Så var det här, nästa krig som skulle utkämpas med smarta vapen och i cyberrymden. Och så har väl till viss del skett i Ukraina, men den delen skyms helt av en brutalitet som bara kan jämföras med andra världskrigets slutskede. ”Dumma” bomber och granater mal oprovocerat ned ett grannland utan någon pardon. Dessa bomber gör ingen skillnad på civila eller soldater.

Jag tror de flesta bedömde att kriget skulle bli ganska kort, en månad eller så. Då hade ju Putin kunnat ha segerparaden den 9 maj (segerdagen i VK 2) i Kiev. Även om det är några dagar kvar till 9/5 är jag helt säker att den eventuella planen kan avskrivas.

Varför har en armé som vi haft stor respekt för presterat så dåligt?

Dålig planering och utbildning, underskattning av motståndaren och överskattning av sin egen förmåga är några av många skäl som framgått av medierapporteringen. Men framförallt är den ryska krigsmakten en spegling av ett auktoritärt, korrupt och ineffektivt tjuvsamhälle. Sådan husse sådan hund.

Jag undrade på dessa sidor för några månader sedan hur den amerikanska underrättelsetjänsten kunde missa den snabba kollapsen i Afghanistan. Nu undrar jag hur ryssarna så fundamental kunde missbedöma förutsättningarna för kriget i  Ukraina. Det är nog så att vi förlitar oss för mycket på teknik och logik (vår egen) och tänker för lite utanför ”boxen”.

Med största sannolikhet fanns kunskapen om verkligheten någonstans i Kreml, men diktatorn ville inte veta av någon annan sanning än sin egen. Det fanns säkert inget gehör för synpunkter som ”vi är inte tillräckligt övade”. Om man skall ha framgång i ett blixtkrig av det slag man tänkt sig måsta man behärska strid med kombinerade vapen och att leda med uppdragstaktik samt inte minst ha motiverade och välutbildade soldater.

Under den långa tid uppmarschen pågick längs Ukrainas gräns hävdade Ryssland att man övade. Man kan fråga – på vad?

Det man har kunnat se av markstriderna är att man inte behärskar stridens grundelement – en växelverkan mellan eld, rörelse och skydd. De ryska styrkorna uppträdde som en svensk målstyrka bemannad med nyinryckta soldater.

Återstod att gå över till gammal beprövad rysk stridsteknik – mal ned infrastrukturen med granater och bomber till återvinningsbara fraktioner så att allt av värde försvinner och befolkningen som överlevt bombardemanget lämnar området. En taktik som inte kommer att vinna folkets stöd men säkert dess hat.

Om man nu lyckas erövra Ukraina, hur ser planen ut för att kontrollera de Ukrainare som stannar i landet? Erfarenheterna från Vietnam, Afghanistan, Irak med fler länder borde förskräcka.

Nu har man dragit ur stora truppstyrkor från Kievområdet för att satsa i öster. Man drar ur trupp som presterat dåligt och haft stora förluster för att efter kort tid sätta in dem mot samma motståndare igen. Hur har man återhämtat personal och utrustning och framförallt, hur har man ökat motivationen och förmågan? Det kommer inte att gå så bra tror jag.

Hur ser tankarna ut hos dem som bestämmer i Ryssland? Sannolikt som det gör hos någon som blivit inträngd i ett hörn utan väg ut. Vinn eller dö.

Är inte det Putins situation? Kan han tillåtas att vinna för att senare fortsätta med sitt erövringståg? Inte om vi (väst) förmår stå fast vid sanktionerna även när de blir lite obekväma för oss. Men det skulle inte vara första gången sanktioner blir mest prat.  Hur kan Putin ha någon trovärdighet kvar som förhandlingspart? Han har ju brutit mot allt vad överenskommelser heter och slår parterna som jag upplevde på Balkan med hästlängder.

De som förordar en förhandlingslösning – hur har de tänkt sig placeringen runt förhandlingsbordet på det lyxhotell som kommer att användas? Kan världen acceptera något annat än en glasbur i Internationella brottmålsdomstolen  i Haag.

Skall en människa medvetet kunna vara orsaken till tiotusentals döda och ett lands förstörelse utan straff? Herrarna (och en dam) på Balkan släpade världssamfundet med mycken möda och stort besvär inför skranket i Haag och de dömdes. Kan världssamfundet låta Putin slippa undan? nej -inte med bibehållen trovärdighet för talet om mänskliga rättigheter och internationell rätt.

Jag hoppas världssamfundet har börjat fundera på det. Det bli en utmaning och det lär inte gå att ”prata” honom till Haag.

Ett antal av herrarna från Balkan valde i Haag att svälja starka tabletter för att slippa en dom. Borde inte Putin få chansen med en dos Novitjock, men det är kanske för lindrigt.

Trots allt vill jag tacka Putin för att han med stor sannolikhet knuffat in oss i Nato. Han har tydligt visat svenska folket att det är bra att kunna försvara sig.

Nu höjs röster för att vi behöver säkerhetsgarantier under ansöknings perioden för Natomedlemskap. Har vi klarat oss i 70 år utan formellt Nato medlemskap borde vi klara oss några månader till, särskilt som Ryssland har annat att tänka på.

Författaren är överste 1 gr och tidigare brigad- och fördelningschef. Han är ledamot av KKrVA.
Foto: Shutterstock.com

Mer av samma skribent