukturellt problem vid K 3 men beläggs verkligen detta påstående utifrån det som presenteras i inslaget? Jag påstår inte att det som framkommit är felaktigt men jag ifrågasätter om de reaktioner som inslaget ledde till är rimliga utifrån den fakta som faktiskt presenterades? En journalist kan inte förväntas förstå alla de delar som för oss inom yrket är fullständigt naturliga men det är då upp till oss att förklara, nyansera och tydliggöra bilden.

Krigets krav och pennalism

Försvarsmakten utbildar unga människor som med lagstöd kan tvingas genomföra sin militära grundutbildning och är enligt arbetsmiljölagen skyldig att upprätthålla en säker arbetsmiljö[16]. Samtidigt förväntas myndigheten naturligtvis också ha förmåga att hantera den farligaste av alla miljöer d v s den väpnade striden och för detta krävs övning och träning. Det är i denna kontext vi som officerare måste balansera för att skapa dugliga soldater.

Stridens miljö innebär att den enskilde måste hantera känslor som rädsla, ångest och stress och hur man bäst tränar människor för att prestera i krig är ett diskutabelt ämne. Som officerare förstår vi drillens betydelse som ett redskap att träna in beteenden i en krävande miljö och vi förstår vikten av ordning och rutiner.  Den starkt rotade militära exercisen, disciplinen, lydnadskulturen och maktstrukturer kan för en utomstående te sig som omotiverade eller onödiga men syftar i grunden till att förbereda en soldat inför stridens extrema krav[17].

Forskning om psykologisk resiliens avhandlar förmågan att hantera en utmanande situation på ett positivt sätt vilket innefattar både hanteringen av själva händelsen samt förmågan till återhämtning, utvärdering och utveckling efter situationen[18]. Det finns flertalet faktorer som bygger psykologisk motståndskraft men en viktig parameter är att genomföra verklighetstrogna övningar där den enskilde och gruppen utsätts för stress och påfrestning i en fiktiv situation för att sedan utvärdera och förbättra[19]. Denna typ av övningar kan också utgöra gynnsamma aspekter för ledarskapsutveckling[20]. En del av dessa övningar bör vara utmanande till den grad att de tangerar gränsen till den enskildes förmåga utifrån den klassiska devisen att ”man klarar mer än vad man tror”. Krigets krav och realistiska övningar kan av oerfarna, ignoranta eller outbildade officerare tas som en förevändning för att använda sig av pennalism och kränkningar. Det finns således en viktig gräns mellan att skapa en realistisk och därmed lärande övning till att övningen enbart uppfattas som trakasserier. Den betydande delen i detta är alltså att officeren förmår soldaterna att förstå syftet och därmed uppfattar övningen som funktionell[21].

Jag bevittnade en gång en mycket bra övning som genomfördes inom ramen för utbildning av stridssjukvårdare. Övningen ingår i ett större koncept där soldaterna efter att ha lärt sig grunderna skall lära sig tillämpa dessa i stressiga miljöer såsom värme, väta och mörker. Soldaterna genomförde omhändertagande av skadad i en spolhall med mycket dunkel belysning. Då och då sprutades vattnet på soldaterna som fick kämpa med blöt utrustning som inte fungerade som den skulle, nedkylning och begränsad sikt. Stressen var påtaglig. En utomstående observatör (exempelvis en reporter), obekant med krigets miljö, den sammanhängande utbildningsplanen och syftet, hade troligen väckt frågor om övningens lämplighet och huruvida instruktörerna använde kränkande och pennalistiska metoder. Även deltagarna riskerar att uppfatta övningen som sådan om inte syftet och de funktionella aspekterna med utbildningen framkommit.

