Det senaste decenniet har förmågor som tidigare varit förbehållna statliga underrättelsetjänster blivit tillgängliga för nästintill var och en. Den främsta drivkraften för förmågespridningen är att information blivit avsevärt mer lättillgänglig. Saker som tidigare krävde stora investeringar i tid eller pengar för att ta reda på finns numera några musklick bort på internet. Det har gjort det möjligt för nya aktörer att genomföra vissa aspekter av traditionell underrättelseverksamhet.

I närtid är Bellingcats avslöjanden om ryska underrättelsetjänsters härjningar[1] ett välkänt exempel. Mindre allmänt känt är de arbetssätt som används inom bland annat freds- och konfliktforskningen för att göra oberoende bedömningar. Precis som i underrättelsetjänsten är metoderna många. Exempelvis har tredimensionella modeller av kylanläggningar använts för att uppskatta plutoniumproduktionskapaciteten hos kärnreaktorer.[2] Efter ett nordkoreanskt robotprov 2017 användes film från en bevakningskamera i Japan för att göra bedömningar av robotens prestanda.[3]

Data från rymdbaserade sensorer är en informationstyp där tillgängligheten för allmänheten har ökat. Företag som Airbus och Maxar säljer satellitbilder av hög kvalitet. Amerikanska Planet Labs har omkring 150 satelliter i omloppsbana och tar i genomsnitt en bild varje dag av en given plats på land. Det finska företaget Iceye har motsvarande ambition för data från rymdbaserade syntetiska aperturradarer (SAR). Därtill finns rymdbaserade sensorer för vetenskapligt bruk. Inom ramen för EU:s Copernicusprogram har ESA ett stort antal satelliter för jordobservation. Det inkluderar satellitbaserad SAR och multispektrala optiska observationssatelliter. All data från satelliterna i Copernicusprogrammet är öppet tillgänglig.

I slutet av förra veckan meddelade Försvarsmakten att den hade prövat sin förmåga till gemensam sjömålsstrid. Vid beredskapskontrollen sköts sjömålsrobot från flygplan, fartyg och kustrobotbatteri mot mål till havs.[4] Robotskjutningen har gett en möjlighet att exemplifiera hur militär verksamhet ger avtryck i några olika datakällor som jag har kostnadsfri tillgång till.

Satellitbaserad SAR är relativt väderoberoende och har god upplösning. Det gör det enkelt att detektera nya fasta objekt till sjöss, som de robotmål som användes under beredskapskontrollen. Bild 1 visar en SAR-bild av målen två dagar innan robotskjutningen. Alla mål har ännu inte kommit på plats. På bild 2, som är tagen dagen efter, syns alla fem mål på sina slutliga positioner strax utanför svensk territorialvattengräns. Den är tagen med en optisk observationssatellit. Att detektera fartyg och andra rörliga militära förband är svårare, men det är troligen HMS Helsingborg som är det tydliga radarekot på bild 3. Den är tagen några timmar innan robotskotten. Tyvärr saknar Copernicusprojektet radardata av hög kvalitet för övningsområdet på den aktuella dagen och data för det område varifrån HMS Härnösand sköt sina två robotar saknas helt. På bild 4 syns hur det går att detektera förband indirekt. På den högra bilden, som är tagen samma dag som skjutningen, är markreflektansen markant lägre än på den vänstra referensbilden. Det beror på att marken på platsen skyms av det kamouflagemålade kustrobotbatteriet.

Bild 1. Syntetisk aperturradarbild som visar arbete med iordningsställande av robotmål. Contains modified Copernicus Sentinel data (2020)

Bild 2. Optisk bild av robotmål. Kontrasten har ökats för att målen ska framträda tydligt. Contains modified Copernicus Sentinel data (2020)

Bild 3. Syntetisk aperturradarbild med fartygseko. Contains modified Copernicus Sentinel data (2020)

Bild 4. Optiska bilder av avfyrningsplatsen för kustrobot under Försvarsmaktens beredskapsövning. Dagen för skjutningen visas till höger medan bilden till vänster visar samma plats en vecka tidigare. Bilderna har inte färgkorrigerats. Contains modified Planet Labs data (2020)

De här fyra exemplen på metoder för att lokalisera militär verksamhet med öppna data är relativt enkla. Med mer tid och fler källor går det att få ut betydligt mer information ur öppna data. Den programvara jag har använt för att generera några av bilderna har exempelvis funktionalitet för automatisk detektion av fartyg i SAR-bilder. Med den tillgängliga radardatan är det också möjligt att detektera höjdförändringar på millimeternivå med hjälp av interferometri. Det är även denna data som användes av en bloggare för att, bland annat, lokalisera ett stort antal svenska PS-870 radar. Genom att integrera ihop flera SAR-mätningar, framträder de områden där satellitens radar störs av de markbaserade radarstationernas sändning.[5]

Förhoppningsvis kan exemplen här öka medvetenheten om hur militär verksamhet lämnar betydligt fler spår idag än för bara några år sedan. Spåren är lättillgängliga och finns kvar långt efter att verksamheten är över. Det går sannolikt inte att helt undvika exponering för den nya floran av datakällor. Istället är det viktigt att känna till och förstå sitt avtryck och anpassa sig till det. Med god kännedom om vad som går respektive inte går att dölja kan förband istället koncentrera sig på att begränsa spridningen av information och verksamhet som går att skydda.

Försvarsmakten har offentliggjort beredskapskontrollen som ett led i sin strategiska kommunikation. Tillkännagivandet var imponerande professionellt i sin utformning och budskapet var tydligt: Trots pågående påfrestningar på samhället kan Försvarsmakten lösa sin huvuduppgift – väpnad strid mot en kvalificerad motståndare. Strategisk kommunikation måste vara sann för att vara trovärdig. Den förmågespridning som beskrivs här har tidigare lett till att felaktiga påståenden i andra länders strategiska kommunikation har kunnat granskas och motbevisats. Det är därför viktigare än någonsin att hålla sig till sanningen. I det här fallet stärker öppna data Försvarsmaktens kommunikation och beredskapskontrollen förefaller ha gått till på precis det sätt som myndigheten beskriver.

Författaren är kapten och doktorand vid Försvarshögskolan och Högskolan i Skövde.

Noter

[1] https://www.bellingcat.com/tag/russia-en
[2] Patton, T. (2012). Combining Satellite Imagery and 3D Drawing Tools for Nonproliferation Analysis: A Case Study of Pakistan’s Khushab Plutonium Production Reactors. Science & Global Security, 20(2–3), 117–140. doi: 10.1080/08929882.2012.719383
[3] Acton, J. M., Lewis, J. G., & Wright, D. (2018). Video Analysis of the Reentry of North Korea’s July 28, 2017 Missile Test. Arms Control Wonk. https://www.armscontrolwonk.com/archive/1206084/dprk-rv-video-analysis
[4] https://www.youtube.com/watch?v=0NHK6sY4uYs
[5] Dan, H. (2018). X Marks The Spot: Identifying MIM-104 Patriot Batteries From Sentinel-1 SAR Multi-temporal Imagery. https://medium.com/@HarelDan/x-marks-the-spot-579cdb1f534b

Mer av samma författare