Utmanande, realistiska och hårda övningar hänger inte samman med pennalism, våld eller kränkningar. Gruppens psykologiska resiliens byggs snarare av exempelvis tillit, sammanhållning, socialt stöd och kollektivt självförtroende[22] vilket en väl genomförd övning och utvärdering bidrar till. Förtroende mellan de som utbildas och de som utbildar är därmed av stor betydelse för att skapa ett gynnsamt utbildningsklimat. Att skapa dessa övningar på ett säkert, relevant och pedagogiskt sätt är en betydande del av vår militära expertis och för det krävs både utbildning och erfarenhet. Det kan lätt bli fel när vissa officerare ”kommer ihåg sin egen hårda utbildning” eller ”har hört om…”. Precis som i övrig verksamhet krävs därför handledning och uppföljning men också att våra militära skolor omhändertar utbildningsbehovet med praktik. I de flesta fall kan dessa frågor hanteras på lägre nivåer vilket också genomförs regelbundet med utvärderingar och återkoppling. Jag har själv vid tillfälle fått ta yngre officerare åt sidan för ett resonemang om upplägg, attityder och pedagogik. Även officerare gör fel ibland men så länge det inte handlar om återkommande övertramp och strukturella problem måste vi lita på att professionen kan hantera utbildning, träning och utvärdering.

Nyanser

I SVT reportage framkommer att flera värnpliktiga pekat ut ett specifikt befäl som framträdande avseende avvikelserna. Vidare framkommer att vissa åtgärder är vidtagna baserat på en tidigare utredning och att ytterligare en utredning kommer att tillsättas med hänsyn till de nya uppgifterna[23]. I en webbundersökning genomförd av Taktisk.se framkommer att det totalt rör sig om två till tre befäl som på olika sätt utmärkt sig negativt men att ingen av dessa idag är kvar vid grundutbildningen[24]. Eftersom en utredning nu är pågående vet vi inte alla svar men hittills indikerar utfallet på att regementschefen hade rätt i sin bedömning. Om en framtida utredning ger vid handen att problemet verkligen bestod av ett fåtal personers olämpliga beteende kommer media troligen inte fästa någon större vikt vid detta. Narrativet är dock redan etablerat och ett enskilt regemente har målats ut på ett negativt sätt. Mitt i detta befinner sig ett antal dugliga befäl och soldater som, med all rätt, anser sig orättvist uthängda och deras insatser förminskade.

Även om det handlar om enstaka individer är beteendet oacceptabelt och skall inte förringas. Dock är det inte heller rimligt att skuldbelägga en hel yrkeskår och smutskasta ett regemente baserat på ett inslag där all fakta inte är presenterat. Det finns självklart nyanser i detta och generellt erhöll K 3 höga resultat i de utryckningsenkäter som genomfördes 2020 och cirka 90 individer ur avgående GU valde att ta anställning som yrkessoldater. Ytterligare en bild som nyanserar drevet är det brev som den 17 december publicerades på Arméns FB-sida. Brevet var undertecknat av cirka 120 stycken av inneliggande värnpliktiga och beskriver motsatsen till den miljö som skildas i artikeln och sina befäl som kompetenta, jordnära och drivna[25].

Även i begreppet ovälkommet beteende finns nyanser. I Försvarsmaktens medarbetarundersökning FM VIND ställs frågan ”har du blivit utsatt för någon form av ovälkommet beteende under de senaste 12 månaderna?”. Av resultatet av undersökningen 2020 framkommer att cirka 7 % av personalen uppfattar sig ha blivit utsatta för någon form av ovälkommet beteende[26]. Jag känner personligen till fyra stycken som av olika anledningar svarat ja på den frågan och för mig motiverat varför. En officer fick inte den befattningen han ville ha, en soldat ansåg sig missgynnad när hans kompani inte sattes in i Mali, en soldat ansåg att FM tilldelning av utrustning var undermålig och en officer ansåg sig utsatt för ovälkommet beteende varje månad när hans lönebesked presenterades. I dessa fall handlar det snarare om prioriteringar, chefskap och externa faktorer än ovälkommet beteende. En alltför bred definition skapar således så pass stora skillnader i allvarlighetsgrad att vi riskerar att missa de beteenden som faktiskt är allvarliga såsom trakasserier, mobbning, fysiska eller psykiska övergrepp, utfrysning eller diskriminering. När förbanden jagas att justera siffrorna neråt hamnar fokus på tal istället för på arbetsmiljö och skapandet av krigsförband.

Om våra övningar omformas till att med 100 procent säkerställa att ingen kollapsar eller skadar sig får vi till slut en situation där vi inte övar i mörker, inte genomför avancerade stridsskjutningar, inte genomför övningar i extrema miljöer eller under extrem stress. Det är således felaktigt, farligt och kontraproduktivt att be om ursäkt för att övningar bedrivs på ett utmanande sätt. Naturligtvis skall säkerhetsföreskrifter följas, sjukvårdsberedskapen finnas och säkerhetsanalysen vara genomförd men vi får aldrig hamna i en situation där vi slutar öva av rädsla för att någon kollapsar eller skadar sig.  Detta är inte en rimlig väg att vandra. En alternativ dialog till SVT utfrågning skulle således istället kunna vara:

Reporter: – Så varför kollapsar folk då?

Svarsperson: – Det är inte vanligt att det händer och vi försöker minimera det. Varje gång det händer, och det är inte ofta, så är det inte bra.

Reporter: – Bra? Det är väl oacceptabelt?

Svarsperson: – Nej, det är tyvärr en risk vi måste ta när vi utbildar soldater inför krig men vi gör allt i vår makt för att förhindra det.

Avslutning

Samtliga utomstående med insyn i Försvarsmakten måste vid detta laget veta att myndigheten tar frågor om trakasserier på största allvar. Överbefälhavaren och flera i försvarsmaktsledningen har på ett föredömligt sätt vid flertalet tillfällen varit mycket tydlig i frågan och det är helt enkelt så att de personer som ägnar sig åt trakasserier inte är välkomna i Försvarsmakten.

Ingen soldat skall behöva spy av ångest inför sin utbildning, ingen skall behöva bli slagen med pinnar, ingen skall behöva bli mobbad och ingen skall behöva lyssna till sexistiska påhopp. Som officerare förminskar vi inte dessa problem utan vi tar tag i dem. Vi anpassar våra erfarenheter till tidens krav och vi förnyar och förfinar våra metoder. Vi reflekterar kontinuerligt över vårt ledarskap och vi hjälper varandra. Vi ska lyssna på kritik och ta till oss. Vi bekämpar trakasserier och vi försvarar demokratins värden.

Vad vi däremot inte skall göra är att som kollektiv be om ursäkt så fort någon andas om ovälkommet beteende eller kritiserar det sätt vi övar på. Vi ska inte låta våra erfarenhetsprövade och med forskning säkerställda metoder kritiseras utan kommentarer och vi ska inte låta ett helt regemente oemotsagt svartmålas baserat på några fåtal individers dumheter. Att lära våra soldater att hantera våldet, brutaliteten och döden är grundläggande för krigsföring och att utelämna eller försöka dölja detta faktum är helt enkelt missvisande. Försvarsmaktens hela existensberättigande är dess förmåga att utöva dödligt våld i syfte att skydda Sverige.

Med arméchefens ord; Vi ska vara farliga för fienden, inte mot varandra.

Författaren är major vid Södra skånska regementet, P 7. Han genomför i nuläget det Högre Officersprogrammet vid FHS.
Foto: Försvarsmakten.

[1] SVT Nyheter Väst, Pliktens pris, 2020-12-08, https://www.svt.se/special/pliktens-pris/, https://www.svt.se/special/pliktens-pris/ (hämtad 2020-12-27)

[2] Under 2019/2020 var 239 värnpliktiga inskrivna på K3. Av dessa fullföljde 218 utbildningen

[3] SVT Nyheter Väst, Olle var nära att dö under jägarprovet, 2020-12-14, https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/olle-var-nara-att-do-under-jagarprovet-fick-15-000-i-utebliven-inkomst (hämtad 2020-12-27).

[4] SVT Nyheter Väst, Flera rekryter kollapsade under jägarprovet, 2020-12-14, https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/flera-rekryter-kollapsade-under-jagarprovet-2018-tva-fick-aka-ambulans (hämtad 2020-12-27).

[5] Expressen, Värnpliktiga vittnar om våld och kränkningar, 2020-12-08,  https://www.expressen.se/gt/varnpliktiga-vittnar-om-vald-och-krankningar/ (hämtad 2020-12-26).

[6] Sverige Radio. P4 Skaraborg, Rekryter på K3 i Karlsborg vittnar om mobbning och våld, 2020-12-08, https://sverigesradio.se/artikel/7619386 (hämtad 2020-12-26).

[7] Göteborgsposten, Larm om kränkningar på regementet i Karlsborg, 2020-12-08, https://www.gp.se/nyheter/v%C3%A4stsverige/larm-om-v%C3%A5ld-och-kr%C3%A4nkningar-p%C3%A5-regementet-i-karlsborg-1.38272114 (hämtad 2020-12-27).

[8] Magnusson, Lisa, Mobbarna inom militären måste bort, Dagens Nyheter, 2020-12-13, https://www.dn.se/ledare/lisa-magnusson-mobbarna-inom-militaren-maste-bort/ (hämtad 2020-12-27).

[9] Berglöf, Moa, Försvarsmaktens värdegrund står nu och väger, Sydsvenskan, 2020-12-10, https://www.sydsvenskan.se/2020-12-10/moa-berglof-forsvarsmaktens-vardegrund-star-nu-och-vager (hämtad 2020-12-27).

[10] SVT Nyheter Väst, Jag blir både arg och besviken, 2020-12-09, https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/veteranen-i-forsvarsutskottet-jag-blir-bade-arg-och-besviken (hämtad 2020-12-26).

[11] Riksdagen, Interpellation 2020/21:233 av Alexandra Anstrell (M), 2020-12-10, https://data.riksdagen.se/fil/37A7531E-E086-426C-AC9C-3531E9EDBE0E (hämtad 2020-12-27).

[12]SVT Nyheter Väst, Försvarsministern – det ska bort sånt här, 2020-12-09, https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/forsvarsministern-det-ska-bort-sant-har (hämtad 2020-12-27).

[13] SVT Nyheter Väst, Efter avslöjandet om K3, ÖB vill inte svara på frågor, 2020-12-08,  https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/efter-avslojandet-om-k3-ob-vill-inte-svara-pa-fragor (hämtad 2020-12-27).

[14] SVT Aktuellt, 2020-12-08. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/armechefen-ovalkomna-beteenden-ar-en-fiende (hämtad 2020-12-27).

[15] Försvarsmakten, Ovälkomna beteenden är en fiende som ska bekämpas, 2020-12-08,  https://m.youtube.com/watch?fbclid=IwAR1WZF5L_hGlIAnJm6-aGSFHdRn_WsIhi52UT7tPeYGJr2RrmgDvtOMMehg&feature=share&v=FaxDUkGZfsU (hämtad 2020-12-28).

[16] Arbetsmiljölagen 1977:1160

[17] Bergman, David, Om stridens psykologi – Del 3: Inryckningen, 2017-03-06, https://kkrva.se/om-stridens-psykologi-del-3-inryckningen/ (hämtad 2020-12-28).

[18] Enander, Ann & Börjesson, Marcus (red.), Rustad för risk: riskpsykologi för militärer och insatsorganisationer, Upplaga 1, Studentlitteratur, Lund, 2017, s.93ff.

[19] Grossman, Dave & Christensen, Loren W., On combat: the psychology and physiology of deadly conflict in war and in peace, 3rd ed., Warrior Science Pub., [Illinois?], 2008, s.132ff.

[20] Larsson, Gerry, Ledarskap under stress, 2. uppl., Liber, Malmö, 2012.

[21] Bergman, David, Om stridens psykologi – Del 3: Inryckningen.

[22] Enander & Börjesson, Rustad för risk, 2017.

[23] SVT Nyheter Väst, Pliktens pris, 2020-12-08, https://www.svt.se/special/pliktens-pris/, https://www.svt.se/special/pliktens-pris/ (hämtad 2020-12-27)

[24] Taktisk.se, Behandling och tystnadskultur, webbundersökning efter SVT Västs reportage ”Pliktens pris”, https://www.taktisk.se/download/2370/ (hämtad 2020-12-28), s.3.

[25] Försvarsmakten, Armén, Facebook, https://www.facebook.com/259755980738742/posts/3586261471421493/ (hämtad 2020-12-28).

[26] Edling, Per, Likabehandling – uppgiften, arbetsmiljön och några chefsperspektiv, 2020-12-21, https://kkrva.se/likabehandling-uppgiften-arbetsmiljon-och-nagra-chefsperspektiv/ (hämtad 2020-12-29)

Mer av samma skribent